Annons
Home 2011

Årlig arkivering 2011

Ingen ökad försäljning av paracetamol trots ökad tillgänglighet

0

I vintras gick larmrapporterna varma om att försäljningen av receptfria värktabletter hade ökat efter att produkterna börjat säljas även i dagligvaruhandeln. Framför allt handlade det om en oro för att unga börjat överanvända paracetamol. Men enligt färska siffror från Läkemedelsverket kan man inte se någon större ökning för någon av dessa.

Tidigare statistik har varit svårtolkad eftersom storleken på förpackningarna och priserna har förändrats samtidigt som tillgängligheten ökat. För att komma runt problemet har Läkemedelsverket undersökt hur många gram paracetamol som sålts i landet från 2008 till tredje kvartalet 2010. Totalt, inräknat både sluten- och öppenvård och försäljning på apotek och övrig handel, köper vi omkring 400 ton paracetamol om året.
– Det är en hel del men vi ser ingen stor ökning, säger Lennart Forslund på Läkemedelsverket.

Av den totala mängden står dagligvaruhandeln för 6 procent, 20 procent är receptfri försäljning på apotek, 68 procent har förskrivits och 4 procent kommer från slutenvården. Läkemedelsverket har också jämfört de typer av förpackningar som säljs både på apotek och i dagligvaruhandeln. Den absolut största delen av dessa, 74 procent, säljs på apotek.
– En brasklapp för statistiken är att det bara är 75-80 procent av dagligvaruhandeln som rapporterar in sin försäljning. Det kan handla om små butiker som inte säljer mycket, men det vet vi inte säkert, säger Lennart Forslund.

Läkemedelsverket har också samlat in data från Stockholms läns landsting och regionerna Västra Götland och Skåne om antalet självmordsförsök med paracetamol de senaste åren. Hittills är det bara siffrorna från Stockholm som är helt färdigställda och där konstaterar man att det inte skett någon ökning.
– I åldersgruppen 11-19 har det till och med gått ner. Vi såg en liten ökning för gruppen över 35 år men handlar om enstaka individer. Uppgifterna från Skåne och Västra Götaland pekar åt samma håll, vi ser inget som tyder på en ökning.

Den nu gjorda undersökningen tar bara upp just paracetamol men myndigheten planerar nu för en mer omfattande undersökning om all form av OTC-försäljning i dagligvaruhandeln.
– Där ska vi försöka svara på frågor som vem det är som köper vad och var, säger Lennart Forslund.

Japan undersöker barnvaccin efter dödsfall

Japan har avbrutit vaccinering med Pfizers Prevnar och Sanofi-Aventis influensavaccin Act-HIB medan tillsynsmyndigheterna utreder orsaken till fyra dödsfall. Barnen var mellan sex månader och två år. alla fyra hade vaccinerats med prevnar och tre av dem också med Act-HIB.

Förra året undersöktes Prevnar i Nederländerna efter tre dödsfall bland barn. Myndigheterna fann inte något samband mellan vaccinet och dödsfallen.
I Japan har mer än två miljoner doser av Prevnar använts sedan förra året. I Europa och USA har det använts i ett decennium. Mer än tre miljoner doser Act-HIB har använts i Japan sedan 2008 och mer än 200 miljoner doser har getts till barn i minst 120 länder.

Inget centralt beslut om praktiklön hos Apoteksgruppen

Apoteksgruppen har bestämt sig för att inte fatta något centralt beslut om praktiklön för studenter. Småföretagarna som är medlemmar i kedjan får själva bestämma vilka villkor som ska gälla på deras apotek.

Hittills har
Apoteket AB, Apoteket Hjärtat och Doc Morris bestämt att man inte ska ge praktikanterna någon ersättning från och med i höst. Kronans Droghandel har beslutat ge apotekar- och receptariestudenter en engångssumma. Medstop har inte fattat något officiellt beslut ännu.

Kinesiska salvor är inte örtpreparat

Läkemedelsverket har hittat ett par nya kinesiska örtpreparat med läkemedelssubstanser. Den ena har namnet ?999? och innehåller det kortisonliknande preparatet dexametasonacetat. Den andra ?Bai Fu Kung Unguent? innehåller också kortisonliknande medel samt terbinafin och mykonazol som är svampdödande läkemedelssubstanser.

Läkemedelsverket har
bedömt att de två hudsalvorna pågrund av det här innehållet bör klassas som läkemedel innan de får säljas.
Glukokortikoid kan vid långvarigt och intensivt bruk leda till biverkningar i hud och inre organ, varnar Läkemedelsverket.

FDA varnar för topiramat

Att behandla gravida med det antiepileptiska läkemedlet topiramat (Topimax) ökar risken för fosterskador med cirka 20 gånger varnar FDA i en ny rapport. Främst handlar det om defekter som gomspalt och kluven läpp enligt läkemedelsmyndigheten.

FDA har
gått ut med särskild information till läkare om att de bör tänka sig för innan de ordinerar topiramat till gravida.
Enligt fass.se ska gravida i Sverige inte behandlas med topiramat för att förebygga migrän.

Nya titlar på KD-personal

Genom åren har personal på apotek haft en mängd olika benämningar. Nu inför Kronans Droghandel tre nya yrkesprofiler.
? Med renodlingen till tre profiler vill vi att det ska bli tydligare vilken kompetens vår personal har, säger Andreas Rosenlund, informationsdirektör på företaget.
På personalens skyltar kommer det framöver att stå läkemedelsspecialist, egenvårdsspecialist eller säljare.

Läkemedelsspecialisterna är
farmacevter. På skylten kommer också att stå om det är en receptarie eller apotekare. Egenvårdsspecialisterna kan vara apotekstekniker eller till exempel undersköterskor. Vilken utbildning de har ska också framgå av skylten.
På säljarnas skylt kommer det inte att finnas någon ytterligare information.

Astrazeneca ger upp astmaspray

Företaget har under en längre tid haft tekniska produktionsproblem av astmasprayen och  har varken kunna hitta orsaken till problemen eller lösa dem. Så nu har Astrazeneca beslutat  upphöra med tillverkningen av produkten. Problemet är inte relaterat till den aktiva substansen meddelar företaget. Andra produkter med budesonid är det inte problem med och det lager av produkten som finns på marknaden är säkert att använda.

Oriola och Tamro anklagas missgynna små apotek

Efter omregleringen har det tillkommit 200 nya apotek och väldigt få av dessa är oberoende privata apotek. De flesta nya apotek ägs av riskkapitalbolag och den svenska staten. Det är tuffa förutsättningar om man som småföretagare vill äga och driva sitt eget apotek i Sverige, skriver nio småapoteksinnehavare i ett kritiskt brev.

Skribenterna anser att få småföretagare har den kapitalinsats som krävs för ett lager av läkemedel. En kapitalinsats som snabbt växer till det dubbla då distributörer kräver både hängslen och livrem i säkerhet från småföretagen – något som inte är fallet gentemot de större bolagen och deras nyetableringar.

De nio, som representeras av bland annat Fredrik Skepp, Fox Farmaci och Johan Olofsson, Din apotekare, menar att det finns en påtaglig risk att Sverige med endast ett fåtal nya oberoende apoteksaktörer är på väg i samma riktning som i Norge där apoteksomregleringen slutade i oligopol. Enligt dem är det uppenbart att flera av de riskkapitalbolag som äger apotekskedjor kommer att vilja sälja sin apotekskedja, antagligen redan efter fem till tio år. Även om det är för tidigt att säga om den ursprungliga småföretagarambitionen har misslyckats står det klart att det finns många hinder att övervinna för den som vill äga och driva sitt eget apotek.

Skribenterna menar att mindre oberoende apotek inte ses som lika viktiga kunder och påpekar att Oriola inte ger lika tuffa ekonomiska förutsättningar för nyetableringar inom den apotekskedja som ligger inom samma koncern, Kronans Droghandel. De vill göra berörda myndigheter och politiker uppmärksamma på de mycket tuffa omständigheter som små aktörer tvingas acceptera på den avreglerade apoteksmarknaden. Ett första steg mot bättre förutsättningar bör enligt dem vara att anpassa ledtiderna mellan inköpsfakturor och landstingsersättning för recept, samt att ta bort krav på bankgaranti för de småföretagare som gjort rätt för sig och betalat utan anmärkning.

Oriolas och Tamros krav samt de korta generikaperioderna gör att småföretagare inte vågar eller kan lagerhålla det som både de själva och samhället önskar anser småföretagarna. Dessutom riskerar entreprenörer ohållbara kassaflöden. Resultatet blir sämre tillgänglighet för kunderna, samt att de ofta måste vänta in beställningar och slussas vidare till andra apotek, skriver de.

Cancerterapi kan påverka balanssinnet

Amerikanska forskare har undersökt orsakerna till den ökade risken för frakturer som drabbar postmenopausala kvinnor som behandlats för bröstcancer i en mindre studie på 59 patienter. Studien, som kommer att publiceras i aprilnumret av Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, är den första som systematiskt undersökt olika faktorer som kan förklara varför läkemedelsbehandling vid bröstcancer ökar risken att ramla.  

Studien bekräftar att kvinnor som överlevt bröstcancer har ökad risk att drabbas av fallolyckor. Hela 58 procent av kvinnorna hade ramlat ett år efter avslutad behandling och 47 procent hade ramlat inom ett halvår. Det är dubbelt så mycket som genomsnittet för åldersgruppen där andelen som drabbas av fallolyckor ligger på 25 procent.

Forskarna undersökte olika kända faktorer som kan påverka risken att ramla som syn och neuromuskulära störningar. Det enda som skiljde de kvinnor som hade ramlat från de som inte gjort det var störningar i balanssinnet.
– Fallolyckor hos bröstcancerbehandlade kvinnor bör uppmärksammas och studeras mer, särskilt med tanke på den ökade risken för frakturer som konstaterats efter avslutad cancerterapi. Mer kunskap krävs om sambandet med balanscentra i hjärnan och vilka sinnesimpulser som är involverade, säger huvudförfattaren Kerri M Winters-Stone vid Oregon Health & Science University i en kommentar till studien.

Tillsynen av apotek skärps

Sedan apoteksmarknaden avreglerades den 1 juli 2009 har drygt 1200 apotek beviljats tillstånd. Läkemedelsverket har hittills främst arbetat med att granska ansökningar och att ge stöd till nya apoteksaktörer.

Läkemedelsverket kommer i år att utöka uppföljningen genom så kallad fälttillsyn. Det kan göras i förebyggande syfte, genom stickprov eller på förekommen anledning. Man kan också göra tillsyn med olika teman, till exempel kartläggning av försäljningen av veterinärmedicinska läkemedel.

Under 2010 påbörjade Läkemedelsverket rekrytering och utbildning av personal, och under våren kommer det att finnas åtta certifierade inspektörer som arbetar med tillsyn av apoteksmarknaden. Man kommer också att granska exempelvis internetförsäljning samt användning av den nationella apotekssymbolen.
? Troligen kommer mindre apotek som inte är knutna till någon övergripande affärskedja eller organisation att kräva mer resurser, säger Läkemedelsverkets chefsinspektör Tor Gråberg i ett pressmeddelande.

Fel dosering av Pradaxa

Dabigatran, Pradaxa, är en ny antikoagulantia som i Europa är godkänd för att förebygga ventrombos efter operation. Den har ännu inte godkänts för behandling av förmaksflimmer här, men är det sedan nyligen ibland annat USA.

Läkemedelsverket i
Norge har dock fått information om norska patienter som fått fel dos Pradaxa vid förmaksflimmer. Något som kan leda till allvarliga komplikationer varnar myndigheten på sin hemsida.
? Läkare som förskriver dabigatran utanför godkänd indikation måste se till att vara ordentligt insatta i användningen och se till att doseringen blir riktig, säger överläkaren Steinar Madsen på myndigheten till norska Dagens Medisin.

Aids-aktivister hoppas stoppa EU-avtal med Indien

De pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien riskerar enligt aktivisterna att minska tillgången på mediciner i den fattiga världen.
Mer än 80 procent av de aidsläkemedel som Läkare utan gränser använder för att behandla 175 000 människor i utvecklingsländer är enligt organisationen prisvärda generika från Indien.

Aktivisterna befarar
att det frihandelsavtal som förhandlas fram mellan Indien och EU kan förhindra tillverkningen av prisvärda generika. En stor stötesten är regler om dataexklusivitet, det vill säga när förändringar av ett existerande läkemedel innebär att patentet förlängs. Sådana regler kommer att hindra Indien att producera generika till överkomliga priser, befarar Läkare utan gränser. Patenträtten i Indien utformades 2005 efter krav från Världshandelsorganisationen WTO, men är begränsad till att enbart gälla nya läkemedel.

Ny behandling för krökta fingrar

Dupuytrens kontraktur är en ofarlig sjukdom, ibland felaktigt kallad senknutor, som beräknas drabba cirka 20 procent av alla över 60 år.
Den enda effektiva terapin har varit att avlägsna de förändrade bindvävssträngarna i handflatan, men nu har Sobi fått sitt läkemedel Xiapex (kollagenas clostridium histolyticum) godkänt i EU.

Patienterna behandlas med injektioner och måste enligt godkännandet administreras av specialistläkare. Med godkännandet följer också krav på en säkerhetsövervakning.

 

Brist och överkonsumtion av smärtstillande

I den senaste årsrapporten konstaterar INCB, International Narcotics Control Board att fördelningen av legala smärtstillande och lugnande mediciner är ojämnt fördelade i världen. 90 procent av dessa läkemedel används av en tiondel av jordens invånare, främst bosatta i Europa. Nordamerika och Australien. Här ökar problemen med läkemedelsberoende samtidigt som 80 procent av jordens befolkning har ingen eller otillräcklig tillgång till de här läkemedlen, enligt rapporten.

INCB konstaterar också att det inte är brist på råvaror som är orsaken till den ojämnlika fördelningen.

Frikortsgränsen kan höjas

Det finns ännu inte något konkret förslag om en höjning. Men diskussionen har kommit upp under förhandlingarna mellan Sveriges Kommuner och landsting, SKL, och regeringen om fördelningen av läkemedelskostnaderna under de kommande två åren. Förhandlingar som just nu gått i stå.
? Ja avtalet skulle ju egentligen ha varit klart för att gälla i år och nästa år, men vi är ännu inte framme, säger Bo Claesson på SKL.
? Från SKL:s sida har vi också i diskussionerna om den kommande läkemedelsstrategin påpekat att patienternas andel av läkemedelskostnaden är betydligt lägre idag än den var för tio år sedan. Då har också egenavgiften varit uppe, vi anser ju att det vid varje uttag borde vara en expeditionsavgift även när man fått sitt frikort.

Göran Hägglund
säger till Svenska Dagbladet att han är beredd att också titta på det.
? Men måsta jag välja höjs högkostnadsskyddet. Det ger mer pengar.

Lif:s chef slutar

Richard Bergström kommer från den 1 april att ta över som vd för den europeiska branschföreningen EFPIA. Men han kommer fortsatt att representera Lif i den grupp som regeringen tillsatt för att före halvårsskiftet ta fram en nationell läkemedelsstrategi.

Anders Blanck
, vice vd för Lif, tar över Richard Bergströms stol under det att organisationen inleder processen att rekrytera en efterträdare.