Annons
Home 2013

Årlig arkivering 2013

Tufft för franchiseapotek

Ingert Nilsson
-
0

Våren 2010 hade Apoteket AB som målsättning att femtio av företagets apotek skulle drivas av franchisetagare. Den ambitionen bantades hösten 2012 då det beslutades att 35 av företagets 370 apotek ska drivas av småföretagare. Idag är bara drygt hälften besatta, tolv apotek söker fortfarande franchisetagare.

Men att företaget skulle ha svårt att få verksamheten i rullning avvisas av Eva Fernvall, kommunikationsdirektör på Apoteket AB.
– Vi har inte dragit ned på antalet för att det är svårt att hitta franchisetagare. Det har egentligen inte varit så svårt. Men i samband med alla förändringar både på butikssidan och också vårdsidan hade vi inte möjlighet att genomföra det här i den takt vi planerat från början.

Nyligen tvingades ett av franschiseapoteken, Fasanen, i Malmö, att stänga efter en tvist med Apoteket AB.Enligt Eva Fernvall finns det i dagsläget inte några andra franschiseapotek som riskerar konkurs.

Den bilden håller Robert Dimmlich vd på Sveriges Franchisetagare inte med om. Organisationen har drygt 1000 medlemmar organiserade i ett 60-tal franchisesystem.
– Normalt kan man räkna med att tio procent av franchiseföretag går back. Men när vi tittat på boksluten för Apotekets ABs franschiseapotek, visar åtta av tjugo röda siffror.Det är fyra gånger fler. Det tycker jag faktiskt är anmärkningsvärt.

– Jag tror att det är fler som inte kommer att ha uthållighet att fortsätta eftersom insteget som franchisetagare hos Apoteket AB är mycket större jämfört med många andra verksamheter. Har du krediter och lån på flera miljoner och kanske pantat huset ligger du risigt till när det börjar gå dåligt och blir helt beroende av att Apoteket AB går in och stöttar och då hamnar du i en beroendeställning.

Vad händer då med franschiseapotek som går i konkurs?
– Om det skulle hända fler är vår bedömning idag att vi inte kommer att lägga ned och det i Malmö ska vi definitivt inte lägga ned, säger Eva Fernvall.

Ny vd för dosföretag

Ingert Nilsson
-
0

Efter en tid som konsult på Svensk Dos har nu Stefan Krisch i klätt sig rollen som dosföretagets vd. 
Han är civilingenjör och har lett verksamheter i olika branscher, och har bland annat varit vd för medicinteknikföretaget Dipylon Medical AB.Efter att Kristina Helles, efter sex månaders anställning, sade upp sig i somras har VD-stolen stått tom.

I ett pressmeddelande säger Per Manell, ordförande för företagets styrelse, att det är efter en noggrann rekryteringsprocess som man utsett Stefan Krisch till ny vd för företaget.

Miss i vaccinationslagen

Ingert Nilsson
-
0

Vid årsskiftet fick Sverige ett vaccinationsregister. Men enligt lagen får bara vårdgivaren, det vill säga landsting eller privat vårdgivare, som ansvarat för vaccinationen registreras. Lagen medger inte att det finns uppgift om vilken skola, vårdcentral eller BVC som utfört vaccinationen.

Nu vill Smittskyddsinstitutet att lagen ändras så att uppgifter om vaccinerande enhet samt dosnummer, som idag inte heller får registreras, får läggas till de nuvarande obligatoriska uppgifterna.Att man idag inte kan registrera var vaccinationen utförts är enligt Nils Blom, chefsjurist ett misstag.
– Socialdepartementet missade att ta med det i lagstiftningen. Det fanns med i utredningen, men glömdes bort på vägen.
Eftersom det behövs ett riksdagsbeslut kan det ta lite tid innan lagen ändras, upp till ett år, tror Nils Blom.

Uppgift om var vaccinationer utförs behövs av flera skäl, ett är att uppföljningen med till exempel riktade insatser till enheter som systematiskt avviker från det allmänna vaccinationsprogrammet blir möjliga.

Nu lanseras utbyteskampanj

Ingert Nilsson
-
0

Läkemedelsverket och TLV har sjösatt en informationskampanj om det generiska utbytet.

Kampanjen vänder sig till patienter, farmacevter och förskrivare. Patienterna ska förutom en folder i sin hand också få en begriplig och riktig information av läkare och farmacevter är tanken. Till professionen har myndigheterna därför tagit fram ett kunskapsunderlag om det generiska utbytet där godkännandeprocessen av generiska läkemedel ägnas stort utrymme.
– Det är ett felaktigt påstående att det kan vara en 45-procentig skillnad i effekt mellan ett original och en generisk produkt, underströk Catarina Bernet utredare från Läkemedelsverket när hon tillsammans med Erika Olsson från TLV presenterade kampanjen på Apoteks- och Egenvårdsmässan.

Påståenden om så stora skillnader florerar därför att man blandar ihop skillnaden i plasmakoncentration med effektskillnad, menade Carina Bernet. 

Erika Olsson underströk särskilt farmacevternas roll för att göra det generiska utbytet begripligt.
– För att läkemedelsanvändningen ska bli säker är det lika viktigt att informera om bytet som att påpeka om ett läkemedel ska tas med eller utan mat en eller flera gånger om dagen.

Godkänt för barn med artrit

Ingert Nilsson
-
0

I våras godkände FDA Novartis läkemedel Ilaris för behandling av juvenil idiopatisk artrit. Nu har EU gjort detsamma, meddelar företaget. Godkännandet gäller för barn som är två år och äldre, då annan behandling inte hjälpt.

Ilaris är sedan tidigare godkänt för behandling av barn med kryopyrinassocierade periodiska symtom, CAPS.
Cirka 200 barn insjuknar varje år i Sverige i artrit.

Flukonazol inte kopplat till fosterskador

Ingert Nilsson
-
0

Fallrapporter antyder att höga doser under lång tid med flukonazol för att behandla svampinfektioner under graviditet ökar risken för vissa fosterskador. Hur lägre men vanligare doser påverkar fostret har varit oklart.

En stor registerstudie som danska forskare nu gjort visar inte på någon högre risk för fosterskador hos barn när mödrarna behandlats med vanliga terapeutiska doser. I en registerbaserad studie på levande födda barn i Danmark utvärderade forskarna den första trimesterns användning av svampmedlen och fann ingen ökad risk för fosterskador.
Av 7352 flukonazol-graviditeter kopplades 210 till fosterskador vilket ska jämföras med 25 159 fosterskador bland 968 236 icke exponerade graviditeter, alltså i princip samma andel.

Forskarna fann inte heller någon koppling mellan ett antal missbildningar som tidigare kopplats till azolsvampmedel. En signifikant ökad risk fann de dock för flera medfödda hjärtfel- Fallots tetrad. Knappt 60 000 kvinnor i Sverige hämtade förra året ut recept med flukonazol.

Andreas Furängen lämnar Apotekarsocieteten

Petra Hedbom
-
0

Andreas Furängen började som vd för Apotekarsocieteten 2004  och har nu bestämt sig för att gå vidare. Beslutet har fattats i samförstånd med styrelsen som nu påbörjar en rekryteringsprocess för att hitta en efterträdare.

Han kommer inte att sluta omedelbart utan vara kvar på sin tjänst till den 30 april 2014.
– Att vara vd för Apotekarsocieteten har gett mig ett enormt kontaktnät och möjlighet att fördjupa mig i olika delar av det mångfacetterade läkemedelsområdet. Det har varit både utmanande och lärorikt och faktiskt det roligaste jag hittills gjort i min karriär. Jag är inne på mitt tionde år som vd och tycker att det är dags för någon annan att ta över. Verksamheten går bra och ekonomin är stabil. Jag kommer att kunna göra ett avslut för verksamhetsåret 2013 och förhoppningsvis även ge en bra överlämning till min efterträdare, säger Andreas Furängen.

Eva Sjökvist Saers är styrelseordförande för Apotekarsocieteten och den som leder arbetet med att hitta en ny vd.
– Vi kommer nu att sätta oss och diskutera vilken profil vi anser att en ny vd bör ha och vilken bakgrund vad gäller bransch och personliga egenskaper som behövs för de utmaningar som Apotekarsocieteten står inför, säger hon.

– Andreas Furängen har gjort en fantastisk insats som vd för Apotekarsocieteten. Det har hänt mycket i vår bransch under dessa år med stora förändringar inom läkemedelsindustrin, apoteksmarknadsomreglering, utveckling inom vård och landsting vad gäller läkemedelsförsörjning och användning och förändringar i myndigheters roller och ansvar. Genom Andreas har Apotekarsocieteten vidareutvecklats och har idag en mycket bred verksamhet och vi är en viktig mötesplats för alla som är engagerade inom läkemedelsområdet, säger hon.

Andreas Furängen säger att han har en del planer för framtiden.
– Jag hoppas att jag får möjlighet att ta tillvara på mina erfarenheter inom någon del av läkemedelsområdet, säger han.

Enklare få sitt läkemedel

Ingert Nilsson
-
0

På sajterna fass.se och sverigesapoteksforening.se ska apotekskunder inom ett år kunna få information om lagerstatus för ett visst läkemedel. 

Lif och Sveriges Apoteksförening har kommit överens om en samlad lagerstatusfunktion där kunder ska kunna söka den här informationen.
Sedan omregleringen 2009 har de olika apoteksaktörerna utvecklat egna informationstjänster för kunderna och apotekspersonal ska också enligt en överenskommelse hjälpa kunder att finna ett apotek där läkemedlet finns på lager. Men det finns ett missnöje och i Läkemedels- och apoteksutredningens betänkande föreslogs en statlig databas med information om var ett läkemedel fanns på lager.

I och med den branschöverenskommelsen anser Lif och Sveriges Apoteksförening att det förslaget nu är inaktuellt.

Klart med glesbygdsbidrag

Ingert Nilsson
-
0

Förutsättningarna för glesbygdsstödet ligger nu färdiga. TLV har tagit fram föreskrifterna och apotek som känner sig kallade kan ansöka om bidrag för det här året mellan den 1 januari och 1 mars 2014.Kriterierna som regeringen beslutade är att apoteket, för att få del av stödet, har försäljningsintäkter av receptbelagda läkemedel på mellan en miljon och tio miljoner kronor för verksamhetsåret. Apoteket måste också ligga minst tjugo kilometer från ett annat apotek.

Bidraget räknas alltså utifrån försäljningen av receptbelagda läkemedel men den takkonstruktion som TLV tagit fram baseras på apotekets lönsamhet för hela verksamheten.
– Bidraget beror alltså också på inkomsterna från receptfria läkemedel och handelsvaror, säger Svante Rasmusson på TLV.
Höga intäkter på receptfritt och hudkrämer kan alltså dra ned stödet.
– Maximalt kan ett apotek få 670 000 i glesbygdsstöd för ett år, säger Svante Rasmusson.

Lundbeck överklagar EU-böter

Ingert Nilsson
-
0

Den danska läkemedelskoncernen har av EU-kommissionen ålagts att betala 93,8 miljoner euro för att flera gånger överträtt konkurrenslagstiftningen. Koncernens syfte har, enligt kommissionen, varit att försena lanseringen av generiska kopior till storsäljaren citalopram, Cipramil.

Lundbeck säger i ett uttalande att man överklagat för att antingen få beslutet ogiltigförklarat eller lägre böter. 
– Vi är fortfarande skakade av beslutet som innehåller många fel, säger bolagsjuristen Mette Carlstedt i ett uttalande.

Billigare med nytt ögonläkemedel

Ingert Nilsson
-
0

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV har gjort en hälsoekonomisk bedömning av det nyligen godkända läkemedlet Eylea, aflibercept, mot AMD.

Enligt TLV ger behandling med Eylea en kostnadsminskning på 117 000 kronor per patient med en behandling som pågår under cirka två år.
Kostnadsminskningen beror bland annat på att det nya läkemedlet inte behöver injiceras lika ofta som Lucentis, ranibizumab.
Sedan några år tillbaka har användningen av Avastin, bevacizumab, vid behandling av AMD ökat. Avastin är inte godkänt för behandling av ögonsjukdomen men studier har visat på likvärdig effekt mellan Lucentis och Avastin och det senare är betydligt billigare.

Läkemedelsverket anser dock att kunskapen om Avastin vid behandling av AMD är bristfällig. TLV har därför i sin rapport inte gjort någon hälsoekonomisk jämförelse mellan Avastin och Eylea.

Tidsödande värdera klinikmedel

Amina Manzoor
-
0

I slutet av 2010 fick Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag av regeringen att ta fram en försöksverksamhet för nationella hälsoekonomiska bedömningar av slutenvårdsläkemedel. NLT inom Sveriges Kommuner och Landsting fick i uppdrag att välja ut läkemedel och lämna rekommendationer till landstingen baserat på TLVs bedömning.

Nu har myndigheten för vårdanalys utvärderat processen och lämnat över en delrapport till regeringen. I rapporten konstateras att både landstingen och läkemedelsföretagen anser att det är värdefullt med hälsoekonomiska kunskapsunderlag för slutenvårdspreparat. Underlagen kan stimulera till en ökad användning av kostnadseffektiva läkemedel.

Men i rapporten konstateras även att NLT i sin nuvarande form varken har mandat, bemanning eller finansiering för uppdraget. NLT är ett samverkansorgan inom SKL och därför omfattas de inte av flera av landstingens regelverk om till exempel transparens och insyn.

Det saknas dessutom transparens i processen då varken TLV eller NLT ger någon information om när kunskapsunderlagen respektive rekommendationerna förväntas vara färdiga. Vårdanalys menar även att handläggningstiderna är för långa och patientinvolveringen bristfällig.  

Vårdanalys anser att TLVs kunskapsunderlag är efterfrågade och håller hög kvalitet, men att de kan bli bättre. Exempel på förbättringsområden är TLVs redovisning av de osäkerheter som finns i analyserna samt hur man beräknar produktionsbortfall för patienter som har nedsatt eller förlorad arbetsförmåga.

Vårdanalys ska lämna en slutrapport till regeringen senast den 15 april nästa år. I den ska myndigheten utvärdera effekterna av försöksverksamheten och göra en sammantagen bedömning av nyttan med hälsoekonomiska bedömningar av slutensvårdsläkemedel. 

Säkert med flertalet läkemedel under amning

Amina Manzoor
-
0

Mödrar får ofta rådet att sluta amma eller att avbryta medicinering under amning på grund av risken för biverkningar hos barnet. Det är onödigt i många fall eftersom de flesta läkemedel inte går över i bröstmjölken i tillräckligt höga nivåer för att påverka barnet, menar forskare i en amerikansk rapport som publicerats i tidskriften Pediatrics. Rapporten visar bland annat att de flesta vacciner är säkra, med undantag för vaccin mot smittkoppor och gula febern.

Enligt de amerikanska forskarna överstiger nyttan med amning riskerna med läkemedelsbehandling i många fall. Men vissa läkemedel bör undvikas eller användas med varsamhet. Exempel på sådana är vissa antidepressiva, ångestdämpande och antipsykotiska läkemedel. Ammande bör också undvika somliga smärtstillande och många läkemedel för att behandla alkoholberoende. Läkemedel med lång halveringstid är också något ammande bör se upp med.

Forskarna menar även att det saknas bevis för säkerhet och effektivitet hos läkemedel som stimulerar bröstmjölksproduktion. 

Forskarna tar också upp att många kvinnor använder naturläkemedel trots att det saknas information om säkerhet och effektivitet.  Enligt rapporten bör ammande kvinnor inte använda afrodisiakumet yohimbe då det finns rapporter om dödsfall associerade med bruk av det medlet. Även johannesört bör undvikas, då det kan orsaka kolik, dåsighet och håglöshet hos spädbarn. Kosttillskott av järn och vitaminer är däremot ok, men den dagliga dosen ska inte överskridas.

Enligt forskarna bör läkare konsultera amerikanska NIHs databas Lactmed när det gäller amning och läkemedel innan de råder kvinnan att sluta medicinera eller amma.

Aknemedel subventioneras

Amina Manzoor
-
0

Roaccutan används mot svår akne men eftersom det kan orsaka allvarliga fosterskador har det inte varit godkänt i Sverige. Det har då skrivits ut på licens från Läkemedelsverket. Förra året beviljades cirka 7 800 licenser på Roaccutan i Sverige.

I somras godkände Läkemedelsverket en generisk variant på isotretinoin, Isotretinoin Oripharm. Det innebar att Roaccutan som också innehåller isotretinoin, inte längre fick förskrivas på licens. Det fanns inte heller något likvärdigt aknemedel i högkostnadsskyddet, och det fanns därför en risk att patienterna skulle tvingas betala hela kostnaden för sin medicin själva.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket prioriterade därför ärendet och har nu beslutat att Isotretinoin Oripharm ska ingå i högkostnadsskyddet. TLV bedömer att behandling med Isotretinoin Orifarm vid akne är lika effektivt som behandling med Roaccutan. Myndigheten anser att kostnaden är mycket låg för den nytta patienterna får med behandlingen.

– Vi agerade skyndsamt och på första nämndmöte efter sommaruppehållet konstaterade man att det nya läkemedlet är kostnadseffektivt och ska ingå i förmånen, säger TLVs nya generaldirektör Sofia Wallström, i ett pressmeddelande.

Beslutet gäller från den 31 augusti.

Granskar cancerkoppling

Petra Hedbom
-
0

Det är en studie som publicerades i Jama från början av augusti som lett till att myndigheten inleder en granskning. I studien visade forskarna att de som behandlas med kalciumantagonister för högt blodtryck löpte 2,4 gånger så hög risk som andra att drabbas av cancer i bröstkörtlar eller mjölkgångarna.

Nu inleder Socialstyrelsen en egen registerstudie för att undersöka om de ser samma koppling.
– Ofta när vi gör registerstudier så handlar det om uppföljningar av regeringsuppdrag. Men i det här fallet tyckte vi var värt att ta ett eget initiativ eftersom kalciumhämmare är ett så pass brett använt läkemedel, säger Natalia Borg, chef för enheten för epidemiologi på Socialstyrelsen.

I sin granskning kommer de att utnyttja data från läkemedelsregistret, cancerregistret och patientregistret. Studien i Jama följde upp patienterna i tio år men från läkemedelsregistret finns bara data från 2005.
– Det kan betyda att det är för kort tid och att vi inte ser några samband, men vi bedömer att det är värt att titta på det ändå, säger Natalia Borg.

Granskningen är nu i planeringsfas och resultat väntas blir klart om några månader.

Läs abstract i Jama.
 

Positivt för kombinationsbehandling

Amina Manzoor
-
0

Medivir har meddelat interimsresultat från den andra kohorten i Cosmos-studien som utvärderar simeprevir i kombination med sofosbuvir på svårbehandlade hepatit C-patienter.

I den andra kohorten ingår behandlingsnaiva hepatit C-patienter och patienter som inte svarat på tidigare behandling, alla med avancerad leverfibros eller cirros. De behandlades oralt med simeprevir och sofosbuvir i 12 veckor, med eller utan ribavarin. Av dem uppnådde 96 respektive 100 procent varaktig virologisk respons fyra veckor efter avslutad behandling.

– De höga SR-nivåerna och säkerhetsprofilen som vi ser i Cosmos-studien vid kombinationsbehandling av HCV-patienter med långt framskriden leversjukdom och som tidigare inte svarat på behandling är mycket uppmuntrande. Vi ser nu fram emot de finala studieresultaten i denna svårbotade studiegrupp, säger Charlotte Edenius, utvecklingschef vid Medivir, i ett pressmeddelande.

Medivir utvecklar proteashämmaren simeprevir tillsammans med Janssen Irland. Företagen ansökte i våras om godkännande för simeprevir i både EU och USA. 

1...171819...49Sida 18 av 49