Engelska militanta djurrättsaktivister har under lång tid genomfört våldsamma protestaktioner mot djurförsök. Men efter krafttag från polisen har antalet djurrättsbrott sjunkit drastiskt. För att slippa Englands nya hårda lagar verkar nu istället aktivisterna ha flyttat frontlinjen till andra delar av Europa, där protesterna blir allt mer terrorartade. Novartis är ett av de företag som är hårdast ansatt.
– De två senaste åren har händelser kopplade till djurrättsextremism ökat i både antal och intensitet. De senaste 12 månaderna har vi också sett en dramatisk upptrappning av våldet, till exempel mordbränder, vanhelgande av gravar och hemmabyggda sprängladdningar, säger Eric Althoff,
Novartis globala pressinformatör.
En makaber kulmen nåddes i slutet av juli och början av augusti i år. Då attackerade djurrättsaktivister Novartis vd Daniel Vasellas familjegrav på en kyrkogård i Schweiz. De grävde upp urnan med askan från modern och tog den med sig. Därefter vandaliserade de systerns grav och ställde dit två nya kors, ett med Daniel Vasellas namn och ett med hans frus. I samma veva sattes också hans semesterhus i Österrike i brand.
Styrelseledamoten Ulrich Lehner som bor i Düsseldorf i Tyskland har också blivit utsatt för otäcka dåd. I våras klättrade extremister över grinden till hans tomt, sprayade graffiti på huset och hällde färg på hans bil. Vid ett annat tillfälle upptäckte han brandbomber som var placerade under hans två bilar.
Även andra anställda har fått sina hem och bilar förstörda av militanta djurrättsextremister. Förra våren anlade de också en mordbrand vid en sportanläggning för Novartisanställda i Frankrike.
Mycket tyder på att en av sporrarna bakom protesterna är en rörelse som kallar sig för SHAC, Stop Huntingdon Animal Cruelty. Organisationen har sitt säte i England. Dess viktigaste mål är att stänga ner det brittiska företaget Huntingdon Life Sciences, HLS, som genomför djurförsök på uppdrag av andra bolag. Representanter från organisationen skriver i ett mejl att »SHAC är en gräsrotsrörelse som uppmärksammar grymheten och de otäcka djurförsök som utförs vid HLS. Det är det största konsultföretaget för djurförsök i Europa, där 500 djur dör varje dag.«
SHAC:s strategi är att skrämma bort alla företag som gör affärer med HLS. Alltifrån läkemedelsbolag till leverantörer av utrustning. Officiellt ska detta ske med lagliga medel. Men dåd mot företag som SHAC har utsett som viktiga mål blir allt våldsammare ute i Europa, till exempel mot Schering-Plough Corp, Bayer AG och NYSE Euronext som sköter börshandeln med HLS aktier.
Novartis toppar listan över SHAC:s viktigaste mål just nu. Nummer två på listan är Astrazeneca. Tidigt i somras började plötsligt antalet demonstrationer utanför Astrazenecas grindar i Lund och i Mölndal att öka.
– I Mölndal har vi haft demonstrationer på veckobasis och i Lund är det på en ganska regelbunden nivå. Tidigare år har vi i stort sett inte alls haft några demonstrationer. Förra året hade vi bara någon enstaka incident, säger presschefen Ann-Leena Mikiver.
Demonstrationerna brukar bestå av mellan 5 och 15 personer som skriker i megafoner och delar ut flygblad. Ibland har de också filmat anställda och deras bilar när de kör genom grindarna till företaget.
– En del har upplevt det som hotfullt. Bakgrunden är att vi samarbetar med brittiska Huntingdon Life Science. För ett antal år sedan upptäcktes missförhållanden där. Därför hamnade just den anläggningen i fokus, säger Ann-Leena Mikiver.
Till exempel har det tidigare uppdagats att anställda plågade djuren i onödan.
– Men HLS har vidtagit en lång rad åtgärder och är under mycket stark kontroll av brittiska myndigheter. Vi har själva också för säkerhetsskull gjort egna besök, säger Ann-Leena Mikiver.
På SHAC:s hemsida skriver undergruppen »SHAC Sweden«, med säte i Göteborg, om sina demonstrationer mot Astrazeneca: »Den obekväma sanningen om deras nära kontakt med HLS avslöjades när tal kring deras mänskliga och icke-mänskliga dödande hölls utanför deras kontor«.
SHAC menar att läkemedelsbolagens verksamhet inte bara dödar djur, utan även människor. Allvarliga biverkningar av läkemedel har lett till att personer har avlidit, argumenterar organisationen.
De flesta aktionerna mot Astrazeneca har hållit sig på en laglig nivå. Men flera anställda har fått brev som de har uppfattat som hotfulla, och i slutet av oktober fick en anställd, boende i Bjärred, hembesök.
– Några demonstranter dök upp hemma hos en av våra medarbetare. Medarbetaren själv var inte hemma utan hustrun öppnade dörren, säger Ann-Leena Mikiver.
Demonstranterna filmade hustrun och hotade henne. När hustrun stängde dörren fortsatte aktivisterna att filma genom fönstret. Paret har nu polisanmält händelsen.
Några av de hotfulla breven är också anmälda. Ann-Leena Mikiver säger att anställda själva måste avgöra om de vill gå till polisen. Väljer de att anmäla, stöttar före-taget dem i processen.
– Vi samarbetar med polisen i det här och har sett över våra säkerhetsrutiner, säger Ann-Leena Mikiver.
SHAC grundades 1999 av en grupp aktivister som tidigare hade lyckats stänga ner flera ställen för uppfödning av försöksdjur, hundar och katter. Idag finns det undergrupper i bland annat USA, Frankrike, Holland, Tyskland, Italien och i Schweiz. I januari i år dömdes två av SHAC:s grundare, och fem andra ledande medlemmar, till mellan fyra och elva års fängelse. Domaren kallade deras verksamhet »stadsterrorism«; de hade förvandlat offrens liv till ett »levande helvete«. På nätterna har de samlats utanför privatbostäder och trakasserat läkemedelbolagens anställda med sirener, tutor och fyrverkeripjäser. De har målat slogans på bilar och hus och i vissa fall har familjer fått bombattrapper hem. Flera personer blev också utsatta för falska anklagelser om pedofili.
År 2005 kom en ny lag i England, »Serious Organised Crime and Police Act 2005«, som uttryckligen förbjuder personer att sätta skräck i en annan person som är kopplad till en djurförsöksorganisation. I England har också polisen början prata om »inhemsk extremism«, som till skillnad från terrorism har mål i det egna hemlandet.
I Sverige följer bland annat kommunikationsdirektör Jan Ström de ökade protesterna från djurrättsaktivister för Läkemedelsindustriföreningens, Lif:s, räkning.
– Vi har inte sett den typen av aktiviteter än i Sverige. Men utvecklingen i England oroade oss. Vi försöker att ha en beredskap för att vi inte ska få samma utvecklig här.
Vi tar frågan på största allvar, säger han.
Olika företag samarbetar med den lokala polisen, men exakt vad de kan göra vill han inte gå in på.
Rikskriminalpolisen har beslutat att strategiskt bevaka djurrättsbrotten. En analytiker anställdes för att reda ut hur trenden ser ut i landet. Men med kort varsel har både den personen och de två efterföljarna slutat. Rikskriminalpolisen anställer nu en ny person, men kan för tillfället inte svara på om antalet djurrättsbrott i Sverige går upp eller ner.
– Vi ser allvarligt på det här och vi har ambitionen att strategiskt bevaka detta, säger Niki Ekman, analyschef vid Riks-kriminalpolisen.
Men för att Rikskriminalpolisen ska kunna bedriva aktivt spaningsarbete och inte bara analysera och bevaka frågan krävs att verksamheten betraktas som grov organiserad brottslighet som motiveras av vinning. Och någon vinning finns inte i djurrättsrörelsens aktioner. Brott som trakasserier, hot och skadegörelse är den lokala polisens ansvarsområde.
Var gränsen går för vad som kan räknas till ett grovt brott i samband med djurrättsprotester var nyligen uppe på Högsta domstolens agenda. År 2005 var engelska djurrättsextremister på besök i Sverige och då gick protesterna över gränsen till det olagliga. Både svenska och engelska djurrättsaktivister tog sig in på olika företag i Skåne och i Göteborg. Flera av aktivisterna var maskerade och uppträdde hotfullt. De kastade tjutande överfallslarm i lokalerna, kallade anställda mördare, fotograferade och filmade.
– Det är det allvarligaste vi har sett hittills i Sverige, säger Jan Ström.
När en av de svenska aktivisterna åtalades 2007 ogillades åtalet av tingsrätten. Den ansåg inte att brottet var grovt, och därmed var intrånget redan preskriberat.
Men både hovrätten och Högsta domstolen gick emot tingsrätten och aktivisten dömdes till dagsböter och till att betala sina rättegångskostnader. Trots att intrånget pågått under en relativt kort tid, tyckte HD att kränkningen av personalen var så allvarlig att brottet skulle dömas som grovt. Den
domen är nu vägledande i liknande fall.
Trots att Novartis har attackerats hårt av extremister nere i Europa, har den svenska delen av företaget inte sett någon ökad aktivitet.
– Det kommer aktivister med jämna mellanrum och så har det varit under en längre tid. Vår inställning är att folk har rätt att protestera om de tycker något är fel, så länge de rör sig inom lagens råmärken. Här skriker de i megafoner och bankar på lunchmatsalsfönstret, säger Nicklas Rosendal, kommunikationschef vid Novartis i Stockholm.
När det gäller brottet mot Daniel Vasella har en organisation tagit på sig dådet genom hemsidan Bite Back, som kontinuerligt publicerar rapporter från djurrättsattentat världen över. Organisationen, som kallar sig »The Militant Forces Against Huntingdon Life Sciences«, har som bevis för sitt brott skickat bilder på de skändade gravarna till Bite Back. Organisationen berättar om det ultimatum de har ställt till Daniel Vasella: avbryt samarbetet med HLS eller så häller vi ut askan i närmaste toalett.
Daniel Vasella å sin sida har svarat på 140 kritiska mejl som skickats direkt till honom. Att han gjorde det är en helt ny metod inom branschen, den normala inställningen från läkemedelsföretagen är att inte svara på några av djurrättsaktivisternas angrepp.
– Han fördömde användandet av våld och terroristmetoder, och han påpekade för avsändarna att de ägnade sig åt kriminell aktivitet, säger Eric Althoff.
Novartis samarbetar med polisen i flera länder för att hitta de skyldiga till brotten. Nyligen har aktivister gripits i både i Storbritannien och i Nederländerna. Men askan efter Daniel Vasellas moder saknas fortfarande.
– Men vi står fast vid att Novartis inte kommer låta sig skrämmas av terroristliknande handlingar, säger Eric Althoff.
