Annons
Home 2013

Årlig arkivering 2013

Tablettstölder i Lund

0

Fem apotek i Lund har under de senaste veckorna fått sina hyllor rensade på framför allt värktabletter av varumärket Treo, skriver Sydsvenskan. Vid det senaste tillslaget stals huvudvärkstabletter för 1 500 kronor. Personalen såg vad som hände, men kunde inte stoppa tjuven eftersom de hindrades av hans medbrottslingar.

Enligt polisen i Lund kan det handla om ligor som stjäl receptfria läkemedel för att sälja dem utomlands. Men Peter Lilius, säkerhetsansvarig på Apoteket AB, tror att det är svenska handlare som köper stöldgodset.
– Antalet handlare med tillstånd att sälja receptfria läkemedel har minskat därför att de anser det vara för krångligt att skaffa ett sådant. Däremot finns det handlare utan skrupler som köper in stöldgodset och säljer det. Vi ser detta som ett stort problem och önskar att polisen, Skatteverket och kommunernas tillståndsenheter begär inköpslistor när de vid kontroller i butikerna ser läkemedel till försäljning, säger han till Sydsvenskan.

Apoteket ser nu över hur de ska kunna förvara värktabletterna på en säkrare plats, till exempel vid kassorna.

Italien undersöker misstänkt samarbete

0

Den italienska konkurrensmyndigheten utreder om läkemedelsföretagen Roche och Novartis har ingått ett olagligt samarbetsavtal för läkemedlen Avastin och Lucentis, skriver Fierce Pharma.

Den italienska ögonläkarföreningen och ett antal privata vårdinrättningar har skickat in klagomål om att företagen skulle ha en olaglig överenskommelse för att hålla Avastin utanför vid behandlingen av åldersrelaterad makuladegeneration. 

Avastin har allt oftare börjat användas off label för behandling av makuladegeneration, då det är ett mycket billigare alternativ än Lucentis. Roche utvecklade Lucentis, men det marknadsförs av Novartis i Europa.

Även i Sverige används Avastin ibland istället för Lucentis, på grund av det lägre priset. Förra året rekommenderade både Socialstyrelsen och Läkemedelsverket att Lucentis används vid behandlingen, då Avastin inte finns i beredningar anpassade för behandling av ögonsjukdom. Enligt flera studier är läkemedlen lika bra vid behandling av makuladegeneration.

Den italienska konkurrensmyndigheten har genomfört inspektioner hos företagen och ska enligt ett pressmeddelande komma med ett besked innan året är slut.

Vanligt med off label i USA

0

I en studie publicerad i Journal of Clinical Oncology har forskare studerat hur vanligt det är att cytostatika förskrivs utanför indikation, så kallad off label-förskrivning, i USA. Forskarna använde sig av ett nationellt förskrivningsregister för att se vilka som var de mest förskrivna intravenösa och injicerade cytostatika av läkare i USA under 2010.

Tio läkemedel var fortfarande patentskyddade och inkluderades därmed i studien. Av dem förskrevs 70 procent enligt godkänd indikation, medan 30 procent förskrevs för att behandla cancertyper de inte var godkända för.  

Forskarna undersökte också om off label-förskrivningen var uppmuntrad av National Comprehensive Care Network, som tar fram sina egna behandlingsriktlinjer vid cancer. 14 procent av de läkemedel som förskrevs off label hade stöd av NCCN, medan 10 procent varken hade stöd av FDA eller NCCN.

Forskarna har däremot inte undersökt om de patienter som fick förskrivning enligt indikation hade bättre resultat jämfört med de som fick off label-läkemedel. De påpekar att off label-förskrivning inte nödvändigtvis är dålig utan kan användas vid ovanliga sjukdomar då det inte finns tillräckligt med data för FDA för att godkänna läkemedlet för den patientgruppen.

Enligt Håkan Olsson, professor i onkologi vid Lunds universitet, ser det inte ut på samma sätt med cancerbehandlingen i Sverige.
– Jag tror att det är mycket ovanligare i Sverige med förskrivning utanför indikation. Här använder vi det generellt vid vård i livets slutskede, eller när det är någon yngre person och det inte finns någon godkänd behandling som fungerar, säger han.

– Det kan finnas ekonomiska incitament för läkarna att förskriva läkemedel off-label i USA. Läkarna kanske får betalt för att förskriva vissa läkemedel, säger Håkan Olsson.

Rätt att förbjuda pressmeddelande

0

Under våren 2011 publicerade Boehringer Ingelheim ett pressmeddelande på mynewsdesk.com, en webbplats för journalister. I pressmeddelandet stod det bland annat att företaget sökt ett lägre pris för Pradaxa i Sverige. Läkemedelsverket ansåg att pressmeddelandet var riktat till allmänheten och stred mot förbudet i 21 a § läkemedelslagen och förbjöd publiceringen. Förbudet var förenat med ett vite om 750 000 kronor.

Boehringer Ingelheim överklagade förbudet till förvaltningsrätten i oktober det året och hänvisade bland annat att informationen utgör icke-kommersiell information som skyddas av grundlagens regler om tryck- och yttrandefrihet och därför faller utanför marknadsföringslagens och läkemedelslagens bestämmelser. 

Nu har förvaltningsrätten i Uppsala kommit med en dom där de ger Läkemedelsverket rätt. Förvaltningsrätten konstaterar att pressmeddelandet är marknadsföring och att journalister anses tillhöra allmänheten då de inte i den yrkesrollen har förskrivningsrätt eller får lämna ut läkemedel. Rätten finner inte heller att förbudet strider mot svensk nationell rätt eller EU-rätt. Med anledning av det avslår Förvaltningsrätten Boehringer Ingelheims överklagande.

Branschorganisationen Lif anser att förvaltningsrätten gör en bristande analys.
– Vi är mycket besvikna över den bristande analys förvaltningsrätten i Uppsala gör i dagens dom i det så kallade pressmeddelande-målet mellan Läkemedelsverket och Boehringer Ingelheim. Domstolen har valt att helt bortse från tydlig och sedan länge etablerad praxis att pressmeddelanden som publiceras via för journalister i särskild anvisad länk inte utgör marknadsföring, säger Anders Blanck, vd för Lif, i ett pressmeddelande.

Lif kommer nu att analysera domen i detalj och därefter fatta beslut om de kommer att gå vidare i ärendet.

Läkemedelsverket förbjöd under våren 2011 även ett pressmeddelande från Eli Lilly. Företaget valde dock att backa och plocka bort pressmeddelandet.
 

Kritik mot nytt lagförslag

0

Forskningsprojektet Lifegene stoppades i slutet av 2011 av Datainspektionen, då myndigheten menade att insamlingen av uppgifter bröt mot personuppgiftslagen. Regeringen har därför arbetat med att ta fram nya regler, men det nya förslaget har redan stött på patrull hos Datainspektionen.

Enligt förslaget ska det vara möjligt för statliga universitet och högskolor att hämta in, registrera och lagra personuppgifter i syfte att kunna använda dem för olika forskningsprojekt om vad arv och miljö betyder för uppkomsten och utvecklingen av olika sjukdomar. Myndigheten reagerar på att forskare först i ett senare skede måste söka etikgodkännande, när uppgifterna ska användas.

Datainspektionen har synpunkter på bland annat att det saknas en ordentlig analys av om lagförslaget är förenligt med EUs dataskyddsdirektiv och att de frågor som lagen ska reglera behöver en grundligare utredning. Dessutom undrar myndigheten om det är förenligt med regeringsformen att uppgifter om biologiska släktingar ska få registreras utan större begränsningar.
– Dessa och andra brister gör att Datainspektionen inte kan ställa sig bakom förslaget, säger Erik Janzon, tillsynschef på myndigheten, i ett pressmeddelande.

Liten ökning av tuberkulos

0

Under 2012 rapporterades 645 fall av tuberkulos i Sverige. Det är en ökning med åtta procent jämfört med 2011, visar statistik från Smittskyddsinstitutet. Majoriteten av alla fall, 85 procent, var hos personer födda utomlands.

Därför påpekar Smittskyddsinstitutet att det är viktigt att erbjuda nyanlända personer en hälsoundersökning kort efter ankomsten till Sverige. Även om det saknas kliniska symtom på tuberkulos är screening för latent tuberkulos värdefull, menar myndigheten.

Sverige tillhör de länder som har lägst incidens av tuberkulos i världen, men sjukdomen har ökat sedan 2003. Under 2012 rapporterades 6,8 fall per 100 000 invånare och år jämfört med 6,3 under 2011.

IVF tycks inte öka cancerrisk

0

Ägglossningsstimulerande läkemedel, liksom punktering av äggstockar för att plocka ut ägg är behandlingar som forskare misstänkt kan öka kvinnors risk för cancer. Det finns också studier som visat på förhöjda risker för såväl bröstcancer som äggstockscancer, liksom det finns andra som inte visar på någon förhöjd risk.

Den studie som nu publicerats, av amerikanska forskare på israeliska kvinnor, tyder inte på några signifikant ökade risker av IVF-behandling. Forskarna beskriver själva resultatet som lugnande.

I studien följdes drygt 67 000 kvinnor som fått IVF behandling mellan 1994 och 2011 upp i register och jämfördes med närmare 20 000 kvinnor som sökt behandling men inte fått någon.

Totalt hade 1 509 av kvinnorna diagnosticerats för cancer vid halvårskiftet 2011. Forskarana såg inte någon signifikant skillnad för bröst-, livmoder- eller äggstockscancer mellan de två grupperna. Men man såg en viss förhöjd risk, men inte signifikant, av äggstockscancer bland de IVF-behandlade kvinnorna. Risken ökade också med antalet behandlingar.

Forskarna menar att antalet upptäckta fall med äggstockscancer är för få, 45 stycken, för att dra några slutsatser. Liknande resultat har tidigare noterats i en svensk studie och forskarna menade då att de något högre antalet fall kan bero på att äggstockarna hos de infertila kvinnorna i högre grad är dysfunktionella och att det kan förklara skillnaden.

Forskarna till den nya studien beskriver sina resultat som lugnande, riskerna är inte förhöjda vid IVF-behandlingar. Men de understryker också att kvinnor som undergår behandlingen bör följas upp.

Astrazeneca vann patentstrid

0

Omsättningen för Astrazeneca minskade med 15 procent förra året och minskningen kommer troligen att fortsätta de kommande åren spår företaget, bland annat på grund av patentutgångar.

Men en strid om patent vann företaget när en amerikansk federal domstol slog fast att patentet för det antipsykotiska läkemedlet Seroquel (quetiapine) depottabletter fortsatt gäller. Det är ett av de viktigaste läkemedlen för företaget. När Astrazeneca nyligen redovisade resultatet för 2012, förklarades den minskade försäljningen i USA, 23 procent, främst bero på att Seroquel fått generisk konkurrens. Men den senare versionen, depottabletterna, har alltså kvar sitt patent ytterligare några år. Försäljningen av depotversionen ökade i fjol med fyra procent till cirka 1,5 miljarder dollar globalt, jämfört med året innan.

Domstolen slog fast att fyra företag åsidosatt patentet som löper ut 2017. Bland dessa fyra fanns dock inte ett femte generikaföretag med, Par Pharmaceutical, som enligt uppgift ska ha tecknat en överenskommelse med Astrazeneca om att få släppa en generisk variant i november 2016, strax innan patentet går ut.

Rån på apotek i Göteborg

0

Det är få apotek som utsätts för rån under ett år. Förra året var det till exempel åtta stycken. I fredags blev dock en av Hjärtats butiker på Hisingen i Göteborg rånat.

Rånaren kom över en mindre summa pengar. Ingen i personalen blev fysiskt skadad, men butiken var stängd i lördags.

688 miljoner dollar för att slippa rättegång

0

Efter nästan fem års förhandlingar har nu läkemedelsföretaget Merck och en federal domstol i USA kommit överens om att låta saken bero om företaget betalar totalt 688 miljoner dollar. Tvisten gäller en påstådd mörkning av en klinisk studie som visade att behandling med kombinationsläkemedlet Vytorin (avregistrerat i Sverige) inte förebygger ateroskleros trots de minskade kolesterolnivåerna.

Studieresultatet blev dock inte offentligt förrän samgåendet mellan Merck som köpte Schering-Plough var klart 2009. Merck påstås medvetet ha mörkat resultatet tills samgåendet med Schering-Plough var klart. I och med överenskommelsen slipper företaget en långdragen domstolsprocess, vissa analytiker hävdar också att det kunnat bli en pinsam historia för Merck.

Apotek kräver ersättning för förstörda läkemedel

0

I februari förra året blev Blekingesjukhuset strömlöst under en halvtimme. I Vårdapotekets kylanläggningar steg temperaturen och läkemedel förstördes.

Apoteket anser att skulden ligger hos fastighetsägaren landstinget och kräver nu enligt Sveriges Radio P4 en ersättning på 150 000 kronor för de förstörda medicinerna.

Skånes avtal får gälla så länge

0

Region Skånes prisavtal med företaget UCB Pharma på deras TNF-hämmare får gälla till dess målet är avgjort. Det har Förvaltningsrätten i Stockholm beslutat.

TLV beslutade i mitten av januari förra året förbud för Region Skånes avtal med företaget. Det förbudet överklagades av regionen.
Men i väntan på dom gäller alltså prisöverenskommelsen och återbäringsavtalet för TNF-hämmaren Cimzia.

Apoteket AB backade under 2012

0

Förra året uppgick Apoteket ABs rörelseresultat till 141 miljoner kronor vilket är en minskning från 189 miljoner kronor föregående år.

Nettoomsättningen minskade med sju procent, från 22 960 miljoner kronor till 21 392 miljoner kronor. Minskningen skedde både på konsument- och på vårdmarknaden.

Vd och koncernchef Ann Carlsson skriver i en kommentar i bokslutskommunikén att exklusive kostnader för omstrukturering ökade rörelseresultatet från 156 till 221 miljoner kronor. Detta tack var sänkta omkostnader och en högre andel försäljning av egenvårdsprodukter.

I takt med att företagets andel på vissa marknader krymper har antalet anställda minskat. Under sista kvartalet 2012 hade Apoteket AB 4 267 anställda, vilket är 200 färre jämfört med samma period 2011.

Fiskar blir asociala av lugnande medel

0

Forskare vid Umeå universitet har studerat hur abborrar påverkas när de simmar i vatten som innehåller den ångestdämdande substansen oxazepam.  Studien, som publicerats i Science, visar att abborrarna reagerar bland annat genom att lämna stimmet och genom att äta snabbare, beteenden som på sikt kan få ekologiska konsekvenser.

Förändringarna hos fiskarna kom när de vistades i vatten med samma halter av bensodiazepien oxazepam som förekommer i svenska vattendrag vid tätbefolkade områden.
– Normalt sett är abborrar skygga och jagar i stim. Det är en känd strategi för överlevnad och tillväxt. De som simmade i oxazepam blev betydligt tuffare, säger Tomas Brodin, huvudförfattare till artikeln i ett pressmeddelande.

Att lämna stimmet kan vara riskfyllt för en abborre eftersom den då får ett sämre skydd mot att bli uppäten av rovfiskar. Enligt forskarna kan bettendeförändringarna hos fiskarna på sikt leda till förändringar i artsammansättningen och påverka algblomningen eftersom abborarna äter zooplankton som i sin tur lever på alger. Om fiskarna äter mer plankton riskerar det att bli mer alger.

Hemliga avtal inget nytt

0

Nyligen presenterade SKL ett förslag om strukturerat införande av nya cancerläkemedel. En del av förslaget innebär att det inrättas en särskild delegation som sköter prisförhandlingar med läkemedelsföretagen. Eftersom SKL inte är en myndighet utan en intresseförening är inte de avtal som upprättas där offentliga

Men redan idag när landsting gör offentliga upphandlingar är priset många gånger dolt för andra än de inblandade.
-Det här är inget nytt. När vi pratar med våra upphandlare säger de att priset ofta är hemligt, det är någonting som förekommer inom ramen för lagen om offentlig upphandling, säger Bo Claesson, handläggare på SKL.

Som exempel nämner han den nationella upphandlingen av HPV-vaccin eller den av pandemivaccin under svininfluensan där prisdiskussionerna var hemliga. Ett landsting eller annan motpart kan säga nej till kravet på ett dolt pris men då är risken att företaget inte lämnar något anbud.

Förslaget från SKL att fler förhandlingar ska ske centralt via dem och deras expertgrupp NLT pekar mot att de hemliga avtalen kommer att bli fler. Detta är något som oroar Daniel Carlzon, läkare och klinisk farmakolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han menar att det gör det svårare för de som arbetar inom sjukvården att göra bra prioriteringar.
– När vi prioriterar  mellan olika behandlingar inom och mellan olika patientgrupper är ekonomin en parameter som vi tar hänsyn till. Det blir svårt att göra bra val om inte alla korten är på bordet. Det är också skillnad på avtal som gäller vaccin som ingår i nationella vaccinationsprogram, då behöver man inte ställa olika patientgrupper mot varandra på samma sätt.

På SKL är man inte helt nöjd med utvecklingen men ser det som ett nödvändigt ont.
– Vårt mål är självklart att priset ska vara offentligt. Men om vi blir stående mellan hötapparna och antingen får hålla dem hemliga eller betala 20 till 30 procent mer är det svårt att säga nej, säger Bo Claesson.

Han tror att en förändring skulle kräva att företagen själva tog initiativ till öppna avtal. Men att detta inte är troligt eftersom de inte vill skylta med att ha gett ett lågt pris till en köpare.

Med fler hemliga avtal riskerar Sverige också att förlora det kapital som byggts upp kring öppenhet och vad gäller samverkan mellan vård och industri.
– Att det är hemligt leder ju till frågor. Vad ingår egentligen i avtalen? Förekommer det motprestationer från vården? Hur väl står sig avtalet i jämförelse med andra EU-länder? Har alla relevanta företag blivit inbjudna på lika villkor? I värsta fall kan hemliga förhandlingar och avtal på sikt föda misstankar om korruption. Man kan också fråga sig om det är juridiskt riktigt att sluta sådana hemliga avtal,säger Daniel Carlzon.

T4 förstahandsalternativ vid hypotyreos

0

Upplysningstjänsten vid Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har tittat närmare på behandling av hypotyreos. De har tittat på studier som jämför kombinationsbehandling av tyroxin, T4 och syntetiskt trijodtyronin, T3, med behandling med enbart syntetiskt T4.

Slutsatsen är att behandling med enbart T4 bör vara förstahandsalternativ. Omkring 100 000 personer behandlas i dag i Sverige med syntetiskt framställt T4 i form av Levaxin eller Euthyrox. Kombinationen av T4 och syntetiskt T3 i form av Liotyronin används i liten utsträckning.