Annons
Home 2011

Årlig arkivering 2011

Snart slut på Nitromex

Petra Hedbom
-
0

Läkemedlet Nitromex som nu är på väg att ta slut innehåller glyceryltrinitrat och är ett medel mot kärlkramp. Anledningen till att det snart inte kommer att finnas längre är att den norska tillverkaren Inpac har gått i konkurs. Enligt Läkemedelsverket fick omkring 190 000 personer i Sverige Nitromex förskrivet och dessa rekommenderas nu kontakta sjukvården för att stämma av de alternativ som finns.

För att undvika att ett stort antal patienter står utan behandling mot akut kärlkramp har Läkemedelsverket beslutat att utfärda ett tillfälligt försäljningstillstånd för ett annat preparat, Nitroglycerin DAK, som liknar Nitromex. Preparatet är inte godkänt i Sverige men däremot i flera andra europeiska länder.

Utöver det finns nitroglycerin på den svenska marknaden i form av spray i läkemedlen Glytrin och Nitrolingual och som Suscard buckal tablett som kan användas förebyggande och vid akut behandling.

Företag sänker vaccinpriser

Petra Hedbom
-
0

Glaxosmithkline och Merck & Co hör till de läkemedelsföretag som informerat om att de sänker priset på vaccin till utvecklingsländer. Beskedet kommer kort efter att UNICEF meddelar att de offentliggjort företagens priser på vaccin på sin hemsida.

Glaxosmithkline, GSK, och Merck har ingått ett avtal med organisationen Global Alliance for Vaccines and Immunisation, GAVI, som bland annat finansierar vaccinationer till fattiga länder, om att de ska sänka priset på vaccin mot rotavirus. GAVI är en internationell organisation. Enligt GAVI har de också fått besked från Panacea Biotec och Serum Institute of India om att de ska sänka priserna på vaccin mot difteri, kikhosta, stelkramt, hepatit B och influensa typ b.

Merck har också gått med på att låta GAVI köpa HPV-vaccinet Gardasil med omkring 70 procent jämfört med dagens.

Omregleringen debatterades

Petra Hedbom
-
0

Totalt sex motioner från oppositionspartierna låg i potten när omregleringen debatterades i riksdagens kammare. Dessa innehöll bland annat förslag från socialdemokratiska riksdagsledamöter om att den så kallade 24-timmarsregeln, apoteksutbudet i glesbygden och äldres behov ska utvärderas.  

Inte helt överraskande framfördes en hel del kritik mot hur regeringen skött omregleringen från V, S och MP. Allianspartiernas representanter pekade istället på att antalet apotek och därmed tillgängligheten ökat. Oppositionen å sin sida ifrågasatte om den faktiska tillgängligheten till läkemedel blivit bättre sedan omregleringen.

Under debatten diskuterades också den rapport som Riksrevisionen kom med i oktober förra året och som innehöll en hel del kritik mot hur processen genomfördes. Bland annat ansåg Riksrevisionen att förutsättningarna för nya aktörer varit oklara och att det finns risker att tillgängligheten på apotek i glesbygd kommer att försämras över tid.

Beslut i frågorna kommer att tas under onsdagseftermiddagen.

Skärpta regler för läkemedelsbehandling av äldre

Petra Hedbom
-
0

Socialstyrelsen vill ha ett hårdare regelverk för vårdgivare som ansvarar för läkemedelsbehandling av äldre. I en rapport som myndigheten publicerar på onsdagen har vården av äldre patienter i både öppenvård och på särskilda boenden undersökts. Resultaten visar på att många vårdcentralen saknar rutiner för läkemedelsgenomgångar av äldre och har inga rutiner för hur nya insättning av nya läkemedel ska följas upp.

Rapporten bygger på enkätsvar från 625 vårdcentraler och intervjuer i fokusgrupper med läkare från olika delar av landet. Socialstyrelsen anser att det behövs kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med problematiken och i en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver generaldirektör Lars-Erik Holm att de planerar skärpa sina bindande föreskrifter på området. De har tagit fram ett antal förslag som ställer ökade krav på vårdgivarna.

De nya kraven innebär bland annat att alla vårdgivare ska erbjuda patienter, som är 75 år eller äldre och som har fem eller flera läkemedel, läkemedelsavstämningar i samband med att de för första gången får hemsjukvård, flyttar in i ett särskilt boende, besöker den öppna vården eller blir inlagda på sjukhus. Varje vårdgivare ska också erbjuda läkemedelsgenomgångar till de patienter som har konstaterade läkemedelsrelaterade problem. När en äldre patient skrivs ut från slutenvården ska det alltid upprättas en läkemedelsberättelse med information om vilka förändringar av ordinationer som gjorts, information som ska föras vidare till den vårdgivare som tar över patienten

Förslagen från Socialstyrelsen ska nu skickas ut på remiss till berörda parter.

Äldre läkare förskriver mest narkotiska preparat

Petra Hedbom
-
0

Socialstyrelsen har granskat uppgifter om hur stor överförskrivningen av narkotiska preparat är bland läkare. Enligt en rapport som nu presenteras där myndigheten tillsynsärenden från tre regioner i södra Sverige, är problemet större än befarat.

Privatpraktiserande läkare över 65 år tillhör de som skriver ut mest av narkotikaklassade preparat. Över 25 procent av de läkare som granskats för överförskrivning är över 65 år och Socialstyrelsen öppnar nu för att undersöka om förskrivningsrätten bör begränsas för vissa grupper.

I rapporten konstateras att kostnaden för överförskrivning av läkemedlen hamnar på omkring 177 miljoner kronor, dessutom orsakar den sociala problem och stort lidande. Socialstyrelsen vill nu skärpa tillsynen och även se en större samverkan mellan olika myndigheter för att stoppa omotiverad förskrivning av dessa preparat som också bidrar till att läkemedel hamnar på den illegala marknaden.

Fosterpåverkan beror på dosen

Petra Hedbom
-
0

Det är en reviewartikel i Lancet Neurology som föreslår att risken för negativa effekter på barnet som kopplas till antiepileptika ökar med dosen. I studien har forskare från bland annat karolinska institutet analyserat data från 3900 graviditeter för kvinnor som behandlas för epilepsi och deras barn under en elvaårsperiod.

Studien visade att 230 av graviditeterna resulterade i alvarliga defekter under barnets första levnadsår. Minst risker var det för barn vars mammor behandlats med lamotrigin i lägre dos än 300 mg per dag eller karbamazepin i lägre dos än 400 mg per dag. För dessa kvinnor var risken att deras barn skulle drabbas av en skada 2 respektive 3,4 procent.

Högst risk för skador var det för barn vars mammor behandlats med valprionsyra och fenobarbital i alla doser och med karbamazepin i högre doser än 400 mg dagligen. Men forskarna påpekar också att de allra flesta kvinnor som behandlats för epilepsi födde helt friska barn.

Eftersom det nästan aldrig är ett alternativ att helt sluta med den antiepileptiska behandlingen vid graviditet menar forskarna att resultaten ger en viktig fingervisning åt hur man genom att justera dosen eller byta preparat kan minimera riskerna för fosterskador.

Positivt för preparat mot melanom

Petra Hedbom
-
0

Substansen vemurafenib, som utvecklats av företaget Plexxikon och som marknadsförs av Roche, inriktar sig mot patienter med malignt melanom som har en viss mutation. Mutationen finns i en gen som kalls BRAF och ses hos ungefär hälften av dem som drabbas av sjukdomen. I en internationell fas III-studie med 675 patienter från bland annat Sverige, visade sig behandling med vemurafenib minska risken att dö vid analystillfället med 63 procent.

De ingående patienterna, som alla hade den speciella mutationen i BRAF-genen, lottades till att antingen få behandling med cytostatika i form av dacarbazine eller 960 mg vemurafenib två gånger dagligen i tablettform. Resultaten, som också publicerats i New England Journal of Medicine, visade att förutom att förlänga överlevnaden, så minskade risken att sjukdomen förändrades med 74 procent i gruppen som fick vemurafenib. I vemurafenibgruppen såg man också att tumören krympte hos 48,4 procent av patienterna jämfört med 5,5 procent i cytostatikagruppen.

På ASCO-kongressen som pågått i helgen kom också positiva resultat från Bristol-Myers Squibb. I en studienav patienter som nyligen diagnostiserats med metastaserande malignt melanom jämfördes behandling med deras kandidat ipilimumab (Yervoy)10 mg/kg i kombination med dacarbazine jämfört med enbart dacarbazine.

Resultaten, som också de publicerats i NEJM visar att 47 procent av patienterna som behandlades med ipilimumab tillsammans med dacarbazine levde efter ett år, 28 procent levde efter två år och 20 procent levde i tre år. Jämförande siffror för de patienter som enbart fick dacarbazine var 36,3 procent efter ett år, 17,9 procent efter två år och 12,2 procent efter tre år. Yervoy fick en positiv rekommendation från den europeiska läkemedelskommittén, CHMP i slutet av maj i år.

Roche har också meddelat att de inleder ett kliniskt samarbete med Bristol-Myers Squibb för att studera behandling med vemurafenib och ipilimumab i kombination. Omkring 2 800 personer drabbas av malignt melanom i Sverige varje år.

Förbud mot direktreklam kan riskera patientsäkerheten

Petra Hedbom
-
0

Flera amerikanska kongressledamöter, organisationer och institut har propagerat för att reklam som riktar sig direkt till konsumenterna bör förbjudas de två första åren ett läkemedel är godkänt. Kritikerna av reklamen menar att den lätt kan leda till bland annat överkonsumtion.

Men nu höjer CBO, US Congressional Budget Office, rösten och säger istället att begränsad reklam skulle medföra risker. Den främsta anledningen anser de vara att information om nya receptbelagda läkemedel skulle ha svårare att nå ut till behövande patienter. I en rapport från CBO pekas också på att om färre patienter prövar läkemedlet kommer det att ta längre tid att upptäcka eventuella biverkningar som inte kunnat ses i kliniska studier. En annan risk skulle kunna vara att företagen, om information om nya läkemedel inte når ut till patienterna, kommer behöva höja priserna på dem.

Men rapporten tar också upp de risker som finns med direktreklam, som risker med överanvändning eftersom företagen ofta satsar stora pengar på att marknadsföra nya produkter. Det i sin tur kan leda till att preparaten används av många utan att alla risker med det hunnit upptäckas.  Sheila Campbell från CBO, som är en av rapportförfattarna, säger också i en kommentar att ett förbud mot direktreklam de första åren efter godkännandet troligen medför att företaget riktar in sig på förskrivarna. På så sätt kan informationen indirekt nå patienterna.

Quintiles lägger ner i Uppsala

Petra Hedbom
-
0

Det globala Quintiles har haft verksamhet i Sverige sedan 1995 och har idag drygt 200 medarbetare här. Nu meddelar företaget att den kliniska forskningen för fas I i Uppsala läggs ner och att man beslutat att varsla 110 personer.

Anledningen är enligt företaget att den kliniska uppdragsforskningen i Sverige minskat och att man nu ska koncentrera verksamheten på senare delar av den kliniska processen vilket är koncernens kärnverksamhet. Enheten Quintiles Commercial berörs inte av varslet.

Subventionerad vård även till papperslösa

Petra Hedbom
-
0

Regeringens utredare Erna Zelmin överlämnade på tisdagen utredningen Vård efter behov och på lika villkor ? en mänsklig rättighet, till socialminister Göran Hägglund. Det huvudsakliga budskapet i hennes arbete är att papperslösa ska ha rätt till samma typ av subventionerad vård som andra svenskar. I förslaget ska detta också omfatta läkemedel.
– Papperslösa ska ha samma rättigheter som andra som bor i Sverige och ha samma rätt till subventionerade läkemedel, sade Erna Zelmin vid tisdagens presskonferens.

I utredningen har man valt att använda benämningen papperslös person för den som befinner sig i Sverige utan nödvändigt tillstånd, oavsett om denne är asylsökande eller inte. Utredaren riktar kritik mot det nuvarande systemet som hon menar inte är förenligt med patientsäkerhetslagen och vårdpersonalens yrkesetik. Många gånger löses vården av papperslösa på icke-officiella kliniker som drivs på frivillig basis av vårdpersonal. Läkemedelsförsörjningen sker med hjälp av donerade läkemedel eller i samarbete med vissa apotek.

Kostnaderna för vård av de aktuella grupperna har enligt utredningen har beräknats att som mest kommer att uppgå till 2 200 miljoner kronor, även om det påpekas att uppskattningen är förknippad med en rad osäkerhetsfaktorer. Idag bedöms kostnaderna ligga på mellan 1 180 miljoner och 1 540 miljoner kronor

Ett problem som utredningen pekar på är att de papperslösa behöver kunna identifieras för att säkerställa en patientsäker vård och korrekt journalföring. Hur detta ska lösas har inte utredaren tagit ställning till men föreslår att det skulle kunna införas någon form av reservnummer för papperslösa.

Förändringarna kommer att kräva en hel del förändringar hos bland annat myndigheterna som kan ta tid att genomföra. För att hinna med dessa föreslås författningsändringarna träda i kraft den 1 januari 2013.

Läs ett längre reportage om apoteket där papperslösa kan få läkemedel här (exklusivt för prenumeranter).

Öppen prislista ska ge billigare vaccin

Petra Hedbom
-
0

UNICEF spenderade omkring 757 miljoner dollar på vaccin till barn i utvecklingsländer under 2010. För att öka konkurrensen och förhoppningsvis få ner priserna har de nu för första gången en lista över vad de betalar för olika vaccin på sin hemsida.

Listan innehåller prisuppgifter som sträcker sig flera år bakåt i tiden. Bland annat kan man läsa att indiska företag i många fall är de som har de lägsta priserna. För ett vaccin mot bland annat difteri, stelkramp och kikhosta betalade UNICEF till exempel 2,25 dollar per dos till det indiska Serum Institute of India jämfört med de 2,95 per dos som Glaxosmithkline tog.

Organisationen Läkare utan gränsers representant Daniel Berman säger till First Word att beslutet att offentliggöra priserna är positivt och att det kommer att ha en stor betydelse för kostnaderna.

Minskade kostnader inom förmånen

Petra Hedbom
-
0

År 2010 var statens kostnader för läkemedelsförmånen 20,7 miljarder kronor vilket betyder en minskning med 0,1 procent enligt Socialstyrelsen. Myndigheten presenterar idag sin rapport Läkemedelsförsäljningen i Sverige ? analys och prognos. Trots att det rör sig om en liten minskning på 0,1 procent så är den speciell. Under de senaste 20 åren har en minskning inträffat bara två gånger.

Enligt Maarten Sengers, projektledare på Socialstyrelsen, förklaras det till stor del av patentutgångar som gett upphov till generisk konkurrens.
– Men även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets genomgångar, ordinarie såväl som begränsade, har varit viktiga för att hålla nere kostnaderna, säger han.

Ytterligare anledningar till de minskade kostnaderna är enligt Socialstyrelsen att det inte har introducerats så många nya läkemedel något som vanligen är kostnadsdrivande. Ökningen av antalet sålda preparat har också varit lägre än normalt. Landstingens insatser för en effektivare läkemedelsförskrivning bidrar också till kostnadsminskningar. Enligt rapporten följer många landsting upp läkemedelsförskrivningen mer noggrant än för några år sedan.

Kostnadsutvecklingen spås bli fortsatt låg de närmaste två åren, 1,25 procent 2011 och 0,5 procent 2012 men mellan 2013 och 2013 spås den återgå till mer normala nivåer på mellan 2,5 och 4 procent per år.

För rekvisitionsläkemedel förväntas inte ökningstakten av kostnaderna att fortsätta sjunka. Prognosen är att kostnaderna för dessa kommer att öka med 7 procent 2011 och omkring 6 procent under 2012. Ökningen förklaras genom användning av nya, dyra specialläkemedel liksom nya och utvidgade indikationer för befintliga läkemedel.

Färre barn får pneumokockinfektion

Petra Hedbom
-
0

Antalet barn under två år som drabbas av invasiv pneumokockinfektion har minskat sedan 1 januari 2009. Förklaringen kopplas samman med att det var då som vaccination mot infektionen infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Incidensen i åldersgruppen har gått ner från 26,1 2007 till 12,3 förra året enligt en statistik från Smittskyddsinstitutet.

Men främst drabbas äldre personer av infektionen under 2010. Statistiken visar att medianåldern bland de som insjuknat är 67 år och en fjärdedel av alla som drabbas är över 80 år. Bland barn under 5 år rapporterades 51 fall. I åldersgruppen 0-5 månader inträffade 10 fall, i gruppen 6-11 månader 8 fall, i åldersgruppen 12-17 månader 3 fall och i åldersgruppen 18-23 månader 7 fall.

Sedan juli 2004 är invasiv pneumokockinfektion en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.

Stora prisskillnader inom EU

Petra Hedbom
-
0

Priset på läkemedel kan variera upp till 25 procent mellan olika EU-länder. Det är slutsatsen i en rapport som tagits fram på uppdrag av EU-parlamentets utskott för miljö, hälsa och livsmedelssäkerhet. Till viss del tycks priset bero på välståndet i landet, i alla fall för produkter som har sitt patent kvar. För dessa är priset högre i länder som har en högre inkomst per kapita, rapporterar nyhetssajten Pharma Times.

Högst pris per kapita med 2008-års nivåer hade Grekland med en årskostnad på omkring 700 euros. Därefter kommer Irland, Frankrike, Tyskland och Österrike. I rapporten, som gjorts av London school of economics, konstateras att de billigaste läkemedlen finns i Polen.

Av 27 EU-länder är det 24 som använder system med referensprissättning där man inför prissättning jämför med priset i det land som ligger lägst. Detta kan, enligt rapportförfattarna, led till låga priser, men de varnar också för faror med systemet. Bland annat kan det göra att man missar vissa hälsoekonomiska aspekter av ett läkemedel. Det kan också påverka tillgången negativt genom att ett företag låter bli att lansera en produkt i flera länder efter att ha givits ett lågt pris i ett land.

Stipendie utlyst för forskning kring vaccin och narkolepsi

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt förbundet är det extraordinärt beslut de fattat och anledningen är att de vill få fart på forskningen kring sambandet mellan vaccineringen mot A(H1N1) och narkolepsi. Forskningsstipendiet är på 250 000 kronor. Samtidigt satsar NHR på lägerverksamhet för de drabbade barnen och deras familjer. Det första lägret startade i helgen.

EMA utreder riskerna med Pletal

Ingrid Helander
-
0

Pletal (cilostazol) godkändes 2007 för behandling av claudicatio intermittens, eller fönstertittarsjuka. Läkemedlet godkändes efter att studier visat att behandlingen förlängde den sträcka som patienter kunde gå utan smärta. Men nu har en första säkerhetsanalys gjorts av data insamlad under de första 18 månaderna som läkemedlet fanns på marknaden.

Analysen visade en viss ökad risk för kardiovaskulära biverkningar och ökad risk för blödningar och Spanien har därför tagit initiativ till att läkemedlet ska utredas ytterligare. Europeiska läkemedelsverkets kommité för humanläkemedel, CHMP, beslutade därför på sitt majmöte som hölls förra veckan att de ska inleda en genomgång av säkerhetsläget. I sitt mötesprotokoll skriver CHMP att den ökade risken måste ses i ljuset av att substansen tidigare bara visat en måttlig klinisk effekt och att den effekten dessutom framförallt setts i en population som är yngre än de patienter som i praktiken behandlas med läkemedlet. CHMP ska nu gå igenom all tillgänglig data för att på nytt värdera risker och nytta med Pletal.

Den aktiva substansen, cilostazol, verkar genom att hämma ett enzym som minskar nedbrytning av cykliskt AMP. Cykliskt AMP
finns ibland annat i trombocyter och kärlväggar och behandlingen kan
vidga kärlen och hämma ihopklumpningen av trombocyter. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, konstaterade i februari 2010 att Pletal ger en viss effekt på besvären vid claudicatio intermittens. Enligt SBU:s analys kan patienterna i snitt gå femtio meter längre om de behandlats med Pletal jämfört med placebo.

Pletal marknadsförs av företaget Otsuka Pharma.

1...242526...50Sida 25 av 50