Annons
Home 2025

Årlig arkivering 2025

Sämre klimat kring patientsäkerhet på apotek

Anna Bäsén
-
0
Sämre klimat kring patientsäkerhet på apotek

Farmaceuter på svenska apotek är alltmer kritiska till arbetsvillkor, säkerhetsklimat och andra viktiga faktorer som påverkar patienternas säkerhet.

Den visar en ny svensk jämförande enkätstudie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMJ open.

Analyserar patientsäkerhet

Forskarna har studerat patientsäkerhetsklimatet i två undersökningar som gjordes under 2008 och 2022.

I båda studierna bjöds samtliga apoteksanställda apotekare och receptarier i Sverige in att delta. Däremot svarade 1 931 personer år 2022, vilket motsvarade 41 procent.

Forskarna definierar patientsäkerhetsklimat som personalens gemensamma uppfattningar och attityder kring säkerhetsrelaterade aspekter av arbetsmiljön.

I studien använder forskarna frågeformuläret Safety attitudes questionnaire.

Ger genomgående lägre betyg

Nästan alla studerade variabler är lägre 2022 än 2008. Farmaceuterna ger lägre betyg till samarbetet på jobbet, säkerhetsklimatet, arbetstillfredsställelsen, ledningens stöd och arbetsförhållandena.

Arbetsförhållanden har betydelse för patientsäkerheten. Det poängterar forskaren Christina Ljungberg Persson som är apotekare och universitetslektor i samhällsfarmaci på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Under stress ökar risken för misstag, att man läser eller expedierar fel, inte ger tillräcklig information eller inte hinner ringa ett kontrollsamtal till läkaren. Sådant kan hända när man inte har tid eller resurser, säger hon i ett pressmeddelande.

Sämre klimat kring patientsäkerhet

Allra lägst är andelen farmaceuter som är positiva till sina arbetsförhållanden, 37 procent mot tidigare 53 procent.

Även säkerhetsklimatet får lägre betyg, 68 procent är positiva, jämfört med tidigare 75 procent.

Däremot är en positiv trend att en högre andel känner igen stressignaler hos sig själva.

Dessutom noterar forskarna att cheferna har genomgående är mer positiva jämfört med övrig personal.

– En intressant aspekt är att cheferna ger bättre poäng till patientsäkerhetsklimatet är vad övriga farmaceuter på apoteken gör, vilket väcker frågor om rapporteringen uppåt i organisationerna och hur man hanterar problem. Det här är en fråga för apoteksbolagen, men också för politiken, säger Christina Ljungberg Persson.

Tror att omregleringen påverkar

Mellan första och andra enkätundersökningen omregleras svensk apoteksmarknad. Det statliga monopolet upphör 2009. Privata aktörer får möjlighet att driva apotek.

Forskarna tror att omregleringen kan ha bidragit till försämringar i arbetsvillkoren och patientsäkerhetsklimatet. Det gäller särskilt arbetsförhållanden och synen på ledningen.

De menar att kommersiellt fokus och resursbrist kan öka arbetsbelastning och stress, vilket i sin tur påverkar personalens upplevelse av säkerhetsklimatet negativt.

Dock medger forskarna att det inte finns något orsakssamband mellan omregleringen och försämrad miljö när det gäller patientsäkerhet.

Gjordes under pandemin

Därutöver har studien andra begränsningar. Den andra enkätstudien 2022 utfördes under slutskedet av pandemin. Enkäten skickades ut när uppfattningen var att pandemin höll på att ebba ut, men sedan kom en ny våg.

Läkemedelsvärlden rapporterade om resultaten från en studie som samma forskargrupp presenterade om hur apotekspersonalen tycker att pandemin påverkar arbetsmiljö och patientsäkerhet. Den studien visar att apotekspersonalen upplevde högre arbetsbelastning och försämrad arbetsmiljö.

Pandemin skulle kunna påverka hur apotekspersonalen svarar.

Men så verkar det dock inte vara. Christina Ljungberg Persson sitter just nu och arbetar med ännu opublicerade data från en ny enkät forskarna skickade ut förra året.

– Preliminära data visar marginella skillnader från 2022, så det är inte bara pandemieffekter, tyvärr, berättar hon för Läkemedelsvärlden.

Framhåller studiens storlek

Vidare kan den lägre svarsfrekvensen 2022 jämfört med 2008 göra det svårare att jämföra resultaten från de två undersökningarna direkt.

Eftersom svarsfrekvensen ändå är relativt hög är detta av begränsad betydelse, enligt forskarna.

Studieförfattarna framhåller att studiens styrka är att den skickats ut till alla farmaceuter på apotek i hela Sverige.

Bygger vaccinberedskap för influensapandemi

Helene Wallskär
-
0
Bygger vaccinberedskap för influensapandemi

Hur stor är risken för att den ökade spridningen av fågelinfluensan H5N1 ska leda till en influensapandemi? Det är en fråga som experter och myndigheter runt om i världen nu analyserar och diskuterar.

I ett pressmeddelande om ett förlängt uppdrag till Folkhälsomyndigheten, lyfter även regeringen fram de farhågor som utbrotten av fågelinfluensa väcker. “Spridningen av viruset bland djur innebär en ökad risk för oss människor då det kan ge upphov till en, för människor, helt ny eller muterad influensavariant med pandemisk potential”, skriver regeringen.

Beredskap inför influensapandemi

Det förlängda uppdraget handlar om att köpa in vaccin inför en influensapandemi. Uppdraget gör att Folkhälsomyndigheten nu kan skriva nya avtal med vaccintillverkare. Detta för att säkra Sveriges tillgång till influensavaccin om världen drabbas av en ny pandemi. För i det läget blir det konkurrens om vaccindoserna, det visar inte minst erfarenheterna från covid-19-pandemin.

– Att trygga tillgången till influensavaccin är en grundläggande del av vårt arbete för att skydda människors liv och hälsa. Det är också del av en god samhällsberedskap eftersom vi måste vara redo att möta hotet från nya influensavirus, säger socialminister Jakob Forssmed i pressmeddelandet.

För att just fågelinfluensa ska kunna skapa en pandemi behöver viruset förändra sig. Det behöver få förmåga att effektivt infektera människor och sprida sig från människa till människa.

Den stora spridningen sker än så länge bland vilda och tama fåglar. Det finns även spridning bland olika däggdjur och enstaka fall bland människor. Hittills har man dock inte upptäckt något fall av smitta mellan människor.

Vacciner för fåglar och människor

Inom EU finns det enligt läkemedelsmyndigheten EMA för närvarande två godkända vacciner mot fågelinfluensa hos fåglar. Det finns även tre godkända vacciner som ska skydda människor mot sjukdomen.

Fågelvaccinet är godkänt att användas vid kycklingfarmer. De tre vaccinerna för människor är godkända att använda vid utbrott av fågelinfluensa utan att Världsoorganisationen, WHO, har utlyst pandemiläge. Dessa vacciner är till för personer som i sitt jobb har ökad risk att komma i kontakt med djur med fågelinfluensa. Det gäller till exempel personal inom kycklinguppfödning och veterinärer.

Enligt EMA kan de tre vaccinerna kräva viss anpassning för att skydda mot en den variant av fågelinfluensaviruset som är aktuell.

Det finns även fyra EU-godkända särskilda pandemivacciner mot influensa. De är godkända att använda vid en influensapandemi och ska då snabbt kunna anpassas till vilken virusstam som helst, enligt EMA.

Nytt mRNA-vaccin på väg

Det pågår också forskning och utveckling för att få fram nya influensavacciner som går snabbare att anpassa för att skydda mot en viss typ av influensa. Det amerikanska bioteknikföretaget Moderna, som ligger bakom ett av de mest använda mRNA-vaccinerna mot covid-19, driver ett sådant program.

För två veckor sedan kom nyheten att det amerikanska hälsodepartementet beviljat Moderna ett extra anslag på 590 miljoner dollar (ungefär 6 500 miljoner kronor) för att skynda på arbetet med att få fram mRNA-vacciner som kan hjälpa vid en influensapandemi.

I satsningen ingår mRNA-vacciner mot flera varianter av fågelinfluensa.

Varnar för sämre högkostnadsskydd

Anna Bäsén
-
0
Varnar för sämre högkostnadsskydd

Regeringen vill att patienterna ska betala mer själva för sina läkemedel. Just nu är förslaget att ändra maxbeloppet i högkostnadsskyddet från 2 900 kronor till 3 800 kronor per år ute på remiss.

Nu går Sveriges kommuner och regioner, SKR, ut och varnar för konsekvenserna av ett ändrat högkostnadsskydd.

SKR ser tydliga risker, såväl hälsomässiga som fördelningspolitiska, med förslaget.

– Det finns risker med att föra över kostnaderna för läkemedel på de som är i behov av dem. Staten behöver hålla koll på utvecklingen där, och det gäller särskilt de som kan få svårt att ha råd med sina läkemedel – kommer de sluta hämta ut sin medicin nu? Det måste vi ha koll på, säger Anna-Lena Hogerud, ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation, ett pressmeddelande.

Protester mot sämre högkostnadsskydd

Förslaget att öka maxtaket för patienternas egenavgiften med 900 kronor per år har fått mycket kritik. Som Läkemedelsvärlden rapporterade förra veckan går 27 pensionärs- och patientorganisationer till samlad protest för att försöka stoppa avgiftshöjningen. Dessutom har ovanligt många privatpersoner skickat in spontana remissvar för att kritisera förslaget, något Läkemedelsvärlden var först med att skriva om.

Även apoteksanställda är oroade över ett försämrat högkostnadsskydd, som Läkemedelsvärlden berättat. Redan idag möter två tredjedelar av de apoteksanställda minst en gång i veckan kunder som avstår från att hämta ut sina läkemedel av ekonomiska skäl. Det visar en ny enkätundersökning som Sveriges apoteksförening låtit göra.

Dessutom framför Region Gävleborg tydlig kritik mot förslaget i sitt remissyttrande. Regionen efterlyser en bättre konsekvensanalys.

Ser risker med ändrat högkostnadsskydd

Nu sällar sig alltså tungviktaren SKR till kritikerkören.

I sitt remissvar varnar SKR för riskerna med förslaget. Förändringen av högkostnadsskyddet kan ha svårförutsägbara och sannolikt negativa konsekvenser, framhåller organisationen.

Framförallt varnar SKR för de konsekvenser ökade kostnaderna för läkemedel kan få för enskilda, i synnerhet personer med lägre betalningsförmåga. Därför är det särskilt angeläget att följa upp hur förändringen påverkar uthämtningen av läkemedel, argumenterar SKR.

Konsekvenserna behöver följas upp noggrant och strukturerat, tycker organisationen som vill att Socialstyrelsen får ett sådant uppdrag.

Konsekvenserna svåra att förutsäga

SKR framhåller att Socialstyrelsen inte bara bör analysera konsekvenserna av att maxbeloppet höjs med 900 kronor per år. Socialstyrelsen behöver också analysera effekten av att patienterna får bära en högre andel av kostnaderna innan högkostnadsskyddet träder in.

Enligt regeringens förslag ska patienten betala hela kostnaden – alltså utan någon subvention alls – upp till 2000 kronor. Idag är beloppet 1 450 kronor.

Därefter framhåller organisationen att det också är viktigt att analysera hur förändringen av att det första trappsteget, alltså när högkostnadsskyddet börjar träda in, slår. Enligt regeringens förslag ska patientens egenavgift i det första trappsteget höjas från 50 procent till 75 procent.

Enligt SKR är konsekvenserna av höjt belopp innan högkostnadsskyddet träder och ett högre första trappsteg de mest svårförutsägbara.

Större kostnader för regioner och kommuner

SKR ser även risker för sina medlemmar, kommuner och regioner.

Om individer med ansträngd ekonomi inte hämtar ut sina läkemedel kan det leda till ökad sjuklighet. Vilket i sin tur ökar regionerna och kommunernas kostnader.

Enligt regeringens förslag innebär ett förändrat högkostnadsskydd 60 miljoner i ökade kostnader för kommunerna. SKR betonar att storleken på kostnadsökningen är svårförutsägbar och vill att även detta följs upp.

Kommunerna kan få ökade kostnader för ekonomiskt bistånd, framhåller SKR. Om patienter avstår från sina läkemedel för att de har svårt att betala dem kan det dessutom leda till ökat behov av stöd och krav på snabba sociala insatser från kommunerna. Även det ökar kommunernas kostnader.

Vårdkostnaderna riskerar öka

Också regionerna riskerar att påverkas negativt av förändringen, påpekar SKR.

Om färre människor hämtar ut sina läkemedel kan det exempelvis leda till att viktig förebyggande läkemedelsbehandling inte fungerar som det var tänkt. Det i sin kan leda till högre vårdkostnader för vissa sjukdomar, varnar SKR.

Varnar för hamstringsvåg

SKR varnar också för hamstring av läkemedel ”eftersom förändringen kommer ha så påtaglig betydelse för den enskildes kostnader”.

Regeringen föreslår att förändringen träder i kraft 1 juli i år. Organisationen ser risken för hamstring innan regeländringen träder i kraft som ”sannolik”. Incitamenten att utnyttja det nuvarande system är tydliga, skriver SKR.

Hamstring leder till stor belastning på apoteken, påpekar organisationen. Vidare skriver SKR att det även ökar belastningen på sjukvården i viss mån, eftersom att fler patienter kommer att vilja förnya sina recept.

SKR skriver: Mest allvarligt är om hamstring leder till ytterligare problem med bristsituationer som är mycket resurskrävande för hälso- och sjukvården och riskfylld för patienterna.

Dessutom behöver apoteken kunna erbjuda enkla och väl utformade lösningar för delbetalning, som är anpassade till den nya nivån på högkostnadsskyddet.

För tidigt födda får otillräcklig smärtlindring

Helene Wallskär
-
0
För tidigt födda får otillräcklig smärtlindring

Mycket för tidigt födda barn behöver mycket ofta intensivvård, som kan vara smärtsam. Men vården lyckas inte alltid ge tillräcklig smärtlindring. Det visar en stor studie inom svensk neonatalvård som nu publiceras i tidskriften Pain.

Kartlagt smärta hos för tidigt födda

Kartläggningen bygger på data i det svenska neonatalvårdsregistret. I studien ingår 3 686 för tidigt födda barn som föddes någon gång mellan graviditetsvecka 22 och 31 under åren 2020-2024.

Personal inom neonatalvården har bedömt om barnen upplevt smärta och rapporterat in detta till neonatalvårdsregistret. För att objektivt bedöma smärta hos nyfödda använder vården olika smärtskalor. Skalorna bygger på registrering av barnets andning, ansiktsuttryck, rörelser och hur lätt eller svårt det är att trösta barnet.

Hos mycket för tidigt födda barn är smärttecknen inte lika tydliga, de kan till exempel rynka på ögonbrynen eller röra sig mindre om de har ont.

Smärtfri neonatalvård är visionen

Mikael Norman, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet, är ansvarig forskare för studien.

– Visionen är att all neonatalvård ska ske utan smärta, säger han i ett pressmeddelande.

Kartläggningen visar dock att mer arbete krävs för att den visionen ska bli verklighet. Särskilt bland de allra mest för tidigt födda barnen, de som var födda i vecka 23 eller 24, var det vanligt med både smärtsamma sjukdomstillstånd och smärtsamma intensivvårdsprocedurer under hela den första levnadsmånaden.

– Ju tidigare fött ett barn är, desto mer intensivvård behöver barnet. Intensivvården innefattar procedurer som kan vara smärtsamma, till exempel respiratorbehandling, sondmatning, slangar insatta i blodkärl och kirurgiska ingrepp. Det krävs också olika provtagningar och utredningar som kan innebära smärta, förklarar Mikael Norman.

Risk för underbehandling av smärta

Hela 90 procent av de minsta barnen fick genomgå smärtsamma procedurer. Men vårdpersonalen skattade bara smärtupplevelse hos 45 procent av barnen. Det skulle kunna bero på effektiv smärtbehandling, men forskarna lutar mer åt förklaringen att vårdpersonalen kan ha svårt att avgöra om barnet har ont.

– Lite förvånande var att de minsta barnen som var mest exponerade för smärta hade lägst andel behandling med morfin. Här kan det handla om underbehandling, säger Mikael Norman.

En begränsning är att studien inte kan avgöra hur långvarig smärta barnen haft eller hur kraftig den har varit. Vårdpersonalen har svarat ja eller nej på frågan om barnet har haft ont det senaste dygnet. Det kan var en kortvarig smärta från ett nålstick eller mer långvariga smärtor på grund av olika sjukdomstillstånd.

Behöver bättre verktyg

Mikael Norman framhåller att personalen i neonatalvården gör mycket för att lindra smärta hos barnen. Men han anser att vårdpersonalen behöver bättre verktyg för att bedöma om ett barn har ont.

– Här handlar det om att utveckla bättre skattningsskalor eller fysiologiska tekniker för att mäta smärta med hjälp av hjärtfrekvensvariabilitet, EEG, eller mäta svettning i fötter och händer. Bättre smärtbehandlingar behövs också, kanske med kombinationer av läkemedel med mindre risk för biverkningar.

– Resultaten av den här kartläggningen kommer få stor betydelse för hur neonatalvården ska bli bättre och för kommande års forskning inom fältet.

TLV subventionerar Evrysdi mot spinal muskelatrofi

Anna Bäsén
-
0
TLV subventionerar Evrysdi mot spinal muskelatrofi

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, meddelar att läkemedlet Evrysdi (risdiplam) för behandling av spinal muskelatrofi, SMA, kommer att ingå i högkostnadsskyddet.

Subventionen gäller både barn och vuxna. Eftersom det tidigare varit åldersgräns för att få läkemedlet inom ramen för sjukhusvård, betyder beslutet att det för första gången finns en behandling för vuxna med SMA.

– Det är mycket glädjande att läkemedlet nu blir subventionerat och att fler patienter med SMA kan få tillgång till behandling, säger Martin Moberg, enhetschef på TLV i ett pressmeddelande.

Läkemedlet är, som Läkemedelsvärlden rapporterat, det första orala läkemedlet mot spinal muskelatrofi som fått grönt ljus av europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

Kan leda till förtida död

Spinal muskelatrofi, SMA, är en allvarlig medfödd muskelsjukdom som drabbar cirka 1 per 10 000 nyfödda barn.

SMA orsakas av brist på ett protein som kallas SMN-protein (survival motor neuron) i kroppen. Sjukdomen gör att nervceller som styr skelettmuskulaturen slutar att fungera och leder till muskelsvaghet och muskelförtvining.

SMA kan påverka viktiga motoriska funktioner man behöver i vardagen, som att kunna kontrollera huvud och hals, sitta, krypa och gå. Sjukdomen kan dessutom försvaga muskler man använder för att andas och svälja.

Barnen har inga symtom när de föds men snart börjar muskelsvagheten att öka. Utan behandling kan de svårast sjuka barnen inte lära sig att sitta, stå eller gå och sjukdomen leder i de allvarligaste fallen till för tidig död.

Under 2023 infördes screening av sjukdomen hos nyfödda i Sverige.

Evrysdi bromsar sjukdomen

Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat innebär bromsläkemedel som Evrysdi och Spinraza (nusinersen) stora förbättringar för barn med spinal muskelatrofi.

Risdiplam, den aktiva substansen i Evrysdi, verkar genom att hjälpa kroppen att producera mer SMN-protein. Det gör att färre motoriska neuron förloras, vilket kan förbättra musklernas funktion hos människor med SMA.

Läkemedlets beredningsform är pulver till en oral lösning. Därför går behandlingen alltså att ta i hemmet.

Evrysdi förlänger livet

Studier visar att Evrysdi förlänger livslängden och minskar behovet av att behöva andningshjälp med respirator hos spädbarn med SMA.

Bara 25 procent av spädbarnen som inte får någon behandling förväntas kunna leva utan respirator längre än 14 månader. Det kan jämföras med 83 procent efter två års behandling med Evrysdi.

Har varit ett klinikläkemedel för barn

Tidigare har Evrysdi getts som ett klinikläkemedel, vilket betyder att patienter kunnat få det via sitt sjukhus.

Regionerna har förhandlat sig till ett lägre pris när läkemedlet köps in av klinikerna.

NT-rådet vid Sveriges kommuner och regioner har rekommenderat Evrysdi tillsammans med två andra mediciner, Zolgensma (onasemnogen-abeparvovek) och Spinraza (nusinersen). Däremot gäller rekommendationen enbart patienter som är under 18 år. Av den anledningen har det inte funnits någon behandling för vuxna med SMA.

NT-rådet ansåg då att Evrysdi var så dyrt att effekten hos vuxna inte motiverar den höga behandlingskostnaden.

Första läkemedlet för vuxna

Enligt patientorganisationen Nätverket för spinal muskelatrofi har NT-rådets åldersgräns på 18 år tvingat vuxna patienter att resa till Kina för att få vård.

Organisationen har arbetat för att åldersgränsen ska tas bort. Inför TLV:s beslut i förra veckan ordnade organisationen ett demonstrationståg som gick mellan TLV och socialdepartementet.

TLV:s subventionsbeslut innebär att det för första gången finns en behandling för vuxna med SMA. Därför kommer nu 75 vuxna SMA-patienter att kunna få behandling.

Vidare skriver NT-rådet att rekommendationen för läkemedelsbehandling vid SMA håller på att revideras utifrån TLV:s förmånsbeslut.

Subventionerar inte Evrysdi för alla

SMA förekommer i olika former med varierande svårighetsgrad, konstaterar TLV. Därefter skriver myndigheten att man generellt kan säga att ju tidigare symtomen visar sig, desto svårare är sjukdomen.

TLV har beslutat att subventionera för patienter med SMA typ 1, typ 2 och typ 3.

Myndigheten subventionerar inte Evrysdi för patienter med SMA typ 4 som är en mildare form av sjukdomen.

SMA är en mycket svår sjukdom

TLV konstaterar i sitt beslut att läkemedelsföretaget Roche visat att Evrysdi har bättre effekt än jämförelsealternativet som är inget tillägg till bästa understödjande vård.

TLV skriver att svårighetsgraden för SMA är mycket hög eller hög. De drabbade har mycket stor risk för allvarlig skada, för tidig död och betydande invaliditet.

Det godkända priset är drygt 86 000 kronor per flaska av pulvret.

Sett till det officiellt angivna priset är läkemedelskostnaden cirka 2,6 miljoner kronor per år för patienter som väger 20 kg eller mer.

Roche sänker kostnaden

TLV har haft trepartsöverläggningar med läkemedelsföretaget och regionerna.

Dessa överläggningar har resulterat i en sidoöverenskommelse mellan företaget och regionerna som sänker kostnaden för att för att behandla en patient med Evrysdi.

Enligt sidoöverenskommelsen ska Roche betala tillbaka en del av kostnaden för användningen av läkemedlet till regionerna.

– Att läkemedel har rimliga priser är viktigt för att så många som möjligt ska få ta del av de behandlingar de behöver, säger Martin Moberg.

Tycker att kostnaden är rimlig

TLV använder sig av ett grundscenario. I detta vinner patienter som får behandling med läkemedlet 3,2 kvalitetsjusterade levnadsår. Det jämför myndigheten med inget tillägg till bästa understödjande vård.

Med hänsyn tagen till innehållet i sidoöverenskommelsen för Evrysdi bedömer TLV att kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår för Evrysdi är cirka 806 000 kronor. Detta jämfört med bästa understödjande vård.

Eftersom sjukdomens svårighetsgrad är så hög är kostnaden rimlig, resonerar TLV.

Subventionen gäller från och med februari i år.

Konsumentverket kritiserar fyra nätapotek för reafusk

Anna Bäsén
-
0
Konsumentverket kritiserar fyra nätapotek för reafusk

Svenskar gillar att handla via nätapotek. Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat fortsatte uppgången för nätapoteken även under tredje kvartalet i fjol.

Men flera nätapotek som lockar med rea följer inte lagen. Det visar en ny granskning från Konsumentverket.

Nu överväger Konsumentverket att ta i med hårdhandskarna och ta till rättsliga åtgärder.

Nätapotek som bryter mot lagen

Myndighetens granskning, som genomfördes i höstas, visar att nästan fyra av tio e-handelsföretag bryter mot prisinformationslagen.

Av 80 granskade e-handlare får 30 kritik. Bland de som kritiseras finns fyra nätapotek.

– Det är beklämmande att se hur stora och väletablerade företag konsekvent nonchalerar lagens bestämmelser. Jag kan inte tolka resultaten av våra granskningar på annat sätt, skriver Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell i en kommentar.

Vidare skriver Konsumentombudsmannen så här:

– Jag förstår att priset ofta är bästa sättet att locka kunder, men det ursäktar inte det regelfusk vi ännu en gång tvingats konstatera. Jag häpnar över att det fortfarande pågår. Med det nedslående resultatet av vår granskning tvingas vi nu överväga skarpare tillsynsinsatser.

Nätapotek och andra får inte vilseleda

Prisinformationslagen tillkom hösten 2022 för att minska risken att företag vilseleder konsumenter vid prissänkningar.

Enligt lagens bestämmelser måste företag som uppger att priset har sänkts på en produkt ange det lägsta pris som produkten har haft under de senaste 30 dagarna.

– Lagen är till för att du ska kunna lita på att ett erbjudande är så bra som det påstås, men det går ju inte om inte alla handlare följer reglerna, säger Johan Ohlsson, enhetschef vid Konsumentverket, i ett pressmeddelande.

Försöker trolla konsumenterna

Myndigheten gjorde samma granskning hösten 2023.

Då var det sju av tio företag som som inte följde lagen. Det har alltså blivit bättre.

Men Konsumentverket konstaterar att bristerna fortfarande är alltför stora.

Nu duger det inte längre att påstå att man inte kände till reglerna, tycker Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell.

– Här vet man mycket väl vad som gäller, men fortsätter ändå att försöka trolla bort oss konsumenter med prissänkningar som inte är så förmånliga som de ser ut.

Ingripande ger effekt

Den nya granskningen visar också att det är företagen Konsumentverket ingrep mot i samband med sin tidigare granskning som nu visar prov på bättre följsamhet.

– Slutsatsen är att det tycks gå bra att trotsa lagen, så länge man inte blir upptäckt. Det är naturligtvis inte så man bedriver seriös verksamhet, skriver Konsumentombudsmannen.

Hon poängterar att det inte är rimligt att tillsynsmyndigheten Konsumentverket, med skattebetalarnas pengar, ska behöva övervaka alla reklamkampanjer dygnet runt och året om.

– Självklart måste handlarna ta sitt ansvar och göra rätt, inte bara mot oss konsumenter, utan även mot de konkurrerande företag som faktiskt strävar efter att respektera lagen.

Startar tillsynsärenden mot fyra nätapotek

Granskningen leder nu till att Konsumentverket startar tillsynsärenden mot de 30 e-handlare som inte följer lagen.

Enligt en artikel i Svensk farmaci finns nätapoteken Apohem, Apotea, Kronans Apotek och Meds med på listan.

Nu får handlarna tillfälle att yttra sig.

Det kan alltså också bli aktuellt med rättsliga åtgärder.

De kräver ett lyft i antibiotikapolitiken

Helene Wallskär
-
0
De kräver ett lyft i antibiotikapolitiken

– Ökningen av antibiotikaresistens är en kris som är jämförbar med covidpandemin. Och arbetet mot antibiotikaresistens har mycket att lära av hur vi arbetade under pandemin.

Det säger apotekaren och forskaren Nina Viberg, tidigare handläggare vid socialdepartementet i frågor kring antimikrobiell resistens, AMR, till Läkemedelsvärlden. Tillsammans med tre andra experter föreslår hon nu en satsning med arbetsnamnet ”Antibiotikalyftet”.

– Sverige har möjlighet att vara en internationell förebild genom att formalisera ett starkt nationellt styrsystem för arbetet mot AMR. Vi måste driva upp dessa frågor högre på den politiska agendan och arbetet får inte vara beroende av enskilda individers engagemang, säger hon.

”Våga tänk det otänkbara”

I en debattartikel i Göteborgs-posten förde de fyra experterna nyligen fram sitt förslag om ett lyft i antibiotikapolitiken. Nina Vibergs medskribenter är Daniel Carelli, postdoktor i statsvetenskap, Chalmers tekniska högskola, Anna Zorzet, doktor i medicinsk mikrobiologi, strategisk processledare vid Centrum för hälsokriser, Karolinska institutet, och Otto Cars, professor emeritus i infektionssjukdomar, Uppsala universitet och grundare av React – Action on antibiotic resistance.

”Vi måste börja våga tänka det otänkbara – att antibiotika slutar att fungera – och agera därefter”, skriver de fyra i artikeln.

Att de agerar just nu har två orsaker. Den ena är en besvikelse över resultaten av det globala FN-mötet om antimikrobiell resistens i fjol. Mötet var det andra någonsin om denna globala ödesfråga. Länderna enades där, som Läkemedelsvärlden rapporterade, om en FN-deklaration med målsättningen att minska antibiotikarelaterad dödlighet med tio procent fram till 2030.

Uppdrag till Statskontoret

Men de svenska experterna anser att ländernas åtaganden i deklarationen är långt ifrån tillräckliga för att ens bromsa ökningen av antibiotikaresistens. Förekomsten av resistens och multiresistens, dödlighet på grund av resistenta bakterier samt onödig antibiotikaanvändning som driver på resistensutvecklingen – allt går fortfarande åt fel håll.

Den andra orsaken till att kvartetten presenterar sina förslag just nu är att Statskontoret inom kort ska redovisa nya slutsatser om det svenska arbetet mot antibiotikaresistens. Regeringens nuvarande strategi för det nationella arbetet mot antimikrobiell resistens och antibiotikaresistens sträcker sig till slutet av 2025. Statskontoret har fått i uppdrag att föreslå hur arbetet ska utvecklas efter det.

Vill se lyft i antibiotikapolitiken

Den 15 februari ska Statskontorets rapport vara klar. Nina Viberg och hennes medförfattare vill med sitt förslag bidra till myndighetens analys. Deras mål är att forma en strategi för att ta svenskt antibiotikaarbete till nästa nivå. Samtidigt ska Sverige fungera som förebild för andra länder.

En av de viktigaste långsiktiga frågorna anser Nina Viberg är hur arbetet mot resistens prioriteras och styrs politiskt. Här utgår hon bland annat från sina erfarenheter under covidpandemin.

I dag är hon forskare och projektkoordinator vid Institutionen för global
folkhälsa och Center of excellence for sustainable health vid Karolinska institutet i Stockholm. Men hon har lång erfarenhet av hälsopolitik på olika nivåer i Sverige och jobbade under pandemin på socialdepartementet.

Hämtar lärdomar från pandemin

På socialdepartementet var hon bland annat ansvarig handläggare för frågor om antimikrobiell resistens och samordnare inom regeringskansliet av frågor som berörde vacciner mot covid-19.

– Under covid hölls regelbundna statssekreterarmöten med statssekreterare från alla departement. Detta var en framgångsfaktor som gjorde det enkelt att placera covid högt på den politiska agendan, vilket annars inte alltid är lätt när det gäller hälsofrågor.

– Just detta är oerhört viktigt att komma ihåg när det gäller AMR – att det är en så bred fråga att vi måste engagera hela regeringen, alla departement.

Vill att Sverige går före

FN-deklarationen från 2024 är också inne på detta. Den säger att länderna ska bygga upp styrsystem för antibiotikapolitiken som följer principen”whole-of-government”, det vill säga tar med hela regeringen och inte bara hälsoministern.

– Men det är lätt att detta bara blir ett buzz word, säger Nina Viberg.

– Här kan Sverige vara en förebild. Vi har goda förutsättningar genom att vi redan har en lagstiftning med gemensamt beslutsfattande inom regeringen och tidigare erfarenheter att bygga på.

Därför vill de fyra experterna att Sverige ska skapa en statssekreterargrupp för antibiotikapolitiken där alla departement är representerade. Det vore, menar de, ett effektivt sätt att höja frågornas status och försäkra sig om att arbetet blir brett.

– Det är en klart görlig sak som jag anser att socialdepartementet borde driva, säger Nina Viberg.

Granskningsråd ska hålla koll

I förslaget om Antibiotikalyftet ingår även att experterna vill ha ett mer detaljerat antibiotikapolitiskt ramverk än dagens regeringsstrategi. Och för att hålla koll på att antibiotikaarbetet fungerar effektivt och att målen nås föreslår de ett särskilt nationellt granskningsråd.

Dessutom menar de att Sverige behöver utveckla sitt bistånd till andra länder i resistensfrågor.

En annan avgörande fråga är, anser de, att göra betydligt större satsningar på forskning och utveckling av nya antibiotika.

– Här är FN-deklarationen väldigt svagt skriven, säger Nina Vibergs medförfattare Otto Cars vid organisationen React i Uppsala.

”Det är bråttom”

Otto Cars efterlyser en nationell storsatsning på utveckling av nya antibiotika

– Att man förlängde stödet till forskningssatsningen Enable om nya antibiotika var mycket positivt, men långt ifrån tillräckligt. Vi behöver omforma satsningen till ett permanent institut som fler länder än Sverige tar ekonomiskt ansvar för, säger han.

Otto Cars menar att det föreslagna Antibiotikalyftet är Sveriges chans att påverka den just nu dystra utvecklingen. Och framhåller att vi inte har någon tid att förlora:

– Det pågår en kraftmätning mellan bakteriernas och människans förmåga att anpassa sig. Och det är inte vi som vinner den matchen just nu.

Funktionsnedsatta har ofta riskfylld medicinering

Helene Wallskär
-
0
Funktionsnedsatta har ofta riskfylld medicinering

Många funktionsnedsatta personer som får insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, använder tio eller fler olika läkemedel. Detta ökar risken för läkemedelskrockar och olika biverkningar.

En del mycket potenta läkemedel förskrivs också för andra tillstånd än de är avsedda för – och under betydligt längre tid än rekommenderat.

De här resultaten kom fram i Socialstyrelsens nya kartläggning av läkemedelsanvändningen bland personer som får LSS-insatser. Socialstyrelsen är kritisk mot att det är så vanligt med riskabel medicinering bland funktionsnedsatta personer.

– Vården behöver följa upp det här mycket noggrannare, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson i ett pressmeddelande.

Stöd till funktionsnedsatta

Socialstyrelsens kartläggning omfattar 77 745 personer i Sverige som år 2022 var tre år eller äldre och hade insatser enligt LSS. De grupper som kan få sådant stöd är personer

  • med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
  • som har betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder på grund av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
  • med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.

Exempel på vanliga LSS-insatser är personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, daglig verksamhet och olika typer av anpassade boenden.

Vanligt med neuroleptika

I kartläggningen såg Socialstyrelsen bland annat att 10-34 procent (olika i olika åldersgrupper) av funktionsnedsatta över 40 år har tio eller fler läkemedel.

De vanligaste läkemedlen hos personer med LSS-insatser är antidepressiva, antiepileptika, antipsykotiska läkemedel (neuroleptika), sömnmedel samt medel mot förstoppning.

Minst varannan person med intellektuell funktionsnedsättning eller autism får också antipsykotiska läkemedel i sex månader eller mer – där den rekommenderade behandlingstiden är sex veckor.

Varnar för riskerna

Det är också vanligt att personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism får neuroleptika mot ångest eller beteendesymtom. Alltså mot andra tillstånd än de i första hand är avsedda för.

–  Neuroleptika som egentligen är till för att behandla psykoser ges även för utåtagerande beteende, vilket inte bör vara en långsiktig lösning, säger Karin Flyckt, sakkunnig i funktionshindersfrågor på Socialstyrelsen.

Myndigheten konstaterar att personer med LSS-insatser kan ha sjukdomar och tillstånd som gör att omfattande läkemedelsbehandling är befogad. Men framhåller samtidigt att man inte får underskatta riskerna med sådan behandling.

– Därför behöver riskerna med förskrivning av ett stort antal mediciner uppmärksammas. Det fordrar stor noggrannhet när det gäller såväl ordination, som uppföljning och regelbunden omprövning av behandlingen, säger Karin Flyckt.

Siktar på långsiktig förbättring

Tidigare har Socialstyrelsen tagit fram indikatorer som används för att systematiskt följa upp, jämföra och förbättra läkemedelsbehandling för äldre personer. Där har analyser kunnat visa på stora brister och förbättringar har skett. En utveckling som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om.

– Ambitionen är att göra samma sak när det handlar om läkemedelsanvändningen bland personer som får insatser enligt LSS, vilket kan bidra till att minimera riskerna med användning av ett stort antal läkemedel, säger Björn Eriksson.

”Utan klinisk forskning inga nya läkemedel”

Helene Wallskär
-
0
”Utan klinisk forskning inga nya läkemedel”

”Vi upplever att ingen har ett tydligt nationellt ansvar för att sätta mål, finansiera och skapa kompetensutveckling för klinisk forskning. Den kliniska forskningen behöver ses som ett nationellt åtagande, inte som en prioritering i enskilda regioner.”

Det skriver 33 debattörer inom tankesmedjan Agenda för hälsa och välstånd i en debattartikel i Dagens samhälle. Tankesmedjan drivs av stiftelsen Forska Sverige och dess medlemmar representerar akademi, vård, näringsliv, patienter och olika vårdprofessioner.

Halvtid för regeringen

Artikeln bygger på en ny rapport där tankesmedjan granskar regeringens arbete för att stärka medicinsk forskning, företagande och vård. En av undertecknarna är Apotekarsocietetens vd Lena Ring. Läkemedelsvärlden bad henne svara på några snabba frågor om granskningsrapporten och debattutspelet.

Hur kommer det sig att den här granskningen görs just nu?

– Inom Agenda för hälsa och välstånd jobbar vi varje år fram en ny rapport som lämnas till politiken, med åtgärdsförslag för hur Sverige ska stärka medicinsk forskning. Och en del av årshjulet är också att som nu följa upp tidigare åtgärdsförslag och titta på vad som blivit gjort. Ett jättebra arbetssätt!

– Just i år är det dessutom halvtid för den nuvarande regeringen. Hälften av mandattiden har passerat och hälften återstår. Det finns fortfarande tid att ta tag i viktiga åtgärder och därför är det ännu viktigare för oss att komma med konstruktiv kritik och konkreta åtgärdsförslag.

Kritik kring klinisk forskning

Kritiken i granskningsrapporten och debattartikeln handlar främst om villkoren för den kliniska forskningen i Sverige. Varför är klinisk forskning en viktig fråga sett ur Apotekarsocietetens perspektiv?

– Vi arbetar för att främja hela kedjan av forskning från grundforskning fram till ett nytt läkemedel. Den kliniska forskningen är helt enkelt en nödvändig och viktig del av helheten som behöver få mer resurser och prioriteras högre.

– Många vittnar om att det är en utmaning inom vården att få tid för forskning i den kliniska vardagen. Men det får inte vara så att vård och forskning står mot varandra.

Varför efterlyser ni ett ökat nationellt ansvarstagande för den kliniska forskningen?

– Vi upplever att ingen i dag har det ansvaret på ett tydligt sätt. Den kliniska forskningen ska vara ett nationellt åtagande, inte något som enskilda regioner prioriterar mer eller mindre. Det måste finnas ett nationellt ansvar för att sätta mål och för finansieringen.

– Det är också viktigt att ny kunskap liksom nya behandlingar och medicintekniska produkter implementeras och når alla patienter så snabbt som möjligt.

Välkomnar ny utredning

Hur ser du på någon form av statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården?

– Apotekarsocieteten är inte en politisk organisation och tar inte ställning i politiska frågor som den om huvudmannaskapet för vården. Det vi vill är att tillsammans med övriga som står bakom debattartikeln peka på vilka behov som behöver uppfyllas för att underlätta en jämlik hälso- och sjukvård.

– Vi anser att det på flera viktiga områden saknas en nationell samordning, det gäller bland annat insamlingen av hälsodata. Men nationell samordning kan skapas på olika sätt, det är ett politiskt beslut. Vi är glada att regeringen har tillsatt en parlamentarisk utredning som ska belysa de här frågorna.

I granskningsrapporten finns också mer beröm till regeringen – vilka av regeringens åtgärder är du särskilt nöjd med?

– Starten av arbetet med ett nationellt system för insamling, delning och användning av hälsodata är ett viktigt initiativ för att omsätta data till patientnytta. Och beslutet om Swetrial – den nya partnerskapet mellan näringsliv och offentliga aktörer kring kliniska prövningar – känns mycket positivt.

Trump pausar information från hälsomyndigheter

Helene Wallskär
-
0
Trump pausar information från hälsomyndigheter

Amerikanska medier rapporterar att president Trump pausar kommunikation från USA:s läkemedelsmyndighet FDA och flera andra hälsomyndigheter. Enligt Washington post, som var först med nyheten, har den nytillträdda Trumpadministrationen instruerat de federala hälsomyndigheterna att göra uppehåll i all extern kommunikation.

Detta innefattar publicering av hälsoråd, vetenskapliga veckorapporter, inlägg på sociala medier och uppdateringar av myndigheternas webbsidor. Det är oklart om instruktionerna även gäller akutare information om exempelvis utbrott av livsmedelsburna sjukdomar, godkännanden av läkemedel och nya fall av fågelinfluensa, skriver Washington post.

Tidningen hänvisar till ett dussin källor bland nuvarande och tidigare tjänstemän med insyn i frågorna.

Oklart varför Trump pausar kommunikation

Donald Trump installerades som president i USA i måndags och de nya instruktionerna till hälsomyndigheterna kom på tisdagen. Det gäller myndigheter som sorterar under hälsodepartementet, Department of health and human services.

Till dessa myndigheter hör läkemedelsmyndigheten FDA, smittskyddsmyndigheten CDC och forskningsmyndigheten National institutes of health.

Myndigheterna ska inte ha fått veta hur länge kommunikationen ska pausas eller vad som är syftet med stoppet.

Har hänt förut

Washington post citerar anonyma källor inom myndigheterna som har olika hypoteser om orsaken till att Trump pausar kommunikation som normalt ingår i deras verksamhet. Det finns farhågor om att den nya administrationen vill påverka hälsobudskapen i en ny riktning. Men andra gissar att det mer handlar om att Trump och hans medarbetare behöver tid för att sätta sig in i hur myndigheterna arbetar och vilka frågor som är aktuella.

Även förra gången som Trump tillträdde som president beordrade hans administration ett flertal myndigheter att sluta kommunicera med allmänheten. Den gången omfattade stoppet främst myndigheter som arbetar med miljö- och klimatfrågor.

Lämnar WHO

Redan på måndagen gav president Trump besked i en annan hälsopolitisk fråga. Presidenten förklarade att USA kommer att inleda processen för att lämna Världshälsoorganisationen, WHO. Han anser att WHO misskötte covidpandemin och även har misskött andra internationella hälsokriser.

WHO skriver i ett pressmeddelande att organisationen beklagar Trumps beslut och hoppas att han ändrar sig.

”Allvarligare läkemedelsbrist 2024”

Anna Bäsén
-
0
”Allvarligare läkemedelsbrist 2024”

Problemen med läkemedelsbrist fortsatte under 2024.

Dessutom ökade antalet fall av kritisk läkemedelsbrist. Det visar ny statistik från Läkemedelsverket som myndigheten presenterar under onsdagen och som Läkemedelsvärlden är först att berätta om.

– Antalet allvarliga bristsituationer ökar, säger Luisa Becedas, chef vid Läkemedelsverkets enhet för läkemedelstillgänglighet, till Läkemedelsvärlden.

Många anmäler läkemedelsbrist

Vid en restsituation kan inte ett läkemedelsföretag leverera så mycket av ett läkemedel så att det täcker efterfrågan.

Nu summerar Läkemedelsverket läkemedelstillgången under det gångna året. Läkemedelsföretagen rapporterade in 2 808 restsituationer till myndigheten 2024.

Det är något lägre siffror jämfört med 2023. Då rapporterades rekordmånga restsituationer, hela 3 260 stycken.

Läkemedelsföretagen kan få böter

Men statistiken är inte helt rättvisande, berättar Luisa Becedas.

Något som påverkar siffrorna för 2023 är att det samma år infördes sanktionsavgifter, ett slags böter, för läkemedelsföretag som inte anmäler restsituationer i tid.

Företagen kan få böta mellan 25 000 och 100 miljoner kronor, som Läkemedelsvärlden berättat. Som Läkemedelsvärlden kunde rapportera ledde införandet av straffavgiften till en puckel av anmälningar från läkemedelsföretagen.

– Sanktionsavgifterna gjorde att en del läkemedelsföretag anmälde för säkerhets skull, säger Luisa Becedas.

Nästan dubblerat antal

Om man i stället jämför antalet restsituationer 2024 med de som anmäldes 2022 blir det tydligt att läkemedelsbrist är ett växande problem. 2022 anmäldes 1 615 restsituationer.

– Det är nästan en fördubbling av antalet restsituationer mellan de 2002 och 2024, konstaterar Luisa Becedas.

Många gånger kan restsituationer lösas genom att patienterna kan få ett läkemedel från en annan tillverkare eller ett annat likvärdigt preparat.

Men under förra året ökade särskilt bekymmersamma restsituationer, med brist på läkemedel där det inte finns några alternativ eller läkemedel som det är svårt att hitta alternativ till.

– Vi hanterar fler allvarliga bristsituationer. Det handlar om läkemedel som är kritiska och livsuppehållande eller som är till en känslig population, exempelvis barn.

Fall av alarmerande läkemedelsbrist

Ett exempel är bristen på substansen acetylcystein, som Läkemedelsvärlden skrivit om.

En lösning med acetylcystein är det enda motgift som finns mot läkemedelsförgiftning med paracetamol. Paracetamolförgiftningar i självskadesyfte är ett allvarligt och växande problem.

– Det finns inga andra alternativ vid paracetamolförgiftningar, säger Luisa Becedas.

Acetylcystein används också vid andra tillstånd, som inhalationsbehandling vid luftrörskatarr och cystisk fibros samt även mot kroniskt torra ögon.

Vädjade till läkarkåren

Den livräddande substansen riskerade att ta slut. Eftersom läget var alarmerande gick Läkemedelsverket ut och vädjade till läkarkåren att inte skriva ut acetylsystein som inhalationsbehandling.

Luisa Becedas konstaterar att de insatser som gjordes för att mota bristen gav resultat.

– Det räckte. Snart kan restanmälan tas bort och substansen är åter på marknaden.

Ger fler behandlingsrekommendationer

Läkemedelsverket arbetar på en rad olika sätt, tillsammans med läkemedelsföretagen, sjukvården, regionerna och professionen, för att motverka och lindra följderna av läkemedelsbristen.

En åtgärd myndigheten använder allt oftare är behandlingsrekommendationer. Dessa tar myndigheten fram tillsammans med regionerna och professionen.

Exempelvis finns nu rekommendationer om astmaläkemedlet flutikason där det är en pågående brist.

– Det läkemedel som finns ska sparas till små barn. Det är svårigheter att hitta alternativ för dem.

Enligt Luisa Becedas har behandlingsrekommendationer visat sig vara ett bra verktyg.

– Jag tror att vi kommer att jobba mer med att ge rekommendationer, säger hon.

Pågående brist på dropp

En annan allvarlig läkemedelsbrist som myndigheten fortfarande arbetar med är bristen på livsviktiga infusionsvätskor, i vardagligt tal dropp.

Därför finns det idag rekommendationer om att spara dropp till de patienter som behöver det mest. Därtill prioriterar och fördelar samordningsorganet Nationella kontrolltornet leveranser av dropp mellan regionerna.

Skriver fortfarande ut Ozempic mot övervikt

Ett exempel på en annan omdiskuterad läkemedelsbrist är den på GLP 1-analogen Ozempic (semaglutid). Ozempic är enbart godkänt för att behandla diabetes typ 2.

Däremot finns samma substans, semaglutid, i läkemedlet Wegovy som i motsats till Ozempic är godkänt mot övervikt och fetma.

Att vädja räcker inte

Läkemedelsverket har upprepat vädjat till läkarna att enbart förskriva Ozempic till diabetiker så att läkemedlet räcker.

Trots det fortsätter läkare att skriva ut Ozempic mot övervikt och fetma, som alltså inte är en godkänd indikation. Det visar studier av förskrivningen som Socialstyrelsen gjort.

Att myndigheten vädjar och uppmanar ger inte tillräcklig effekt, konstaterar Luisa Becedas.

– Vi hade velat komma längre. Läkemedlet skrivs fortfarande, och allt oftare, ut på annan indikation än diabetes typ 2.

Vill begränsa förskrivningen

Läkemedelsverket vill ha nya lagliga verktyg för att motverka effekterna av restsituationer som den med Ozempic.

Just nu utreds begränsning av förskrivning och expediering, utlämning, av läkemedel vid bristsituationer.

– Vi behöver verktyg för att komma åt bristsituationer, säger Luisa Becedas.

Ett exempel på en annan åtgärd som kräver lagändringar är att göra det möjligt att omfördela läkemedel mellan olika apotek och mellan regioner.

Läkemedelsbristen fortsätter

Läkemedelsverkets slutsummering av restsituationerna 2024 är att man har kunnat motverka de negativa effekterna, tycker Luisa Becedas.

– Vad jag vet har ingen patient kommit till skada på grund av restsituationer.

Men problemen kommer med största sannolikhet att fortsätta under detta år. Men att göra prognoser är svårt, påpekar Luisa Becedas.

– Vi vet ju inte vilka läkemedel det kommer att bli brist på.

Många avstår redan läkemedel p.g.a. ekonomin

Helene Wallskär
-
0
Många avstår redan läkemedel p.g.a. ekonomin

Regeringens förslag om sämre högkostnadsskydd oroar apoteksanställda som redan i dag ser att många avstår läkemedel av ekonomiska skäl. Det förklarar Sveriges apoteksförening i en ny rapport.

Apoteksföreningen har genomfört enkätundersökning där 1 079 apoteksanställda medverkade. Två tredjedelar av dem möter minst en gång i veckan kunder som av ekonomiska skäl avstår från att hämta ut sina läkemedel.

– I slutändan riskerar det att leda till sämre följsamhet till behandling och ökade vårdkostnader, säger Johan Wallér, vd på Sveriges apoteksförening, i ett pressmeddelande.

Väljer bort vissa av sina läkemedel

Som Läkemedelsvärlden senast i dag tidigare har rapporterat väcker regeringens förslag till sämre högkostnadsskydd från 1 juli i år mycket kritik och många protester. Även de enda två remissinstanser som hittills lämnat synpunkter på förslaget är kritiska.

Sveriges apoteksförening ska också lämna ett remissvar. För att få ett underlag för detta gjorde branschföreningen den aktuella enkätstudien.

En majoritet av dem som svarat bedömer att apotekskundernas ekonomiska situation har försämrats de senaste två-tre åren. De apoteksanställda beskriver i fritextsvar att de träffar kunder som är tvungna att välja vilket av de förskrivna läkemedlen man har råd att hämta ut eller som medvetet hoppar över några dagars behandling för att invänta nästa lön eller pensionsutbetalning.

De beskriver även att andelen som utnyttjar möjligheten att delbetala för läkemedel har ökat.

Ser risk för högre samhällskostnader

Hela 90 procent av respondenterna anser att den föreslagna försämringen av högkostnadsskyddet kommer att leda till att ännu fler patienter avstår från sin behandling. De apoteksanställda framhåller också att andelen som måste ansöka om ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten kommer att öka.

Sveriges apoteksförening drar slutsatsen att det sämre högkostnadsskyddet i förlängningen kan leda till större vårdbehov och högre samhällskostnader. Det finns, menar föreningen, bland annat en risk att patienter i ett ansträngt ekonomiskt läge prioriterar symtomlindrande läkemedel och väljer bort förebyggande behandlingar som är viktiga för hälsan på längre sikt.

Varnar för hamstring

Apoteksföreningen varnar också för att regeländringen kan komma att skapa en hamstringsvåg på apoteken. Dessutom riskerar förändringarna att påverka arbetsmiljön på apoteken när personalen behöver hantera kunders ilska och oro.

– Apotekens medarbetare är engagerade i ämnet och oroar sig för att konsekvenserna påverkar läkemedelsanvändarna negativt. Vi kommer nu att analysera rapporten närmre och inkomma med remissvar från apoteksbranschen baserat på detta innan remisstiden går ut den 17 februari,  säger Fredrik Boström, chefsfarmaceut på Sveriges apoteksförening.

27 organisationer vill stoppa förslaget

Helene Wallskär
-
0
27 organisationer vill stoppa förslaget

Tjugosju organisationer gör nu gemensam sak för att stoppa sämre högkostnadsskydd. Organisationerna företräder stora grupper som använder mycket läkemedel – pensionärer, personer med kroniska sjukdomar och människor som lever med olika typer av funktionshinder.

I en gemensam debattartikel i Aftonbladet kräver de 27 att regeringen backar från det omdiskuterade förslaget om att från och med juli i år försämra högkostnadsskyddet för läkemedel. Som Läkemedelsvärlden rapporterat föreslår regeringen flera ändringar i högkostnadstrappan. Sammanlagt innebär de att en patient under ett år kan få betala upp till 900 kronor mer än i dag för sina läkemedel ur egen ficka.

”En knapp tusenlapp kan tyckas lite, men det är mycket pengar för den som inga pengar har när det allra nödvändigaste är betalt. Medlemmar vittnar om hur de redan i dag måste avstå från nya vinterskor och vinterjacka eller att de tvingas välja mellan kurslitteratur och medicin”, framhåller debattskribenterna.

Nödrop ska stoppa sämre högkostnadsskydd

De kallar artikeln för ett nödrop från organisationernas medlemmar

”Vår uppgift är att värna om våra medlemmar och alla andra som våndas över den sten på börda som planeras av regeringen. Politikernas uppgift blir att hitta andra lösningar än ett försämrat högkostnadsskydd när samhället måste spara pengar.”

Bland undertecknarna finns Reumatikerförbundets ordförande Lotta Håkansson. Reumatikerförbundet driver även en namninsamling på nätet i syfte att stoppa sämre högkostnadsskydd. För närvarande har 12 623 personer undertecknat uppropet mot regeringens förslag.

Kritik även i remissvar

Den 17 februari går remisstiden för förslaget ut. Hittills har nio instanser svarat, de flesta har inga synpunkter. En kritisk instans är dock, som Läkemedelsvärlden berättat Region Gävleborg. Och även Reumatikerförbundet har nu svarat på remissen och för i svaret fram stark kritik.

Även ovanligt många privatpersoner har skickat in spontana remissvar för att protestera mot förslaget.

EMA lyfter fram Leqembi i rapport om nya läkemedel

Anna Bäsén
-
0
EMA lyfter fram Leqembi i rapport om nya läkemedel

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA presenterar nu sin rapport om humanläkemedel 2024, där nya läkemedel står i fokus.

Rapporten lyfter fram betydande framsteg inom medicinsk forskning som ger nya möjligheter för patienter med både vanliga och sällsynta sjukdomar.

Innovationerna markerar viktiga framsteg inom medicinsk forskning och utveckling.

Rekommenderar 114 nya läkemedel

Det är EMA:s vetenskapliga kommitté CHMP, Committee for medicinal products for human use, som granskar läkemedel och rekommenderar om de ska godkännas eller inte.

Sedan är det EU-kommissionen som fattar det formella beslutet. Men EU-kommissionen går mycket sällan emot den vetenskapliga kommittén.

Under förra året rekommenderade EMA 114 läkemedel för godkännande. Det är en markant ökning jämfört med året dessförinnan. Då sa EMA ja till 77 läkemedel, som Läkemedelsvärlden rapporterade.

Dessutom har EMA sagt ja till fler läkemedel med nya aktiva substanser. 2024 gav myndigheten klartecken till 46 läkemedel med nya verksamma ämnen, 2023 var antalet 39 stycken.

Leqembi är ett viktigt framsteg

I ett pressmeddelande om rapporten framhåller myndigheten fem läkemedel med nya verksamma substanser. Dessa läkemedel sticker ut genom sitt bidrag till att tillgodose folkhälsobehoven eller den innovation de representerar. EMA skriver att de innebär betydande framsteg inom sina terapeutiska områden.

Allra först i pressmeddelandet nämner EMA svenskutvecklade Leqembi (lekanemab) mot tidig Alzheimers sjukdom. Som Läkemedelsvärlden rapporterat ändrade sig EMA och sa ja till Leqembi i höstas.

Läkemedlet verkar genom att binda till och minska beta-amyloidplack i hjärnan, vilket bedöms vara det som bromsar sjukdomens progression. Detta godkännande markerar ett betydande framsteg inom behandlingen av Alzheimers sjukdom.

Första nässprayen mot allergichock

Ett annat läkemedel med en ny substans, som ger patienter hopp om förbättrad behandling, är MSB:s Welireg (belzutifan).

Läkemedlet används för att behandla vuxna med avancerad njurcellscancer. Det är också det första godkända läkemedlet mot tumörer associerade med von Hippel-Lindaus sjukdom. Von Hippel-Landaus sjukdom är ärftlig och medför en starkt ökad risk att utveckla tumörer och vätskefyllda cystor i olika delar av kroppen.

I pressmeddelandet framhåller EMA även den första godkända nässprayen för akut behandling av allergiska reaktioner, Eurneffy. Sprayen innehåller den verksamma substansen epinefrin, mer känt som adrenalin.

Nässprayen är ett alternativ till adrenalininjektioner. Det ger bättre tillgänglighet och är lättare att använda för patienter i nödsituationer.

Nya läkemedel mot sällsynta sjukdomar

Nya läkemedel spelar också en avgörande roll för att adressera sällsynta sjukdomar.

Under 2024 fick endast ett läkemedel i kategorin ATMP (avancerade terapier=cell- och genterapier) klartecken av EMA, vilket är samma antal som 2023. Det är betydligt lägre siffror än 2022 då myndigheten sa ja till sex nya ATMP, som Läkemedelsvärlden berättade.

Däremot rekommenderade EMA att 15 olika läkemedel ska godkännas som särläkemedel eller ”orphan drug”.

Bland dessa märks Emcitate (tiratricol). Det är det första godkända läkemedlet för patienter med Allan-Herndon-Dudley-syndrom som är en sällsynt och allvarlig genetisk sjukdom.

Emcitate behandlar perifer tyreotoxikos, för höga nivåer av sköldkörtelhormoner, hos dessa patienter.

Två nya antibiotika godkändes

Under 2024 godkände EMA också två nya antibiotika, som fyller ett kritiskt behov av nya behandlingsalternativ av allvarliga infektioner.

Det ena är Emblaveo (aztreonam-avibactam). Det är utvecklat för behandling av bland annat komplicerade infektioner i buken och urinvägar, vissa lunginflammation samt infektioner orsakade av multiresistenta gramnegativa bakterier.

Det andra är Kavigale (sipavibart) som är effektivt mot multiresistenta bakterier. Det erbjuder ett nytt verktyg för att hantera svåra bakteriella infektioner där vanliga behandlingar inte längre fungerar.

Flera nya vacciner godkändes

EMA godkände också flera nya vacciner. Bland annat godkändes det första vaccinet i EU mot Chikungunya-virus. Godkännandet är särskilt viktigt med tanke på sjukdomens potentiella spridning till nya regioner på grund av klimatförändringar.

Även ett nytt mRNA-vaccin mot RS-virus godkändes. Dessutom utökades användningen av mpox-vaccinet Imvanex till ungdomar i åldrarna 12 till 17 år.

Cancerläkemedel dominerar

Cancer var det största fokusområdet under 2024, precis som tidigare år. 28 läkemedel inom cancerområdet godkändes.

28 nya biosimilarprodukter fick tummen upp under 2024. Biosimilarer är biologiska läkemedel som är mycket lika ett redan godkänt biologiskt referensläkemedel. De nya biosimilarer som godkändes täcker ett brett spektrum av sjukdomar, inklusive flera typer av cancer, osteoporos, ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

EMA framhåller att det är goda nyheter för patienter. Biosimilarer gör behandlingar mer tillgängliga och kan ge bredare tillgång till potentiellt livsförändrande läkemedel.

Nytt läkemedel mot ALS

Fyra mediciner fick ett så kallat ”Godkännande under exceptionella omständigheter” under förra året. Sådana godkännanden kan EMA ge till läkemedel som inte kan godkännas på vanligt sätt eftersom fullständig data inte kan samlas in. Exempelvis kan det handla om mycket sällsynta sjukdomar eller där insamling av data vore oetisk.

Ett av dessa fyra läkemedel är Quasoldy (tofersen), som Läkemedelsvärlden tidigare skrivit om. Det är en ny terapi mot en ovanlig form av ALS, amyotrofisk lateral skleros. Behandlingen är riktad mot en genetisk sjukdomsorsak som bara finns hos en undergrupp av patienter med den dödliga nervsjukdomen.

Qalsody har godkänts under ”exceptionella omständigheter” på grund av sjukdomens sällsynthet och begränsad tillgång till omfattande data.

I linje med att antalet läkemedel som får grönt ljus ökat så har också något fler läkemedel fått nobben. Under 2024 fick fem läkemedel negativa rekommendationer, under 2023 var det tre läkemedel som fick nej.

NPOF fäller sex forskare i rekordstort fuskärende

Anna Bäsén
-
0
NPOF fäller sex forskare i rekordstort fuskärende

Den statliga oredlighetsnämnden NPOF, Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, fäller sex forskare. Forskarna har gjort sig skyldiga till  för oredlighet i forskning, eller forskningsfusk som det ofta kallas.

Det gäller medicinsk forskning, närmare bestämt neurovetenskap. Forskningen behandlar hur en stor mängd olika substanser, celler och proteiner, i kombination med nanopartiklar, skyddar det centrala nervsystemet mot olika former av skador.

Forskningen har i huvudsak varit knuten till Uppsala universitet, men också till Stockholms universitet.

Forskarna själva anser inte att de gjort sig skyldiga till förfalskning, och därmed heller inte gjort sig skyldiga till oredlighet i samband med forskning.

Många anmälningar till NPOF

Bakgrunden är att NPOF fick in ett stort antal anmälningar om misstankar om fabricering, förfalskning och plagiering i totalt 56 publicerade artiklar, bokkapitel och konferensbidrag. Utöver dessa misstankar har NPOF lagt till ett antal misstänkta avvikelser som nämnden själv identifierade.

Det experimentella preparatet Cerebrolysin är centralt i forskningen, skriver NPOF i sitt beslut. En stor del av de anmälda publikationerna gäller preparatets effekt på försöksdjur. Preparatet, som påstås kunna reparera hjärnan, säljs i utlandet.

Nämnden har anlitat fyra olika sakkunniga för att gå igenom var sin del av det omfattande materialet.

Ärendet är det största hittills där NPOF fällt forskare för oredlighet, uppger kanslichefen Karin Nylén för Dagens Medicin.

125 fall av förfalskning

Det handlar i många fall om bilder som inte visar det som de påstås visa. NPOF kritiserar också diagram och tabeller som inte visar det som påstås.

Enligt nämnden utgör 125 av de 140 misstankar som prövats förfalskning.

Förfalskning är i princip alltid en avvikelse från god forskningssed. Därför anser NPOF att forskarna gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning.

Emas nya jävsregler är nu klara och publicerade

Helene Wallskär
-
0
Emas nya jävsregler är nu klara och publicerade

Emas nya jävsregler blev godkända av myndighetens styrelse i december och är nu publicerade på webbplatsen. Tidigare låg ett förslag till det nya regelverket ute i ett remissförfarande som kallas ”public consultation” där den som vill får komma med tankar och förslag.

Ema fick in synpunkter från 35 aktörer inom bland annat akademin, forskningsorganisationer, patientorganisationer och läkemedelsföretag. Synpunkterna ledde, enligt ett pressmeddelande till vissa förtydliganden men inga större förändringar.

Emas nya jävsregler är strängare

Det nya dokumentet är en reviderad version av tidigare regler om hur myndigheten ska hantera intressekonflikter och jäv. Reglerna gäller dels experter och medlemmar i Emas olika vetenskapliga kommittéer och expertgrupper och dels myndighetens styrelse.

Emas nya jävsregler är strängare än de som fanns tidigare. Gruppen av personer som kan anses jäviga blir helt enkelt större.

En av förändringarna är att specialister som är kliniska prövare (eller huvudprövare om det gäller mer omfattande projekt) av något läkemedel på ett visst sjukdomsområde, anses som jäviga i beslut om alla läkemedel på det området. Om myndigheten till exempel ska granska en läkemedelskandidat mot multipels skleros, MS, får varken prövare av det läkemedlet eller av andra MS-läkemedel delta i beslutet.

Gäller även medicinteknik

Det färdiga regeldokumentet innehåller matriser med färgförklaringar som ska förtydliga det omfattande och ganska komplicerade regelverket. Det innefattar inte bara läkemedelsområdet utan även personer med intressen i medicinteknikföretag.

Som Läkemedelsvärlden har rapporterat är Emas nya jävsregler ett resultat av ett utslag från EU-domstolen i mars i fjol. Domen handlade om företaget D & A pharma som hade ansökt om EU-godkännande av ett läkemedel mot alkoholberoende.

Dom om jävig expert ligger bakom

Efter två negativa utlåtanden från EMA:s expertkommitté CHMP avslog EU-kommissionen 2020 företagets ansökan. D & A pharma vände sig då till EU:s allmänna domstol och begärde att den skulle upphäva kommissionens avslag. Företaget menade bland annat att två av experterna som CHMP anlitat var jäviga.

Båda hade haft uppdrag för andra företag med läkemedel inom beroendeområdet. En av experterna hade också varit huvudprövare i en studie av ett läkemedel som var en konkurrent.

När den allmänna domstolen inte tog upp ärendet gick företaget vidare till EU-domstolen som upphävde tidigare instansers beslut. EU-domstolen ansåg att en av de experter som CHMP anlitat faktiskt hade andra uppdrag som innebar jäv.

1...24252627Sida 25 av 27