Kalvar
Antibiotikaresistenta bakterier som sprids mellan djur och människor hittas mycket ofta hos kalvar i Europa.

Ökning av resistenta bakterier väcker oro

Ökande antibiotikaresistens hos bakterier som sprids mellan människor och djur oroar myndigheter i Europa.

28 Feb 2019, kl 10:46
0

EU:s smittskyddsmyndighet ECDC och den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA har publicerat en rapport som visar att ett redan dåligt resistensläge är på väg att förvärras ytterligare när det gäller sådana bakterier som sprids mellan djur och människor. Två välkända exempel på sådana är magsjukebakterierna campylobacter och salmonella. Särskilt allvarligt är det att höga andelar av de salmonellabakterier som identifierades i prover från människor och djur var multiresistenta, resistenta mot tre eller fler antibiotika.

– Rapporten bör ringa i alarmklockor, sade EU:s hälsokommissionär Vytenis Andriukatis när rapporten publicerades.

Infektioner som kan spridas mellan djur och människor kallas zoonoser. Överanvändning av antibiotika till djur i livsmedelsproduktion kan göra zoonotiska bakterier resistenta och de resistenta bakterierna kan spridas till människor via mat och direktsmitta.

ECDC och EFSA övervakar gemensamt resistensen hos zoonotiska bakterier i EU-länderna genom återkommande provtagning. Den senaste rapporten belyser provresultaten 2017 och bygger på en stor mängd provresultat från kalvar, växande grisar, kött och människor i 28 medlemsländer.

De flesta länder rapporterade att salmonella hos människor blir allt mer resistent mot fluorokinoloner, som exempelvis ciprofloxacin. Det blir också allt vanligare med multiresistens bland salmonellabakterier både hos djur och människor. I genomsnitt var närmare 30 procent av salmonellabakterierna hos människor multiresistenta.

När det gäller campylobacter är förekomsten av resistens mot fluorokinoloner i några länder så hög att sådana antibiotika inte längre kan användas för att behandla allvarliga camylobacter-infektioner.

Ett särskilt oroande fynd var också att resistens mot den viktiga antibiotikagruppen karbapenemer hittades i ett stort antal prover med tarmbakterien E.coli från grisar i Tyskland.

Men rapporten visar också att vissa länder har ett bättre läge. Detta gäller bland annat Sverige. Resistens mot relevanta antibiotika hos campylobacter och salmonella från grisar i Sverige är relativt sett låg. Dessutom är salmonella, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, ovanligare hos djur i vårt land än i många andra EU-länder.

– I Sverige har alla intressenter länge arbetat med smittskydd och förebyggande hälsoarbete under ledstjärnan ”friska djur behöver inte antibiotika”, kommenterar Oskar Nilsson, veterinär och antibiotikaexpert vid SVA, i ett pressmeddelande.

– Detta, tillsammans med en klok antibiotikaanvändning när det behövs, har gjort att läget bland djur i Sverige är fördelaktigt.