piller som formar en pil

Kostnaderna för läkemedel fortsätter stiga

Kostnaderna för förmåns- och rekvisitionsläkemedel fortsätter att öka stadigt till 2021, spår Socialstyrelsen.

2 Maj 2019, kl 11:52
0

Socialstyrelsen har publicerat sin årliga prognos för de närmaste tre årens läkemedelsförsäljning. Prognosen gör som vanligt separata förutsägelser för läkemedel inom förmånen, rekvisitionsläkemedel som används inom slutenvården respektive smittskyddsläkemedel.

När det gäller förmånsläkemedlen som är den tyngsta posten räknade Socialstyrelsen, som Läkemedelsvärlden rapporterade, med 7,7 procents ökning under 2018. Den verkliga ökningen blev 0,3 procentenheter större. Nu prognostiserar myndigheten för samma åttaprocentiga ökning under 2019 och 2020 medan en viss dämpning, till en sexprocentig ökning, väntas ske 2021.

För i år innebär prognosen att förmånsläkemedlen beräknas kosta 25,5 miljarder kronor, vilket är två miljarder mer än kostnaden 2018. Prognosen tar dock inte hänsyn till den återbäring som regionerna och staten, enligt särskilda sidoöverenskommelser, får från företagen för ett 40-tal förmånsläkemedel. Eftersom överenskommelserna är sekretessbelagda redovisas inte hur mycket de sänker kostnaden jämfört med prognossiffran.

En av de faktorer som leder till fortsatt ökade kostnader för förmånsläkemedel är att antalet cancerfall ökar varje år och att de nya onkologiläkemedel som kommer är dyrare än de äldre. Inom onkologiområdet prognostiseras en kostnadsökning från cirka 2,8 miljarder kronor under 2018 till 4,5 miljarder kronor 2021. Det är en ökning på 59 procent under treårsperioden.

Prognosen visar också en fortsatt kostnadstillväxt för nya orala antikoagulantia (Noak) under 2019, en kurva som planar ut 2020–2021. Ökningen beror främst på att allt fler patienter med förmaksflimmer, i enlighet med nya riktlinjer, får Noak i stället för warfarin.

TNF-alfahämmare och dess alternativ som används vid bland annat reumatologiska tillstånd beräknas stå för en ökning från 3,2 miljarder kronor 2018 till 4,0 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar en ökning på 24 procent. Kostnadsökningen för TNF-alfahämmare dämpas av att patent går ut under 2019, men samtidigt förväntas en stor ökning av antalet patienter.

För diabetesläkemedel förväntas kostnaden öka från 1,8 miljarder kronor 2018 till 2,5 miljarder kronor 2021. Denna förväntade utveckling beror på en ökande förskrivning av icke-insulinläkemedel mot diabetes typ 2.

Även rekvisitionsläkemedlen i slutenvården väntas bli dyrare under treårsperioden. Prognosen räknar med en ökning från 8,7 miljarder kronor 2018 till 10,9 miljarder kronor 2021, bland annat eftersom kostnaderna för onkologiläkemedel väntas stiga även här.

När det gäller smittskyddsläkemedlen tror Socialstyrelsen i stället på minskade kostnader fram till 2021. Förmånskostnaderna för behandling av hepatit C och hiv förväntas minska från 2,7 miljarder 2018 till 1,9 miljarder 2021. Befintliga och eventuella kommande återbäringsavtal kan sänka kostnaderna ännu mer.

Kostnaderna för hepatit C-läkemedel väntas minska både därför att priserna sänks och för att den botande behandlingen leder till att färre patienter behöver läkemedlen. Socialstyrelsen räknar med att 6 000 patienter behandlas under 2019, 5 500 patienter 2020 och 5 000 patienter 2021.

Kostnaden för hiv-läkemedel har under en längre tid legat på en jämn nivå men även de förväntas minska något under prognosperioden, från 673 miljoner kronor 2018 till 580 miljoner kronor 2021.