Annons
Home 2014

Årlig arkivering 2014

Efterlyser klinisk forskning på nytt virus

Amina Manzoor
-
0

För drygt två år sedan upptäcktes ett nytt coronavirus i Saudiarabien, som fick namnet Middle East respiratory syndrome coronavirus, eller MERS-CoV. Nu har drygt 800 personer insjuknat, varav fler än 300 dött. Det finns inga läkemedel mot virusinfektionen, som ofta orsakar svår lunginflammation. Saudiarabien, där drygt 700 av fallen upptäckts, har flera gånger anklagats för att hemlighålla information om sjukdomen. Många har också smittats på sjukhus i landet.

Nu har tre virusforskare skrivit en kommentar i Lancet Infectious Diseases där de tar upp att många frågor fortfarande återstår kring MERS, skriver center för infektionssjukdomar vid University of Minnesota. Till exempel saknar forskarna information om patogenets egenskaper och immunförsvarets reaktion på det. 

Till exempel har bara en handfull patienter gått igenom provtagning för virus och andra biomarkörer. Det innebär att nyttan av behandling med till exempel antivirala läkemedel är osäker. De tre experterna menar att just nu pekar all tillgänglig fakta på att sjuka behandlas bäst med plasma från patienter som tillfrisknat, eller på annat sätt med antikroppar. De tar också upp möjligheten att använda antikroppar från dromedarer, vilka är bärare av viruset.

Oavsett vilken behandling som testas, anser forskarna att den bör innehålla en noggrann protokollbaserad bedömning av säkerhet och effektivitet. Läkare och forskare i Saudiarabien har inte bara en unik möjlighet, utan även ett ansvar att bedriva klinisk forskning på MERS, menar de tre virusforskarna.

Ingen stor förändring av dansk marknad

Petra Hedbom
-
0

I Danmark har en omgörning av apoteksmarknaden varit på tapeten en längre tid. När regeringen nu lägger fram sitt förslag presenterar man det som en modernisering snarar än en genomgripande liberalisering, rapporterar Dagens Pharma.

Regeringens förslag skiljer sig från det som den så kallade produktivitetskommissionen lade fram förra sommaren. Den ansåg att apotek ska kunna ägas och drivas av personer som inte är apotekare. Kommissionen menade att dagens regler hämmar att nya aktörer kommer in på marknaden och förhindrar priskonkurrens och utvecklingen av nya tjänster.

Men en sådan förändring vill alltså regeringen inte se. Inte heller anser regeringen att apotekare ska få utökade möjligheter att göra läkemedelsgenomgångar som bekostas av offentliga medel. En sådan möjlighet har diskuterats men arbetsgruppen som tagit fram förslaget menar att det ska vara läkarens uppgift.

Däremot föreslår regeringen att apotek ska kunna öppna filialer på till exempel stormarknader. I förslaget finns tre olika vägar eller modeller för att uppnå förändringarna.
 

Ebolaepidemi tycks utom kontroll

Ingert Nilsson
-
0

Det är det dödligaste utbrottet sedan det första utbrottet 1976 i centrala Afrika.  Sjukdomen har tidigare inte uppträtt i den västafrikanska regionen, men den här gången är det Guinea, Liberia och Sierra Leone som drabbats.

Eftersom sjukdomen inte tidigare förekommit i Västafrika är lokalbefolkningen rädd och misstänksam vilket gör det svårt att få kontroll på spridningen, enligt Läkare utan gränser. Organisationen beskriver epidemin som just nu utom kontroll.

Ebola har en beräknad dödlighet på upp till 90 procent och idag finns inget vaccin eller känt botemedel.

Omdiskuterade rekommendationer

Ingert Nilsson
-
0

Läkemedelsverket är nu klara med sina nya behandlingsrekommendationer för hjärtkärlområdet. Den förtida dödligheten i hjärtinfarkt har stadigt minskat och idag betraktas Sverige som ett lågriskland, men en åldrande befolkning gör att hjärtkärlsjukdom fortfarande spelar roll.
– Vi har fokus på läkemedelsbehandling, men det rekommenderas först om livsstilsförändringar inte räcker, säger Annika Ekbom Schnell, klinisk utredare på Läkemedelsverket.

Rekommendationerna gäller primärprevention.
– Det handlar alltså om individer som upptäcks på vårdcentralen, kanske för att de luktar rök eller är väl runda om magen men söker för nageltrång, exemplifierar Annika Ekbom Schnell.

För att bedöma risken för personer utan känd hjärtkärlsjukdom rekommenderas en uppdaterad svensk version av  SCORE, ett instrument för riskskattning Det baseras på ett begränsat antal markörer som tillsammans ger möjlighet att uppskatta den ungefärliga framtida risken att dö i en kardiovaskulär händelse. För bedömning av diabetespatienter rekommenderas istället Nationella diabetesregistrets algoritmer.
– Det uppdaterade riskskattningsinstrumentet och tillkomsten av ett speciellt för diabetespatienter  är den viktigaste förändringen för vardagsdoktorn, tror Annika Ekbom Schnell.

I de nya rekommendationerna förordas statinbehandling för individer med hög eller mycket hög risk, det vill säga fem procents eller högre risk att dö av hjärtkärlsjukdom inom 10 år.
För individer med mycket hög kardiovaskulär risk är målvärdet för LDL-kolesterolet 1,8 mmol/l eller en halvering av patientens ursprungsnivå. För patienter med hög risk är målet för LDL-kolesterolet 2,5 mmol/l.

Vid preventionsbehandling för personer med hög risk, menar gruppen som tagit fram rekommendationerna att behandling med standardiserad dos fyller sitt syfte, medan statinbehandlingen för patienter med mycket hög risk behöver individualiseras. Vid en intensiv behandling det vill säga höga doser statiner måste också risken för biverkningar som leverpåverkan och muskelvärk värderas. Samma rekommendationer gäller både för kvinnor och män.

Frågan om när statinbehandling ska sättas in har diskuterats mycket internationellt. I bland annat USA och Storbritannien har nya riktlinjer fått kritik för att leda till en allt för frikostig användning.

Samma resultat som innan omregleringen

Ingert Nilsson
-
0

Inför omregleringen av apoteksmarknaden spåddes de nya aktörerna få en hel del klirr i kassorna jämfört med monopoltiden.Men TLVs kartläggning av apotekens lönsamhet visar att resultatet ligger på samma nivå som innan omregleringen.

Utfallet på 1,1 miljarder kronor i rörelseresultat under 2013 är i nivå med det Apoteket AB redovisade 2009. Rörelsemarginalen var lite drygt tre procent förra året. I den, av Omstruktureringsbolaget beskrivna framtiden skulle tillväxten ligga på sex procent om året, främst genom en fortsatt ökad försäljning av receptförskrivna läkemedel.

Samtidigt som apoteken blivit betydligt fler har också den genomsnittliga försäljningen per apotek minskat från 35 till 26 miljoner kronor, enligt TLVs beräkning.

Vad är då ett bra, dåligt eller normalt rörelseresultat?
– Det är svårt att säga. Den här rapporten har beskrivit resultatet i branschen. I det fortsatta arbetet kommer vi att göra jämförelser med till exempel andra konsumentbolag, säger Caroline Mårder analytiker på TLV.

Innan TLV kommer med förslag på eventuella förändringar för handelsmarginalen ska myndigheten se till samhällets behov på apoteksmarknaden och vad samhället är berett att betala för detta.
– Det är flera delar som ska vägas in, säger Caroline Mårder.

Om och i så fall vilka förändringar det kan bli med handelsmarginalen vet vi tidigaste till årsskiftet.

Ingen koppling till självmord

Petra Hedbom
-
0

Det är forskare från bland annat Karolinska institutet som i en nyligen publicerad studie inte ser något samband mellan medicinering med läkemedel mot adhd och risken för självmord eller självmordsförsök.

Enligt forskarna har tidigare studier pekat på att personer som behandlas för adhd med läkemedel skulle ha en ökad risk att begå självmord eller ha fler självmordstankar. Den nya studien, som publicerats i British Medical Journal visar snarare på motsatsen.

Med hjälp av det nationella patientregistret har forskarna identifierat alla personer som fått diagnosen adhd mellan 1960 och 1996 i Sverige, sammanlagt 37 936 individer. Dessa följdes upp under åren 2006 och 2009 och forskarna undersökte deras läkemedelsbehandling och händelser som kunde kopplas till självmordsförsök eller självmord.

När forskarna jämförde individerna med sig själva under perioder med och utan läkemedelsbehandling såg de ingen koppling mellan behandling och ökad risk för självmord.
– Resultaten pekar snarare på att adhd-läkemedel har en skyddande effekt, säger Henrik Larsson vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid KI som lett studien i en presskommentar.

Forskarna menar att tidigare studier har varit små och metoderna begränsade vilket gör resultaten osäkra och att en styrka i den nya studien är att patienterna jämförs med sig själva.
 

Hon ska samordna svensk life science

Petra Hedbom
-
0

Det är Susanne Ås Sivborg, generaldirektör för Patent- och registreringsverket, som fått regeringens uppdrag att samordna den svenska life science-sektorn. Under fyra månader ska hon ha en dialog med akademi, näringsliv, hälso- och sjukvård och andra aktörer med koppling till branschen.

Syftet med uppdraget är ge regeringen en bakgrund som ska användas när de tar fram en ny life science-strategi i höst. Bakgrunden är bland annat Pfizers försök att köpa Astrazeneca tidigare i år. Enligt Dagens Industri är målet med den nya strategin att påverka Astrazenecas aktieägare att fortsätta behålla ägandet.
– Det tror jag att detta kommer att göra, säger näringsminister Annie Lööf till DI.

Susanne Ås Sivborg har tidigare arbetat bland annat inom Astrazeneca som vice president för Global Intellectual Property.

 

Transplanterad fick fel dos

Petra Hedbom
-
0

I januari i år fick en person som fått en njure transplanterad fel läkemedel på apoteket. På receptet stod angivet substansen takromilus i form av dodepotkapsel Advagraf 1 mg. Patienten fick istället Prograf 1 mg vilket också innehåller takromilus men inte i depotform.

Felet upptäcktes vid en rutinkontroll på transplantationsmottagningen i mars. Felet kan ha gjort att patienten varit undermedicinerad under halva dygnet. Apoteket där felexpedieringen skedde har nu gjort en Lex Mariaanmälan till Ivo. Enligt anmälan visar patientprover inte på några negativa konsekvenser men händelsen hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada.

Att det går lång tid från en felexpediering tills att en anmälan görs är inte ovanligt. Enligt en sammanställning från Ivo kommer omkring hälften av anmälningarna från apoteken in mer än 90 dagar efter att händelsen inträffat. En förklaring tror vara att felen upptäcks på andra ställen i vården eller av anhöriga. Feldosering är den vanligaste orsaken till anmälan.
 

Förslag om prissänkningar på remiss

Petra Hedbom
-
0

Hösten 2013 gjorde regeringen en uppgörelse med branschorganisationen Lif med syfte att sänka priserna på läkemedel som är äldre än 15 år. Uppgörelsen innebar att de läkemedel som är äldre än 15 år och som innefattas av högkostnadsskyddet ska få en prissänkning med 7,5 procent.

Nu har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, tagit fram ett förslag till föreskrifter, som delvis bygger på överenskommelsen, för hur prissänkningarna ska genomföras i praktiken. TLV anser att läkemedel som varit godkända i 15 år ska prissänkas med 7,5 procent. Dessa prissänkningar ska genomföras två gånger per år, i juni och december. Prismodellen ska omfatta alla läkemedel utom de som bedöms som utbytbara och som fått ett takpris fastställt av TLV.

TLV skriver i förslaget att det under början av 2015 behöver göras en bedömning om den procentuella sänkningen ska ändras till exempel till nio procent. I TLVs förslag finns också beskrivet hur priset som gäller vid sänkningen ska bestämmas.

De nya föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 november 2014 och de första prissänkningarna träder ikraft den 1 januari 2015. Totalt berörs omkring 100 företag med sammanlagt cirka 500 olika produkter. Remissinstanserna har fram till den 18 augusti på sig att lämna sina synpunkter.
 

Prissänkningar sparar miljoner

Petra Hedbom
-
0

Regeringen gjorde 2013 en överenskommelse med branschorganisationen Lif med syfte att sänka priserna på läkemedel som är äldre än 15 år och som innefattas av högkostnadsskyddet. Uppgörelsen innebar att priserna på receptbelagda läkemedel som är äldre än 15 år skulle sänkas med 7,5 procent.

Nu presenterar TLV i en rapport siffror på hur stora besparingar som de sänkta priserna har lett till för samhället. Totalt kommer statens utgifter att sänkas med 430 miljoner kronor under 2014. Utöver det kommer de delar som patienterna själva står för att minska med minst 100 miljoner enligt myndigheten.

TLV har också tagit fram ett förslag på nya regler för hur prissänkningen av äldre läkemedel ska gå till. Läs mer om detta här.

 

Vill begränsa antibiotika vid akne

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med Folkhälsomyndigheten utarbeta nya behandlingsrekommendationer för flera områden som behandlas med antibiotika i öppenvården. Anledningen är det ökande problemet med antibiotikaresistens.

Nu har myndigheterna tagit fram nya behandlingsrekommendationer för akne. Liksom tidigare är lokalbehandling med salva, kräm eller gel grunden för all aknebehandling. Det ska alltid ges, förutom vid behandling med isotretinoin.

Vid svårare former av akne kan antibiotika i form av tetracyklin eller lymecyklin ges tillsammans med lokalbehandling. En medicinsk bedömning ska alltid göras före insättande av antibiotika. Antibiotikabehandlingen ska begränsas till tre månader, som får upprepas högst en gång om besvären inte blir bättre. Kvinnor som behöver antikonceptionella medel kan utöver lokalbehandling få kombinerade hormonella medel som även har effekt på akne.

I de fall där antibiotika inte hjälper rekommenderas remiss till en hudläkare som får ta ställning till om patienten ska få behandling med isotretinoin. Enligt Läkemedelsverket är isotretinoin det mest effektiva läkemedlet vid akne, men är fosterskadande och får bara förskrivas av hudläkare.

Myndigheterna rekommenderar inte behandling med vitamin B5 eller olika former av ljus, till exempel ultraviolett strålning, då det saknas vetenskapligt stöd för dessa behandlingar. 

Valeant går till aktieägarna

Amina Manzoor
-
0

När Astrazeneca i maj tackade nej till Pfizers slutbud valde man att inte göra ett fientligt övertagande, utan ville ha styrelsens godkännande för uppköpet. Valeant Pharmaceuticals har valt en annan strategi i sin jakt på Allergan.

Valeant har under våren lagt flera bud på läkemedelsföretaget Allergan. Den 10 juni tackade Allergans styrelse enhälligt nej till ett bud på 50,8 miljarder dollar, 337 miljarder kronor. Det har fått Valeant att vända sig direkt till aktieägarna, skriver Firstword Pharma.

Allergans aktieägare erbjuds nu att byta in sina aktier mot 72 dollar i kontanter och 0,83 aktier i Valeant. Erbjudandet gäller till och med den 15 augusti. 

Samtidigt ryktas det om att Allergan kommer att lägga ett bud på irländska Shire för att undvika ett oönskat övertagande. Men inget av företagen har kommenterat uppköpsryktena.

Fel med extrapengar till dosföretag

Amina Manzoor
-
0

Det nya dosföretaget Apotekstjänst tog över dosleveranserna i bland annat Västra Götalandsregionen i somras. Företaget drabbades av ekonomiska problem, vilket ledde till att VGR gjorde en förskottsbetalning på 21,5 miljoner kronor till Apotekstjänst. Dessutom skrev parterna på ett annat avtal som innebar att Apotekstjänst fick mer ersättning än vad som hade bestämts i upphandlingsavtalet.

Apoteket AB ansåg att det rörde sig om en otillåten direktupphandling och ville därför att förvaltningsdomstolen i Göteborg skulle pröva ärendet. VGR menade å andra sidan att man var tvungen att säkerställa dosleveranserna och hänvisade till ett undantag från konkurrensregler i EU-fördraget.

Men förvaltningsdomstolen håller inte med Västra Götalandsregionen utan ogiltigförklarar de två avtalen regionen tecknat med Apotekstjänst. Enligt domen handlar både förskottsavtalet och tilläggsavtalet om otillåtna direktupphandlingar. Förvaltningsdomstolen har gjort bedömningen att det inte var så bråttom att man inte kunde avvakta annonsering och att det inte heller förelåg någon tvingande hänsyn till ett allmänintresse.

Domen innebär att Apotekstjänst är skyldig att leverera dosläkemedel till patienterna enligt vad det står i det ursprungliga avtalet. 

Gardasil godkänt mot analcancer

Amina Manzoor
-
0

EU-kommissionen har godkänt Sanofi Pasteur MSDs HPV-vaccin Gardasil som förebyggande behandling av analcancer och för förstadier av cancerformen. Indikationen gäller för både kvinnor och män.

Drygt 6 800 personer i Europa drabbas varje år av analcancer. I Sverige får cirka 150 personer cancerformen varje år, en tredjedel av dem är män. Gardasil skyddar mot HPV-typerna 16 och 18, vilket tros orsaka 75-80 procent av alla analcancerfall, enligt Sanofi Pasteur MSD. 

Gardasil är sedan tidigare godkänt som förebyggande behandling och vid förstadier till livmoderhalscancer. Vaccinet ges i tvådosschema, men gavs tidigare som tre doser.

HPV-vaccinering ingår i det svenska allmänna vaccinationsprogrammet för flickor som skydd mot cellförändringar som kan orsaka livmoderhalscancer.

Inget prövningstillstånd för Pradaxa

Ingert Nilsson
-
0

Högsta förvaltningsdomstolen har sagt nej till att pröva om det var rätt av Läkemedelsverket att förbjuda Boehringer Ingelheims pressmeddelande om Pradaxa.

Våren 2011 gick Boehringer Ingelheim ut med ett pressmeddelande om att man sökt lägre pris för Pradaxa. Läkemedelsverket ansåg att det var marknadsföring, riktade sig mot allmänheten och därför stred mot läkemedelslagen.
Ärendet har vandrat genom instanserna som alla gått på Läkemedelsverkets linje. Rätterna gjorde bedömningen att pressmeddelandet var att betrakta som marknadsföring och att journalister är allmänhet, eftersom de inte har förskrivningsrätt eller rätt att lämna ut läkemedel.

Företaget har stötts av branschföreningen Lif när man sökt om prövningstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstolen. Argumentet att driva det vidare har främst varit att frågan om journalister ska betraktas som allmänhet i det här sammanhanget är en principiellt viktigt. Det ansåg dock inte Högsta förvaltningsdomstolen.

Analys förutsäger allvarlig biverkan

Ingert Nilsson
-
0

Det är Akademiska laboratoriet i Uppsala som med hjälp av en farmakogenetisk analysmetod kan undersöka om patienten har en viss variant av genen SLCO1B1, som kodar för transportprotein. Patienter med dubbla anlag av genvarianten får högre nivåer av aktivt läkemedel vilket ökar risken för allvarliga muskelbiverkningar av statiner.

Risken är störst vid höga doser simvastatin och hos patienter med fler riskfaktorer. I sällsynta fall kan läkemedlen leda till sönderfall av muskelceller som i sin tur leder till njursvikt.
– Analysen ger en fingervisning om patienten har ökad risk för allvarliga biverkningar, säger Mia Wadelius, docent och överläkare i klinisk farmakologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Idag är det relativt okänt med farmakogenetiska analyser inom sjukvården, men Mia Wadelius menar att metoden borde få ökad betydelse.
– Om man som läkare till exempel behöver sätta in högre doser, framförallt av simvastatin, så kan man göra analysen för att få veta om patienten har den här mutationen och i så fall byta läkemedel.

1...222324...48Sida 23 av 48