Läkaren och forskaren Mouna Esmaeilzadeh är vd och grundare för Scilife Clinic, en privat klinik som kartlägger folks hälsa och potentiella riskzoner och därefter tar fram ett åtgärdsprogram. Kliniken har funnits sedan 2009, och allt började då Mouna Esmaeilzadeh, som nu är 32 år, arbetade inom vården.
– Det var frustrerande att se folk som var dödssjuka i sådant som kunde ha förhindrats. Jag ville se till att det inte hände någon i min familj. Så jag började leta efter en klinik som kunde tillgodose en mer djupgående hälsoundersökning, och tyckte inte att det jag hittade var tillfredsställande.
Varför startade du Scilife Clinic?
– Idag dör sju av tio i hjärt-kärlsjukdomar och cancer, sjukdomar som vi nu har teknologin och kunskapen att förhindra. Men ändå så tar vården i stort sett samma tester idag som man gjort de senaste 30 åren. Vi har gjort medicinska framsteg som borde användas mer. Det är precis det vi gör; vi minskar gapet mellan den framstående medicinska teknologin, alltså det som är möjligt att göra, och det som kommer till praktiskt användning för individen i den kliniska verkligheten.
– När man frågar någon hur länge de vill leva så svarar många att de vill leva i 70-80 år. Vi tycker att det är en alldeles för låg ålder och tror att svaret snarare är en försvarsmekanism och beror på att många associerar ålderdom med sjukdom och inte tror att vi faktiskt kan leva längre. För ingen människa vill ju bli sjuk och dö, oavsett ålder. Idag lever vi i genomsnitt tills vi är drygt 80 år i Sverige, men vi har endast 67 friska levnadsår i snitt. Det är onödigt och oetiskt att det fortsätter vara så.
– En person kan till exempel ha en tyst stroke, magsårsbakterier, hög genetisk risk för blodpropp, plack i kärlen eller en liten tumör som inte ger symptom. Om man upptäcker riskområdena i tid och sätter in livsstilsförändringar eller medicinsk behandling tidigt kan man undvika att personen blir sjuk. Det går att leva längre och få fler friska levnadsår.
Hur går det till?
– Vi har utvecklat en metod som vi kallar preventionstriaden. I den ingår genetiska tester, livsstilsanalyser och andra medicindiagnostiska tester som bland annat helkroppsscanning, samt andra djupgående analyser. Allt det resulterar i en individuell hälsoprofil.
– De här tjänsterna köper vi in. Teknologin utvecklas hela tiden och vi vill ligga i framkant. Vi vill inte heller sitta med en dyr utrustning och stå i det etiska dilemmat att vilja att så många som möjligt gör en viss behandling bara för att våra investeringar i den utrustningen ska löna sig. Utan vi är flexibla och kan skräddarsy undersökningarna och behandlingen efter individens reella behov.
Vilka kommer till er?
– Vi har klienter i alla åldrar – allt från ungdomar till 87-åringar som fortfarande går till jobbet varje dag. Vi har företagsledare och elitidrottare från världens alla hörn som kommer till våra kliniker i Stockholm och Köpenhamn. Så målgruppen är egentligen alla människor, men det är en ekonomisk fråga. Scilife Clinic här är en rent privat verksamhet och det kostar mellan 14 000 och 59 000 kronor att göra undersökningar, beroende på hur omfattande utredning vi gör. Men ingenting är ju mer värdefullt än vår hälsa, så det är också en prioriteringsfråga.
Är det samhällsekonomiskt försvarbart med de här testerna?
– Ja, det tycker jag. Vi ser ju hela tiden hur vi räddar våra klienter från allvarliga sjukdomar och säkrar deras hälsa, så att de kan fortsätta ha ett bra liv och vara yrkesverksamma. Politiker ser tyvärr ofta bara fyra år framåt, men det gäller att investera nu och se frukten av det om 10-20 år. Det finns också en nyligen avslutad studie som visar att det är ekonomiskt försvarbart att screena befolkningen för till exempel helicobacter pylori, som orsakar magsår och magcancer. Men det tar tyvärr lång tid innan man implementerar dessa undersökningar inom vården. I framtiden tror jag att man kommer att inse vilka stora samhällekonomiska vinster det kan ge om man satsar exempelvis en tiondel av det man lägger på terminal cancervård på att istället förhindra cancer. Det gäller att se sammanhanget och lite längre fram i tiden. Vår vision är att de undersökningar vi erbjuder ska bli det som alla människor gör i framtiden.
Ska man gå till er istället för vårdcentralen?
– Nej, vi konkurrerar inte med vårdcentralen dit man går då man har symptom. Vi arbetar i preventivt syfte, och ser snarare till att personerna inte får sjukdomarna till att börja med. Vi vill minska gapet mellan det som går att göra forskningsmässigt och det som görs rent kliniskt idag. Många läkare gör ett fantastiskt bra jobb, men systemet är baserat på andra saker än prevention. Vi är ett komplement och gör att det blir ett mindre behov av den vanliga sjukvården.
Vad tar ni för ansvar för att man förstår resultaten?
– Vi går igenom alla resultat med klienten. De finns beskrivna i en rapport på över 100 sidor, och där ingår det ett kort individuellt program för allt från mat till träning och eventuell medicinering. Behövs insättandet av någon medicin gör vi det själva, men hittar vi till exempel en tumör ser vi till att klienten kommer till den relevanta kirurgen med kompetens inom området. Vi är alltså med hela vägen och är mer som en hälsopartner än en läkare man träffar någon enstaka gång.
Finns det något som man inte får veta av era tester?
– Vi inkluderar inte sånt som idag är helt obotligt, till exempel Huntingtons sjukdom.
– Många ställer frågan om man verkligen vill veta om man har någon sjukdom eller riskfaktorer för något. Men efteråt har jag aldrig varit med om att någon av våra klienter har ångrat sig eller blivit mer orolig.
Det finns studier som visar att folk inte ändrar beteende så lätt. Hur gör ni?
– Man ska inte underskatta belöningsfaktorn. Det är viktigt att hitta något som motiverar. Det går inte bara att säga till folk att de ska börja leva sunt och tro att de gör det. Vi tror att det är motiverande att se förändringar, att man svart på vitt kan se hur värdena förändras och risken för till exempel hjärtinfarkt minskar. Det är helt enkelt piska och morot som gäller.
