Månads arkivering februari 2016

Testosteronbehandling förbättrar sexuell funktion

Studien som är publicerad i New England journal of medicine är den första som tydligt visar fördelar med att ge testosteronbehandling även till män över 65 år, enligt forskarna bakom den.

Efter ett år förbättrade testosteronbehandlingen sexuell funktion och deltagarna upplevde en förbättring av humöret och färre symtom på depression, enligt forskarna.

– Har man gjort en bra selektion av vilka man ger behandling så är det en förväntad effekt. Anledningen till att man tidigare inte sett så bra effekt i den här gruppen av patienter är att man inte har gjort en tillräckligt noggrann selektering med diagnostiska kriterier för vilka som ska få behandling, säger Stefan Arver, docent och överläkare i endokrinologi vid Karolinska universitetssjukhuset.

I den dubbelblindade, randomiserade studien deltog 790 män från 65 år och uppåt med låga testosteronnivåer samt symtom på brist så som nedsatt sexuell eller fysisk funktion och nedstämdhet. Deltagarna delades slumpvis in i två olika grupper där den ena fick en testosterongel och den andra placebo. Resultaten visade att testosteronnivån i blodet hos männen som fick behandlingen ökade till nivåer som är jämförbara med värden som är normala för yngre män.

Tidigare studier har visat att det inte finns tillräckliga vetenskapliga bevis för att testosteronbehandling för män över 65 skulle vara effektivt. Med det som utgångpunkt gjordes den här nya studien, som är den största i sitt slag att undersöka effekten av testosteronbehandling hos män som är 65 år och äldre.

– Totalt får ungefär 17 000 män i Sverige behandling med testosteron och majoriteten är män under 65 år. Åldern i sig är inte någon riskfaktor för att ha låga testosteronvärden. Det är ingen indikation för behandling, men inte heller någon kontraindikation, säger Stefan Arver.

Han menar att även om långt ifrån alla män behöver den här behandlingen så kan det vara många fler, än de som behandlas i dag, som skulle ha nytta av den.

– För några procent är det här en behandling som väsentligt påverkar livskvaliteten. Om det är 17 000 i dag som får behandling skulle, utifrån prevalens, kanske runt 70 000 ha nytta av behandlingen, säger Stefan Arver.

Han poängterar dock att enbart låga testosteronnivåer inte är skäl nog för behandling. Man ska först ha en klar diagnos som förutom testosteronnivåerna baseras på andra mätningar och sjukdomshistoria.

– Man ser bland annat till effekter på muskulatur, om fettfördelningen på kroppen förändrats, hårtillväxt och sexuella effekter. Dock måste större prövningar göras för att över tid visa säkerheten.

Forskarna till studien fann inte några bieffekter ett år efter att testosteronbehandlingen avslutats. Vidare menar forskarna att de behandlade männens upplevda lust, energinivå och allmänna hälsa förbättrades i och med att de fick testosteron.

Studien finansierades bland annat av amerikanska National institute of health, NIH.

Avtal klart för Praxbind

I slutet av förra året blev antidoten mot blodförtunnaren Pradaxa, dabigatran, godkänd av europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Praxbind, idarucizumab, används för att stoppa Pradaxas antikoagulerande effekt.

Nu har landstingen i sin samverkansmodell för läkemedel kommit överens om ett avtal för Praxbind med läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim.

– Avtalet säkrar enhetliga villkor för alla landsting. Det ser till så att alla landsting får ta del av läkemedlet på samma villkor, säger Mikael Svensson, handläggare av läkemedel på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Praxbind är en utpräglad sjukhusprodukt med huvudsakligt värde att snabbt stoppa Pradaxas effekt, exempelvis för en patient som akut behöver opereras. Läkemedlet är därför viktigt att ha tillgängligt, men kommer sannolikt ha en relativt liten åtgång.

Villkoren för avtalet innebär bland annat en rabattering till landstingen men även en möjlighet till ersättning av kostnaden om läkemedlet skulle passera utgångsdatum.

– Det är väldigt angeläget att läkemedlet finns tillgängligt på sjukhusen men i och med att det finns en risk att det inte behöver användas är det viktigt att få ersättning om läkemedlet måste kasseras eftersom det är så dyrt, säger Mikael Svensson.

Listpriset för läkemedlet är 23 600 kronor per dos om 5 gram, men vilken rabatt avtalet ger är inget som företaget vill uttala sig om.

– Det är en prisöverenskommelse i avtalet som jag inte kan gå in på närmare, på grund av sekretess, säger Staffan Gustavsson, avdelningschef hälsoekonomi, Boehringer Ingelheim.

Avtalet gäller retroaktivt från och med 16 december 2015 då produkten blev tillgänglig, med förutsättning att alla landsting skriver under avtalet senast den 31 mars.

Jakt på ny rektor för KI igång

0

Vid dagens sammanträde väntas Karin Dahlman-Wright, Karolinska institutets nuvarande prorektor, utses av styrelsen till förordnad rektor. Något som regeringen tros fatta beslut om i morgon.

Efter att en rektor förordnats ska en prorektor utses och en process att välja en ny ordinarie rektor ska påbörjas. Enligt Karolinska institutet väntas rektorstjänsten kunna tillsättas permanent tidigast efter sommaren.

Karolinska institutets rektor Anders Hamsten avgick i helgen med omedelbar verkan. I ett debattinlägg i Dagens Nyheter skriver Anders Hamsten att han väljer att avgå på grund av att förtroendet för honom är skadat både hos allmänheten, forskarsamhället samt KI:s medarbetare och studenter.

I januari sände SVT en dokumentärserie om kirurgen Paolo Macchiarini och hans operationer med plaststrupar. Därefter fattade Karolinska institutet beslut om att Paolo Macchiarinis anställning inte ska förlängas och att operationerna som han utfört ska granskas.

Swetox undersöker kemisk orsak till mikrocefali

Kopplingen mellan Zikavirus och den neurologiska sjukdomen mikrocefali hos nyfödda är inte helt klarlagd, men man har hittat Zikavirus i hjärnan hos bland annat aborterade foster. Stora forskningsinsatser pågår just nu runt om i världen för att utreda den eventuella kopplingen mellan viruset och mikrocefali och att utveckla vaccin.

Samtidigt höjs röster från ett antal läkare i Sydamerika om att mikrocefali skulle orsakas av bekämpningsmedlet pyriproxyfen. Sannolikheten för detta är dock liten, enligt Mattias Öberg, docent och forskare i toxikologi vid Karolinska institutet och verksam vid Swetox, Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper.

– Det är ett medel som har använts länge och i de toxikologiska djurstudier som gjorts finns det inget som pekar på att det skulle orsaka mikrocefali eller liknande missbildningar, säger Mattias Öberg.

Pyriproxyfen, som är väl studerat och rekommenderas av Världshälsoorganisationen, WHO, sprejas på och tillsätts vattenreservoarer för att stoppa utvecklingen av den myggart som sprider bland annat zikaviruset, denguefeber och malaria.

Studier på bland annat dräktiga råttor och kaniner visar att medlet inte har någon negativ effekt på reproduktion eller utveckling i dagliga doser upp till minst 100 mg per kilo kroppsvikt. Baserat på det har WHO fastställt ett accepterat dagligt intag för människor på 0,1 mg per kilo, vilket motsvarar 6 mg per dag, för en person som väger 60 kilo. Med den av WHO rekommenderade tillsatsen av pyriproxyfen på max 0,01 mg per liter vatten, skulle en person som väger 60 kilo behöva dricka 600 liter behandlat vatten per dag för att nå upp till maximalt rekommenderat intag.

Mattias Öberg anser dock att det faktum att man fortfarande inte vet vad som orsakar mikrocefali gör att man måste vara ödmjuk inför att det är en komplex fråga och att det fortfarande finns oklarheter kring vad som orsakar sjukdomen.

På Swetox, där elva svenska universitet ingår, kommer man därför att utreda frågan närmare och ska under de närmaste veckorna undersöka om mikrocefali skulle kunna förklaras av exponering för pyriproxyfen eller andra kemiska ämnen. I utredningen ingår också att studera hur verkningsmekanismen i sådana fall skulle kunna se ut.

– Virushypotesen som förklaring till mikrocefali har ett starkt stöd, men så länge vi inte vet den exakta orsaken är det för tidigt att utesluta kemisk påverkan som en förklaring, säger Mattias Öberg.

Det pågående utbrottet av Zikavirus började i Brasilien förra våren. I november rapporterade de brasilianska myndigheterna ett ovanligt stort ökat antal fall av barn födda med mikrocefali. I början av februari hade drygt 4 800 misstänkta fall rapporterats. Av dessa har 1 113 undersökts, 709 avfärdats och 404 fall bekräftats som mikrocefali, enligt en nyligen publicerad rapport från WHO.

Så ska risken för sällsynt hjärninfektion minskas

Den europeiska läkemedelsmyndighetens, EMAs, säkerhetskommitté, PRAC, har granskat risken för hjärninfektionen PML, progressiv multifokal leukoencefalopati, med läkemedlet Tysabri, natalizumab.

Läkemedlet används vid behandling av den neurologiska sjukdomen multipel skleros och PML är en sällsynt hjärninfektion som orsakas av John Cunningham-virus, JC-virus.

Nya studier tyder på att tidig upptäckt och behandling av PML, när sjukdomen fortfarande är i inledningsskedet och inte orsakar symtom, är avgörande för att begränsa hjärnskada och funktionsnedsättning till följd av sjukdomen, enligt EMA. Med hjälp av MR-undersökning kan sjukdomen upptäckas när den fortfarande är i inledningsskedet och därför rekommenderar PRAC att man bör överväga att utföra MR-undersökning på patienter som har en högre risk för att utveckla PML mer ofta. Exempelvis var tredje till sjätte månad.

Riskfaktorer för att utveckla PML, hos patienter som behandlas med Tysabri, är förekomsten av antikroppar mot JC-virus, behandling med Tysabri under mer än två år och användning av immunosuppressiva läkemedel innan behandling med Tysabri. För dessa patienter gäller att fortsätta med Tysabri endast om fördelarna överväger riskerna, enligt PRAC.

Vidare rekommenderar kommittén att behandling med Tysabri ska avbrytas om misstanke om PML uppstår och att behandlingen inte ska återupptas förrän PML uteslutits.

PRACs rekommendation lämnas nu vidare till EMAs vetenskapliga kommitté, CHMP, för ett slutgiltigt utlåtande.

Nya rekommendationer för SGLT2-hämmarna

Diabetesketoacidos, det vill säga syraförgiftning i blod och urin, orsakas av låga insulinnivåer och tillståndet har uppkommit hos patienter som använder SGLT2-hämmare mot typ 2-diabetes.

Det är den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté, PRAC, som utfört granskningen av SGLT2-hämmarna och rekommenderar nu därför att sjukvårdspersonal bör överväga diagnosen diabetesketoacidos hos patienter som har symtom på komplikationen även om blodsockernivåerna inte är höga. Patientens riskfaktorer för ketoacidos bör också värderas och patienten bör informeras om riskfaktorer för ketoacidos, så som nedsatt mängd insulinprodcuerande celler, plötslig reducering av insulindos samt ett ökat behov av insulin på grund av sjukdom, operationer eller alkoholmissbruk.

I Sverige är sex olika läkemedel inom SGLT2-klassen godkända, Forxiga, Inovokana, Jardiance, Synjardy, Vokanamet och Xigduo.

Patienter som använder något av läkemedlet rekommenderas att vara uppmärksamma på symtom på diabetesketoacidos, så som bland annat snabb viktminskning, illamående, magont, kraftig törst, andningssvårigheter, trötthet och sötaktig andedräkt. Om patienten får något av dessa symtom ska sjukvården kontaktas och om diabetesketoacidos misstänkt eller bekräftas ska behandling med SGLT2-hämmare omedelbart avslutas.

Trots riskerna vid behandling med denna typ av läkemedel vid diabetes typ 2 överväger dock nyttan, enligt PRAC.

PRACs rekommendation lämnas nu vidare till europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté, CHMP, för ett slutgiltigt utlåtande.

I slutet av förra året gick även amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, ut och varnade för SGLT2-hämmarna. Myndigheten ville lägga till varningar på etiketterna för att informera om riskerna med ketoacidos.

Dospatient fick dubbel ranson läkemedel

0

Händelsen som resulterade i att patienten fick dubbel ranson av läkemedel har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

Patienten skulle åka på semester och därför skulle utskick av dospåsar pausas. Men meddelandet kom försent till dosapoteket och ännu ett meddelande om förlängning missades av apoteket. Detta innebar att patienten under den planerade semesterperioden fick hela förpackningar utskrivna, samtidigt som dospåsar skickades ut.

Enligt anmälan kunde en överdosering av de starka medicinerna ha fått mycket allvarliga konsekvenser för patienten.

Anledningen till att patienten var dospatient var för att läkaren ville ha kontroll över hur mycket mediciner som patienten får tillgång till, vilket framkommer av Ivos beslut.

Ivo har utrett händelsen och kommit fram till att Apotekstjänst har uppfyllt kraven i sin utrednings- och anmälningsskyldighet och avslutar därför ärendet.

Kortison effektivt vid sen prematur förlossning

Att ge kortison till gravida, som riskerar att föda för tidigt i vecka 34-36, minskar risken för att barnen ska få allvarliga respiratoriska komplikationer. Det visar en studie som är publicerad i New England journal of medicine.

Kortison ges till kvinnor som riskerar att föda för tidigt innan vecka 34 för att barnets lungmognad ska skyndas på. Nu visar en ny studie att kortison till kvinnor som föder ett par veckor för tidigt kan ha stor nytta av behandlingen. Risken för att barnen ska utveckla respiratoriska komplikationer minskade signifikant om kvinnan som väntades föda under den ”sena” prematura perioden, vecka 34-36 fick kortison.

I Sverige ges kortison vanligen från vecka 23-33+6. Studiens forskare menar att resultaten kan komma att förändra vården av mödrar som riskerar att föda för tidigt under den sena prematura perioden. Men Bo Jacobsson, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin menar att det krävs mer forskning först.

– Resultaten är intressanta men det krävs att det värderas i vår population, vi förstår nog inte hela vidden av det. Vi måste se om resultaten är tillämpbara även här, säger han.

I studien deltog över 2800 gravida kvinnor med risk att föda för tidigt mellan gravidvecka 34-36. Kvinnorna delades slumpvis in i två grupper, där ena gruppen fick två injektioner med kortison och den andra placebo, med ett dygns mellanrum.

Resultaten visar att barn till mödrar som fick kortison hade en signifikant lägre risk att utveckla svåra andningsproblem strax efter födseln jämfört med placebogruppen. Barn i behandlingsgruppen hade även en signifikant lägre risk för att behöva en långvarig sjukhusvistelse eller behöva andningsbehandlingar.

Studien är gjord av forskare från Columbia university medical center och Newyork-Presbyterian och har finansierats av bland annat amerikanska National Institutes of Health, NIH.

Nya 2D-koder påverkar tillverkningsprocessen

I tisdags trädde den nya EU-förordningen om e-verifiering av receptbelagda läkemedel i kraft. Syftet är att minska spridningen av förfalskade läkemedel och säkerställa att läkemedelsförpackningarna innehåller den substans som de utger sig för att göra.

– Det är jättebra att kvalitetskraven regleras i lagstiftning. Än har vi inte sett så mycket av förfalskade läkemedel i Sverige, men det är otroligt viktigt att man kan lita på de läkemedel som distribueras inom den legala kedjan. Det handlar om trovärdighet, säger Anita Finne Grahnén, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, Lif.

Förordningen, som alla länder i EU måste följa, innebär att förpackningar till i stort sett alla receptbelagda läkemedel och ett fåtal receptfria, måste märkas med en tvådimensionell streckkod. Koden ska innehålla produktkod, batchnummer, utgångsdatum och seriellt nummer, unikt för just den förpackningen. Förpackningarna måste också vara försedda med en säkerhetsförslutning.

Ansvaret och kostnaderna för de nya säkerhetsmärkningarna ligger på läkemedelsbolagen. Det kommer enligt Anita Finne Grahnén att innebära stora omställningar vad gäller produktionen eftersom koderna måste tryckas på förpackningarna i samband med att läkemedlen tillverkas. Förpackningarna kan alltså inte tillverkas i förväg i väntan på att fyllas med läkemedel.

– Det är en ganska stor omställning med stora kostnader eftersom tillverkningslinjerna måste byggas om för att kunna hantera det ytterligare steget med märkning. I vissa fall kan det innebära att man måste byta eller bygga ut lokalerna.

När förpackningarna försetts med de nya 2D-koderna ska identiteten för varje förpackning laddas upp i en databas, en europeisk hub. Även information om vilket land eller region läkemedlet ska säljas i finns i informationen som laddas upp.

Förutom läkemedelsbolagen omfattas även läkemedelsgrossisterna och i sista steget apoteken av den nya lagen. I grossistledet är kravet på verifiering relaterat till risk. Ett grossistbolag som köper in läkemedel från kända och återkommande leverantörer behöver inte verifiera förpackningarna medan grossister som köper in från många olika, mindre kända leverantörer, måste det.

På apoteken är dock kravet på verifiering obligatoriskt och ingen förpackning får säljas innan den har scannats och autentiserats mot ett nationellt system. Det är också först då id-märkningen kan avaktiveras.

Den stora utmaningen nu är enligt Anita Finne Grahnén att få det hela att fungera med alla inblandade parter. Än så länge drivs frågan av Lif och under våren ska man bilda en svensk organisation bestående av bland annat läkemedelsbolagen, apoteksaktörerna, distributörerna och berörda myndigheter för att bygga upp ett svenskt system.

– Vi jobbar också med att välja en leverantör av de tekniska lösningarna som behövs för att verifiera de märkta förpackningarna. Det finns tre leverantörer upphandlade på EU-nivå att välja bland, säger Anita Finne Grahnén.

Senast den 9 februari 2019 ska e-verifieringssystemet vara på plats i alla delar av läkemedelskedjan.

Att blunda för problemet gör det inte mindre

Som småbarnsförälder har jag ett rikt liv. Men också utmanande. Det kräver sin man eller kvinna att navigera genom djungeln av önskningar, krav, behov och råd. Vad gäller det sistnämnda är utbudet i det närmaste obegränsat i dagens digitala samhälle. Och inte inom något annat område är rådgivandet så omfattande som när det handlar om barn, särskilt små barn. Amma–ja eller nej? Vaccinera–ja eller nej? Plastsanera–ja eller nej? Ekomat–ja eller nej?

En enkel strategi för att hitta vägen är dock att lita på den etablerade vetenskapen. Genom att följa råd och rekommendationer från exempelvis Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket behöver man inte ägna timmar åt att googla sig fram till strategier för precis allt. De finns redan. Och är betydligt bättre underbyggda än vilken Googleinfo som helst.

Men när det gäller barn tycks vetenskapligt grundad information och rekommendationer ha svårt att nå fram. Kanske oftare än annars övertrumfar den egna magkänslan mångåriga studier och systematisk utvärdering av forskare och vetenskapsmän. Tro mig, jag har googlat.

Det senaste exemplet är nya forskningsrön om så kallad samsovning från Sahlgrenska akademin. I en avhandling slår barnhälsovårdsöverläkaren Per Möllberg fast att risken för plötslig spädbarnsdöd ökar om barnet sover i samma säng som föräldrarna de första tre månaderna i livet.

Vad som orsakar plötslig spädbarnsdöd är inte känt, men troliga förklaringar är att barnets andning hindras av förälderns kropp eller att huvudet täcks av täcke eller kudde. Dessutom gör det lilla barnets fysiologi att det inte reagerar på samma sätt som ett större barn vid syrebrist. I stället för att kippa efter andan och dra in syre har det en ökad risk att helt enkelt sluta andas.

Sedan 2014 rekommenderar också Socialstyrelsen att barn sover i sin egen säng upp till tre månaders ålder. Men avhandlingen visar att trots detta är samsovning 7,7 gånger vanligare vid plötslig spädbarnsdöd än vid oväntad spädbarnsdöd som beror på andra orsaker. Rekommendationen är därför tydlig: att rutinmässigt undvika samsovning barnets första tre månader i livet. Det kan rädda liv.

I samband med att avhandlingen presenterades intervjuades också Per Möllberg i radions P1. Som ”motpart”, för det behövdes tydligen för den balanserade bilden, fanns en person som är både författare, journalist och småbarnsförälder.

Reaktionen var dock inte tacksamhet över att man genom forskning identifierat sätt att minska risken för plötslig spädbarnsdödlighet ytterligare. Nej, i stället var det fel på forskningen. ”Forska på hur man ska sova med barnet i samma säng i stället.” ”Varför skrämma upp föräldrar med detta när det är tillräckligt tufft som det är?”

Tja, alternativet kunde ju vara att inte säga något alls, att inte bry sig om att risken finns. Tyvärr försvinner inte problemet bara för att man blundar för det.

Plötslig spädbarnsdöd är ovanligt. Bara 0,2 av 1000 levande födda barn drabbas. Men det är ändå drygt 20 barn per år som mister livet, och därmed 20 familjer per år som är med om det mest fruktansvärda man som förälder kan tänka sig. Om det antalet går att minska genom vetenskaplig forskning och förebyggande åtgärder borde det inte vara svårt att ta till sig nya rekommendationer, även om de inte stämmer överens med den egna magkänslan, eller googlingen.

Oavsett hur man gör måste man vara medveten om de eventuella konsekvenserna av sitt val, och beredd att ta dem.

Rekommenderas att ta Mylans bud

Det amerikanska läkemedelsbolaget Mylan erbjuder 165 kronor per aktie, vilket motsvarar en ungefärlig premie på 92 procent, sett från Medas senaste stängningskurs på 86 kronor.

Det svenska läkemedelsföretaget Meda kombinerar egen produktion, motsvarande 40 procent av volymen 2014, och kontraktstillverkning. Bolagets produkter säljs i över 150 länder och i produktportföljen ingår bland annat läkemedel inom astma och allergi, dermatologi, smärta och inflammation samt receptfria läkemedel.
Medas styrelse menar att bolaget har en väldefinierad och hållbar strategi för framtiden där bland annat försäljningen av nässprayen Dymista, som behandling av säsongsbunden allergisk rinit, väntas fortsätta öka.

Mylan har två gånger tidigare visat intresse för Meda men då har Meda visat kalla handen. Även indiska bolag har tidigare visat intresse för Meda.

Om aktieägarna går med på budet innebär det att Mylan blir ägare tilll mer än 90 procent av det totala antalet aktier i Meda.

Erbjudandets acceptperiod beräknas gälla från och med 20 maj till och med 29 juli i år.

Novartis fälls för marknadsföring

I en annons skriver företaget Novartis, att läkemedlet Cosentyx som bland annat används vid behandling av hudsjukdomen plackpsoriasis, har ”bibehållen effekt över tre år hos dem som initialt svarat på behandlingen” i kombination med ”sju av tio patienter uppnår läkt eller nästan läkt hud efter 16 veckor”.

IGM, Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman, gör bedömningen att läsaren får uppfattningen att effekten kvarstår oförändrad över tre års tid, men att så egentligen inte är fallet. En nyare studie visar att 64 procent uppnådde läkt eller nästan läkt hud vid tredje året. Informationen blir därför vilseledande och Novartis bedöms handla i strid mot Läkemedelsbranschens etiska regelverk, LER.

IGM anmärker även på att specifikationen enbart innehåller uppgifter om kliniskt svar i upp till 52 veckor och att den saknar data om bibehållen långsiktig effekt i över tre år.

Avsteget hamnar inom avgiftskategorin normal förseelse och läkemedelsföretaget får böta 90 000 kronor.

Ökad följsamhet med påminnelser via sms

2

En metaanalys publicerad i den vetenskapliga tidskriften Jama Internal Medicine visar att följsamheten till läkemedelsbehandling hos patienter med kroniska sjukdomar ökade signifikant med påminnelser via sms.

Forskarna undersökte utfallet av följsamhet efter sms-påminnelser i 16 randomiserade studier. Totalt ingick 2 742 patienter med någon av de kroniska sjukdomarna hiv, kardiovaskulär sjukdom, astma, allergisk rinit, diabetes eller epilepsi. Medianåldern var 39 år och mediantiden för interventionen var 12 veckor.

Resultaten visade att sms-påminnelser ökade följsamheten till läkemedelsanvändning med en oddskvot 2,1, vilket kan jämföras med en ökning från 50 procents följsamhet till en följsamhet på 67,8 procent. En följsamhet på 50 procent används som nollvärde hos patienter med kroniska sjukdomar. Information om förändringar i följsamhet byggde i huvudsak på självrapportering från patienterna.

I fem av de 16 studierna användes sms med personligt tilltal, åtta av studierna använde tvåvägskommunikation och åtta av dem skickades dagliga sms-påminnelser. Resultaten var dock oberoende av hur sms-påminnelserna var utformade eller vilken sjukdom patienterna hade.

Forskarna menar att resultaten är lovande och att sms-påminnelser ökar följsamheten i läkemedelsbehandling hos patienter med kroniska sjukdomar. Samtidigt konstaterar de att tolkningen ska göras med viss försiktighet med tanke på den relativt korta studietiden på 12 veckor och det faktum att resultaten till störst del baseras på självrapportering från patienterna.

Obehörig expedierade fel recept

När kunden skulle hämta ut receptet på antibiotika som hen fått utskrivit tidigare samma dag kom en tidigare registrerad beställning fram. Medarbetaren utgick från att det var det läkemedlet som skulle hämtas ut och vid kundreservationshyllan plockades fel läkemedel som var avsett för en annan kund med ett liknande namn.

Innan felet upptäcktes hann kunden ta en tablett. Kunden mådde dåligt och tog sig till akutmottagningen där man konstaterade magsmärtor, muntorrhet och illamående.

Händelsen anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, enligt en lex Maria. Enligt anmälan har händelsen kunnat medföra allvarlig vårdskada.

Av en internutredning av kvalitetschefen och apotekschefens händelseanalys framkom det senare att medarbetaren som expedierade kunden saknade behörighet med att arbeta med recept. Detta eftersom hon inte var klar med sin apotekarutbildning. Därmed har apotekschefen brustit eftersom man låtit personal utan formell utbildning hantera recept. Enligt apotekets rutin ska personalen dubbelkolla vilket läkemedel kunden vill hämta ut, men på grund av språksvårigheter fungerade inte det. I och med att ett ej uthämtat läkemedel låg kvar i expeditionssystemet konstaterades även brister i hanteringen av kundreservationer.

Ivo har avslutat ärendet med bedömningen att apotekets interna utredning uppfyller kraven samt att apoteket fullgjort sin anmälningsskyldighet.

Expertgrupp mot Zikaviruset sätts ihop

Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, har satt ihop en arbetsgrupp som ska arbeta med frågor kring Zikaviruset. Experter med specialkunskaper inom vaccin och virussjukdomar ska tillsammans ge råd och stöttning om vetenskapliga och regulatoriska frågor som rör forskning och utveckling av läkemedel eller vaccin mot viruset.

Expertgruppen sattes ihop efter att Världshälsoorganisationen, WHO, gick ut med att Zikaviruset är ett internationellt hot mot människors hälsa. Organisationen har beskrivit spridningen av Zikaviruset som explosionsartad och enligt en prognos kan 3-4 miljoner komma att smittas av det myggburna viruset.

I dagsläget finns det inga vaccin eller läkemedel för skydd eller bot mot virusinfektionen som är godkända eller som genomgår klinisk prövning. För att skynda på utvecklingen uppmuntrar nu EMA läkemedelsutvecklare att kontakta myndigheten om man har lovande projekt inom området. Dessutom kommer EMA aktivt att kontakta företag som redan har planer på att ansöka om kliniska prövningar för att erbjuda regulatoriskt stöd vid ansökan.

“Vi överväger på allvar att titta på det system som finns i Tyskland”

Den första april är det ett år sedan Anders Lönnberg fick uppdraget som samordnare för life science-branschen. Instruktionerna var tydliga att det nu handlar om verkstad. Inte ytterligare en utredning. Bland annat ska Anders Lönnberg ”samla in och lämna förslag som syftar till att ge regeringen underlag för arbetet med life science.”

Vilka förslag har du lämnat in hittills?
Syftet med uppdraget är att höja kvaliteten på sjukvården, sprida nya teknologier snabbare och att se till att svenska uppfinningar blir till innovationer, företag och exportprodukter. För att det ska ske måste närings-, utbildnings- och socialdepartementet samlas i gemensamma ståndpunkter. Dessutom måste näringslivet, hälso- och sjukvården och akademin ha en gemensam dagordning och gemensamma prioriteringar. Det hade de inte innan, alla drev sina egna saker.

Men det handlar väl också om att ta fram konkreta åtgärder?
– Ja också åtgärder. Några kom till redan i 2015 års budget, till exempel mer pengar till proof of concept för att tidigare i utvecklingsprocessen kunna lägga ner större ambitioner på att belägga att en uppfinning fungerar. Då minskar man riskerna för den som vill gå in med kapital och det blir lättare att investera i projekt inom life science. Totalt handlar om ett tjugotal miljoner. Lika mycket satsas det på företagsinkubatorer för att stimulera utvecklingen i tidig fas. Tidigare har man haft begränsningar på 200 000 kronor i varje projekt, men nu kan man få upp till en halv miljon.

I somras fick Swelife och Medtech 4 health 22 miljoner för digitaliseringar av it-systemen i hälso- och sjukvården. Vad händer där?
– Det är ett stort arbete och där har vi börjat med hur kvalitetsregister och journalsystem ska kunna kommunicera. Problemet är att det i dag inte finns några standarder, men vi hoppas att man till sommaren ska vara överens om sådana för hur systemen ska kunna tala med varandra. Inera (ett landstingsägt företag med uppgift att utveckla och förvalta vissa tjänster inom e-hälsoområdet, reds anm.) har gjort körningar med flera olika journalsystem och kvalitetsregister och det går redan i dag tekniskt sett att föra information utan mänsklig hand mellan dem med en tjänsteplattform i mitten.

En återkommande kritik är att de som ska använda systemen inte är med i utvecklingen av dem.
– Så har det varit historiskt, men inte nu. Swelife och Medtech 4 health tittar just på sådana saker och nu finns alla intressenter med, till och med patientrepresentanter.

Hälso- och sjukvården är viktig för life science-branschen, både som köpare och användare av nya innovationer. Samtidigt är upptaget av nya innovationer i vården ganska dåligt. Hur kan det lösas?
– Det måste finnas incitament för hälso- och sjukvården att använda innovationer. Det gör det inte i dag. Ett skäl är att det är omöjligt att räkna hem en vinst med nya, oftast dyrare produkter, i en ettårsbudget. Där kan sjukvården bidra själv. I Stockholm har man till exempel infört treåriga budgetar för att åtminstone ha möjligheten att räkna hem en sådan investering. Vi har också tittat på andra länder. I Tyskland har man till exempel ett system där sjukvårdsenheterna söker till en fond för att få medel att pröva en ny maskin, en ny metod eller ett nytt läkemedel. Då behöver de inte ta kostnaden själv, men har ett krav tillbaka att redovisa kostnadseffektiviteten, hur bra det hjälper, vilka patientgrupper det är bra för och vilka det är minde bra för. Det är ett alternativ som vi på allvar överväger att titta på.

Hur ser det ut i Sverige i dag?
– Sjukvården vill inte ens ta i nya produkter innan de är kliniskt utvärderade, men om man aldrig använder nya produkter kan de inte utvärderas. Det är ett moment 22. Vi diskuterar en typ av innovationsfond så att det i alla fall inte blir dyrare att använda nya läkemedel, med motkrav på en utvärdering av hur produkten fungerar. Vi ser också över meriteringssystemet så att det ska bli lättare och mer meriterande att byta sektor och kunna följa sin innovation på resan från uppfinning till marknad. I dag får du som forskare ett bibliometripoäng om du publicerar en studie på egen hand, men bara ett halvt om du publicerar den ihop med ett företag eller en klinik. Det handlar inte bara om incitamentsystem för sjukvården utan lika mycket om incitament för individerna i vården.

Håller sjukvården med om att upptaget av innovationer kan bli bättre?
– Ja, men för ett par år sedan skulle jag ha svarat nej. Uppvaknandet kom när när Sverige missade en attraktiv klinisk studie eftersom det läkemedel företaget som gjorde studien ville jämföra mot inte var infört i Sverige än. Då insåg man att detta var ett problem, både vad gäller forskningen och för patienterna.

Nya läkemedel och produkter utvecklas till stor del i industrin. Den svenska life science-branschen består i huvudsak av små och medelstora bolag och för dem är bland annat investeringsfrågan viktig. Vad har gjorts på det området?
– Vi har jobbat mycket med riskkapitalsidan och där har vi fått ett löfte om att det i mars kommer en proposition med en fond-i-fondlösning som innebär att statligt riskkapital kan saminvesteras med privat riskkapital. Syftet är att minska risken för privata investerare att investera i life science och därmed öka investeringsviljan.

Finansieringen är en viktig del, men det krävs mer för att skapa ett gott företagsklimat. Är det fler förändringar på gång?
– Det är mer osäkert, men vi har gjort några inspel. Bland annat har vi lämnat förslag om expertskatt och personaloptioner. Personaloptioner är viktiga för små företag som inte kan ge så stora ersättningar, då de kan fungera som bra incitament. Vad gäller expertskatten är den inte bara viktigt för företagen, utan lika viktig för universiteten för att kunna rekrytera experter på olika områden. Vi hoppas att båda områdena kommer med i forskningspropositionen, men vi är inte säkra på det.

Finns det ytterligare frågor ni har identifierat för att underlätta för företagen?
– Det riktigt stora tror jag kommer att bli tillgången till våra register och möjligheten att bygga strukturerad kunskap genom att kunna följa patienter och en hel befolkning. Jag tror mycket på så kallad real world data och fas IV-studier, där man följer behandlingar och läkemedel över tid för att se vilken effekt de har. Där har Sverige en enorm konkurrensfördel.

Nu har du haft det här uppdraget i snart ett år. Är det något som förvånat dig?
– Ja, ganska länge trodde jag att Sveriges förutsättningar för produktion var borta, att den flyttade mer och mer till Asien och andra billiga länder. Men just nu är trenden den motsatta. Förra året hade vi en klar vändning med 10 miljarder i investeringar i Sverige kopplade till produktion och utveckling. Till exempel bygger Astra Zeneca en tappningsfabrik i Södertälje. Bakom svängningen ligger att man nu lämnat kemiska läkemedel för att gå över till biologiska. Det är en komplicerad produktion som kräver excellens inom både medicin och ingenjörskonst och det är det inte många platser som kan erbjuda.

I regeringens beskrivning av vad man vill med life science står att man vill skapa en svensk life science i världsklass. Vilka konkreta mål behöver man då nå vad gäller till exempel antal anställda eller årlig produktion?
– Jag tror inte att vi är där att kunna formulera så konkreta mål än. Det första målet vi ändå satte var att vi måste se en ändring i investeringarna, att åstadkomma en positiv och inte negativ investeringsutveckling. Det hade vi förra året. Sedan kan man inte bygga en fabrik varje år.

Men finns det ändå inte några mer konkreta mål att jobba mot?
– Jo, exportvärdet ska öka. I dag är exportvärdet för life science ungefär 85 miljarder kronor, men vi har inget numerärt mål för det. Tillväxt ska öka helt enkelt.

Life science-sektorn spänner över minst tre departement: närings-, utbildnings-, och socialdepartementet. Hur har det varit att få ihop det politiskt?
– Det finns problem. En del saker går bra medan andra är i högsta grad besvärliga. Alla har ju ett huvudintresse att försvara och då tycker man att de andra är särintressen. Sedan är det alltid kamp om frågor som om forskningen ska vara generell eller sektorbunden. Det är klassiska frågor som alltid ger upphov till konflikter. Mycket landar också i frågan om vilken instans som ska ansvara för och utföra vad. Där är jag nöjd om vi kommer fram till om något ska vara nationellt eller inte. Vilken av de nationella lösningarna det kan handla om blir en senare fråga.

Har arbetet hittills varit lättare eller svårare än du trodde?
– Vissa delar har varit lättare, vilket beror på att parterna har visat sig vara mer motiverade än jag hade förväntat mig. Det har varit så mycket gnäll i så många år och alla har stått och hållit i sina positioner, men nu är man seriöst villig att göra avkall på sina ståndpunkter. Tiden är mogen.

Vad har varit svårare?
– Det som har visat sig extra svårt är hur alla olika lagar hänger ihop och sätter stopp för varandra. Ta bara integritetsbegreppet där samma regler gäller i alla situationer, men där till exempel behandlingssituationen kan ställa andra krav på integritet vad gäller journaler och liknande än hur mina blodprov eller cellbiopsier får användas. Sedan har vi offentlighetsprincipen och grundlagen som reglerar hur information ska hanteras i offentlig sektor. Får offentlig sektor till exempel ta ut kostnadstäckning för de register man bygger upp? Man får inte bedriva affärer från kommuner och landsting, men vi måste ju kunna ta betalt för registren.

Hur kan man komma runt detta?
– Det är klart att det går förr eller senare men det är mycket jobb. Här måste vi samla jurister från de olika departementen och titta på frågorna gemensamt.

Ditt uppdrag löper året ut och ska slutredovisas senast den sista januari 2017. Du är formellt utredare nu, blir det en utredning trots allt?
– Nej, vi levererar längs vägen, men vid någon tidpunkt blir det säkert en uppsamling där jag skriver ett kortare papper om vad som har skett, en avrapportering till innovationsrådet om inte annat.

Vad skulle få dig att känna dig nöjd när ditt uppdrag är slut?
– Att vi får ett system där man kan mäta kvalitet i vården så att den kan höjas, att vi ökar jämlikheten så att det inte tar 17 år innan en ny metod är spridd i hela landet, vilket det tar i dag, och att exportvärdet för svensk life science ökar. Det är det yttersta måttet på att det går bra.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng