Annons
Home 2010

Årlig arkivering 2010

Beredskapsövningen – ett år efter pandemin

Ingert Nilsson
-
0

Varken WHO eller svenska myndigheter vill blåsa faran över. Ändå är nedtrappningen i pandemiberedskapen uppenbar. Flera länder har den senaste tiden varit  sysselsatta med att förhandla bort det
överskott av vaccindoser de beställt.

För Sveriges del handlar det om cirka åtta miljoner av de 18 miljoner doser landstingen tingade av Glaxosmithklines Pandemrix. Och då har vi ändå kvar närmare fyra miljoner vaccindoser i beredskapslagret. 27 personer har dött i Sverige och 1 453 har vårdats på sjukhus på grund av svininfluensan. Ett ganska oansenligt antal jämfört med det scenario som målades upp förra våren. Bara i Sverige skulle vi få 430 000 insjuknade och 1 500 döda även med en hög vaccinationsgrad.
– Medan årsinfluensan drabbar tre till fem procent av befolkningen riskerar nu tio gånger så många att smittas under samma tidsperiod. Vi riskerar alltså betydligt fler döda och mycket stora påfrestningar på vården, var till exempel chefen för Socialstyrelsens smittskyddsenhet Anders Tegnells profetia i Läkartidningen i slutet av augusti.

Men ganska snart stod det klart att svininfluensan inte dödade några stora mängder människor. Ordet mild började läggas till i rapporteringen. Och nu, ett år efter att svininfluensa blev ett begrepp i var mans mun, är det just allvarlighetsgraden av influensan som ljuder i efteranalysen. Hur allvarlig var den egentligen och framförallt, borde den aspekten funnits med när WHO tryckte på den röda pandemiknappen?
En som inte är beredd att köpa beskrivningen av A(H1N1) som ett milt virus är Anders Tegnell.
– Mild? En sjukdom som lagt 30-40 personer i intensivvård i Sverige är inte mild.
– Visst, fyller han i och korsar armarna. Om man lägger ett sorts medelvärde som grund för beskrivningen då kan man be-skriva A(H1N1) som mild. Men vi hade en grupp som definitivt blev väldigt, väldigt sjuka. Av dem hade 60-70 procent någon typ av riskfaktor som övervikt, graviditet, allvarlig hjärtsjukdom eller immunitets-störning, men de andra 30-40 procenten hade inte det.

Mitten av april förra året. För oss i Sverige började det hela som en mindre skakning på nedre däck. Från Mexiko och USA kom de första rapporterna om en ny influensa som man i slutet av månaden trodde att minst 81 mexikaner avlidit i. WHO gick ut och uppmanade till vaksamhet runt om i världen. Här hemma tog vi det ganska lugnt. Annika Linde som snart skulle bli en av förgrundsfigurerna i media manade till fortsatt lugn. I maj höll Smittskyddsinstitutet tillsammans med Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB, sin tredje presskonferens i ämnet. Budskapet var att spridningen låg i nivå med vanlig säsongsinfluensa, och att A(H1N1) inte skulle bli värre än så eller att den skulle dö ut.
– Men man kan inte heller utesluta att viruset muterar till en allvarligare form, även om inget tyder på det, tillade Annika Linde, statsepidemiolog på Smittskyddsinstitutet.
I början av juni var det istället en oroad statsepidemiolog som intervjuades i media. Nu uppfattades den nya influensan som det allvarligaste hotet på 40 år.

Och den 11 juni deklarerade WHO att världen drabbats av en pandemi.
Det var då. Nu, ett år efter de första rapporterna, är det tid att ställa frågan hur bra världen klarade av pandemin. Den svenska regeringen har gett Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällskydd och beredskap i uppdrag att börja utvärderingen. Många punkter finns på den »att göra lista« som ska slutredovisas 1 mars 2011. Hur fungerade planeringen regionalt och lokalt före och under pandemin? Vilka har effekterna blivit för hälso- och sjukvården? Hur ska samhället planera inför nästa pandemi?

Och så den största frågan: var det någon vits med massvaccinationsstrategin som vi valde i Sverige? Eller var köerna, kaoset och oron och den stora utgiften för statskassan helt i onödan? Ännu finns inga fullständiga jämförelser mellan olika länder gjorda. Men ändå finns det redan nu bland svenska experter en samlad bild av att massvaccineringen varken gjorde till eller från i det stora hela, men hjälpte till på marginalen.
– Riskvaccinationen påverkade nog såväl dödstal som intensivvårdade. Vi har till exempel lägre dödstal än i övriga Norden och det tror jag definitivt är en effekt av den, säger Annika Linde.
– Men det var trist att vi fick vänta två extra veckor innan vi fick vaccinet. Vi hade nog kunnat vinna mer på intensivvårdssidan om vi fått det lite tidigare, eftersom vi då legat i fas med pandemin.
Däremot tror hon inte att massvaccinationen bland friska hann påverka epidemin i någon högre grad.

Förseningen av leveranserna berodde på att flera av EU-länderna inte godkände att batch-numret bara fanns på den stora lådan som vaccinerna kom i, utan krävde att varje liten låda i den stora skulle vara numrerad. Sverige hade godkänt den markering som var gjord, men GSK kunde inte göra ett undantag vilket innebar att vaccineringen startade senare än den ursprungliga planen.
– I princip var det mesta över när man började vaccinera, då var spridningen så stor att effekterna nog blev ganska marginella, menar Björn Olsen som är professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.
Och visst kan man nu i efterhand beskriva massvaccinationen som en överreaktion tycker han.
– Men det var det enda vettiga beslutet då.
Det unika med A(H1N1)-viruset är att det var ett gammalt virus med en delvis ny »kostym«, som innebar att många hade en bakgrundsimmunitet men som ingen kunde vara säker på från början är hans konklusion.

Att det fanns en immunitet började man i och för sig förstå efter sommaren då smittan varit i Chile, Australien och Nya Zeeland. Å andra sidan hade den kunnat ändra sig och muterat till en allvarligare variant. När WHO:s generaldirektör Margret Chan så den 11 juni i fjol deklarerade att världen nu stod inför en influensapandemi och höjde varningsnivån till den högsta var det första gången på 41 år. Händelsekedjan som sen satte igång var ett resultat av det senaste decenniets intensiva pandemiplanering.

Sars var det första skrämselskottet. När sen H5N1 började dyka upp med sin 60-procentiga dödlighet var det inte svårt att måla upp skräckscenarios som fick världens ledare att prioritera pandemifrågan. I Sverige låg diskussionen om en vaccinfabrik länge på högsta politiska nivå. Men det ansågs inte vara värt det och i slutet av 2007 tecknade istället regeringen ett avtal med GSK. I avtalet stod att Sverige i en händelse av en influensapandemi var garanterade »en rätt för Sverige att framför andra kunder få företräde till leverans av pandemivaccin«.
Socialstyrelsen förband sig att betala GSK ett garantibelopp på 248 miljoner kronor för att Sverige skulle ligga bra till i kön och Sveriges kommuner och landsting skulle bekosta de 9-18 miljoner doser avtalet gällde. Kontraktet var konstruerat så att så fort WHO deklarerade en pandemi skulle avtalet lösas ut, produktionen av vaccinet börja och distributionen till Sverige ske så snart som möjligt. Det man inte tog hänsyn till i avtalet var om pandemin var allvarlig.

Det faktum att WHO:s definition av pandemi inte tar ställning till allvarlighetsgraden utan enbart spridningen är en het fråga i utvärderingsfasen. Det var fler länder än Sverige som hade avtal konstruerade på liknande sätt. När ett nytt virus börjar sprida sig okontrollerat och globalt – då är det en pandemi enligt WHO. Men den definitionen och kopplingen till avtalet, samt diskussioner om läkemedelsindustrins »direktkanaler« in i WHO:s beslutande organ har rubbat förtroendet för världshälsoorganisationens oberoende beslut.
Definitionen, menar bland andra epidemiologen Tom Jefferson vid Cochrane-institutet, leder fel och Annika Linde är beredd att hålla med.
– Jag tror nog WHO måste se över det nu och kanske lägga in någon typ av allvarlighetsbedömning.
Varje farsot som snabbt sprids över världen kan med den nuvarande definitionen klassas som pandemi. I princip kan vi sitta med en pandemi när en person dött, trots tio miljoner sjuka.
Då finns risken att det går inflation i begreppet och det tappar sin laddning, menar kritiker.

Men det var en pandemi, det vill säga en okontrollerbar spridning över hela världen av ett virus som vi inte kände till. Av den anledningen anser Björn Olsen att man snarare kan kritisera WHO för att ha larmat för sent.
– Är det luftburna virus som man vet har en snabb spridningspotential ska man egentligen säga till tidigare.
Enligt Annika Linde var skälet till att WHO som hon säger »sög så länge de kunde på karamellen« innan de deklarerade pandemin att det ändå skulle dröja innan det fanns något vaccin. Det var helt enkelt inte någon idé att fatta det beslutet förrän referenslaboratorierna hittat viruset och man hade ett utsäde att förmedla och göra vaccin av. Å andra sidan hade det inte blivit någon tillverkning om WHO inte deklarerat att det var en pandemi. Kanske är det främst den starka kopplingen mellan WHO och vaccinproduktionen som krånglar till det.

Frågan är förstås hur man annars ska göra? Någon måste fatta beslut om en internationell tillverkning och inga företag lär börja produktionen om man är osäker på försäljning.
– Vi har en marknadsekonomi och är det för stor osäkerhet om uppköp då kommer företagen inte att producera något vaccin, konstaterar Annika Linde.
I efterdyningarna av den här erfarenheten kommer troligen diskussionen om en egen vaccinfabrik i Sverige att dyka upp igen. I alla fall om Björn Olsen får ett ord med.
Han driver frågan om en inhemsk produktion för att därmed ha kontroll.
– Den här gången fick vi en liten varning som visar hur snabbt det kan gå.
Björn Olsen förespråkar en hel- eller halvstatlig variant som tillhör krisberedskapen. Det här kan inte ligga på marknadskrafterna menar han och pekar på antibiotikaresistensen.
– Där kan vi tala om en långsam pandemi. Vi har helt släppt framställningen av antibiotika till marknadskrafterna och det håller på att gå käpprakt åt skogen.
– Dessutom; om det blir en elak rackare och vi lyckas plocka fram nog med vaccin i tid kan vi faktiskt bistå andra som inte är lika välbesuttna som oss.
Anders Tegnell på Socialstyrelsen håller inte med.
– Jag tycker nog att de erfarenheter vi nu gjort talar mer för att vi behöver en stor, stark professionell aktör snarare än en relativt sett liten svensk fabrik.

Flera företag, påpekar han, hade problem att tillverka vaccin och det var GSK och Novartis som var först ute på banan och Anders Tegnell har svårt att se hur en statlig, liten tillverkare skulle ha klarat det bättre.
Den fördröjning som blev på grund av ommärkning och »strulet« med att företaget inte lyckades ge besked om hur mycket man kunde leverera ut när massvaccinationen började berodde på den ryckighet som är inneboende i en biologisk process, menar Anders Tegnell.

Många som Läkemedelsvärlden talat med beskriver A(H1N1)-pandemin som en viktig lärpenning som enskilda länder nu har möjlighet att dra lärdomar av.
– Om man inte ska var hyperkritisk skulle jag säga att det var en kalasbra uppvisning av svensk pandemiberedskap. Och sen var det bra att det inte var ett så djävligt virus den här gången och att inte så många behövde dö, sammanfattar Fredrik Elgh, virolog som leder ett forskningsprojekt vid Umeå universitet om pandemier som tidigare drabbat oss.
Det han kritiserar är medieuppbådet som skapade en skrämselhicka som inte stod i proportion till influensans allvarlighet.
– Det är möjligen en pedagogisk problematik; de i och för sig små intervjuundersökningar vi gjort tyder samstämmigt på att människor tycker att det blev alldeles för överdrivet.

Och nu börjar som sagt utvärderingsfasen. På Socialstyrelsen pågår ett insamlingsarbete för att se hur olika landstings strategier lyckades. En del valde att upprätta speciella vaccinationsställen andra vaccinerade på vårdcentralerna. Vilka lyckades vaccinera flest, vilka grupper vaccinerades, vilka var svårare att nå? Och hur ska nästa garantiavtal, om vi ska ha det, se ut? 

I praktiken befinner vi oss nu i ett »avtalslöst tillstånd« eftersom de avtal Sverige och andra länder haft med företag nu utlösts. Men eftersom A(H1N1) fortfarande är ett extremt dominerande virus ska det mycket till för att ett nytt virus skulle slå sig in, det är experterna ense om.
– Så kan man någon gång tala om att det är liten sannolikhet för en ny pandemi är det nu under en pågående, säger Anders Tegnell.
För ännu är ingen beredd att ropa faran över vad gäller A(H1N1). Viruset kan komma tillbaka i höst och kanske med förnyad styrka. Innan WHO blåser av faran vill man se hur influensan utvecklas i Australien och Nya Zeeland under deras kalla period som infaller i sommar.
Smittskyddsinstitutet ska nu göra en studie för att kontrollera immuniteten i den svenska befolkningen. Liknande studier ska göras i flera europeiska länder, samordnat av den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC.

Mellan 60 och 70 procent av svenskarna är idag vaccinerade. Om viruset blossar upp igen i höst bör det alltså finnas ett relativt bra skydd i befolkningen, förutsatt att vaccinet håller vad det lovat.
Gör det inte det finns beredskapslagret både för påfyllnad och för att vaccinera de som inte hörsammade kallelsen förra gången. Vad man däremot inte kommer att se är hur många som är immuna därför att de vaccinerat sig och vilka som är immuna därför att de varit sjuka. Det hade varit intressant eftersom vaccineringen kom igång relativt sent. Däremot pågår mindre studier för att se hur många som insjuknat trots att de vaccinerat sig.

Smittskyddsinstitutet ska också titta på antalet sjukhusvårdade. Men det kan bli svårt att få fram data på hur många av dem som behövt intensivvård och vård i mekanisk lunga. En registersamkörning ger bara svar på hur många som legat inne på sjukhus, inte vilken vård de krävt.
– Men vi hoppas att vi ska få några landsting att sätta sig och plocka fram journalerna, säger Annika Linde.
Och Socialstyrelsen och landstingen liksom regeringen grubblar förstås nu på hur man ska försäkra sig om vaccin nästa gång en pandemi bryter ut. Och hur eller om avtalet ska vara kopplat till WHO:s bedömningar. Genom att göra internationella jämförelser hoppas man också få svar på vad massvaccination betytt, jämförelser kommer att göras med bland annat Storbritannien där omkring 30-40 procent av befolkningen vaccinerats.

WHO har tillsatt en grupp med oberoende experter som ska utreda hur pandemin hanterats. Deras expertgrupp för epidemier, SAGE, ska under våren också analysera data och komma fram till nya rekommendationer om hur de tycker man ska göra med influensavaccineringen framöver. Frågan där är om vaccinerna mot A(H1N1) ska in i den allmänna vaccineringen mot säsongsinfluensan nästa år eller inte.

Ett år efter pandemin som hela världen förberett sig för är frågorna minst lika många som innan.
 

Gunilla Hulth-Backlund om jakten på miljarderna

Ingrid Helander
-
0

Slutsatsen i den 83-sidiga rapporten som TLV lämnade till regeringen i mitten av april låter inte speciellt spännande: Sverige ska fortsätta med värdebaserad prissättning av läkemedel. Men bakom orden gömmer sig ett beslut om hur Sverige ska se på kostnaderna för läkemedel.
– Det är nog många som undrat lite hur vi skulle landa i den här frågan, men vi tycker det är en bra modell som vi har i Sverige och vi tror att vi kan pressa priserna med 3 miljarder på tre år genom att använda dagens modell mer effektivt, säger Gunilla Hulth-Backlund.

Ända sedan TLV i december 2008 fick uppdraget att ta fram en prismodell som skulle ge en fungerande apoteksmarknad har jakten på miljarderna pågått. Apoteken behövde en höjd handelsmarginal men den totala kostnaden för läkemedel fick inte öka. Därmed var TLV tvungna att pressa priserna på läkemedel. Det var då frågan väcktes. Borde Sverige, precis som många andra länder, ha en tuffare prismyndighet som i större utsträckning aktivt satte priserna på läkemedel och förhandlade med läkemedelsföretagen. I Norge till exempel kollar myndigheten på priset i tio utvalda länder och tar snittet på de tre billigaste. Mer än så får läkemedlet inte kosta. Deras system kallas för referensprissättning.

Det svenska systemet med värdebaserad prissättning bygger istället på att läkemedelsföretagen föreslår ett pris. TLV analyserar sedan om det föreslagna priset är kostnadseffektivt. Om svaret blir ja så subventioneras läkemedlet, oavsett vad det kostar i andra länder. Och det är det här som Sverige nu valt att hålla fast vid. Anledningen är enligt Gunilla Hulth-Backlund att det är en bra prioriteringsmodell.
– Den här modellen talar tydligt om för läkemedelsföretagen att samhället inte betalar så mycket pengar för läkemedel till sjukdomar där det redan finns behandlingar eller generisk konkurrens, men att vi däremot är beredda att betala lite mer för de läkemedel som fungerar mot sjukdomar som inte är behandlingsbara idag. Om fler länder skulle använda sig av värdebaserad prissättning skulle det vara väldigt positivt.

Läkemedelsindustrin gillar att TLV håller fast vid den värdebaserade prissättningen eftersom den inte bara bygger på att pressa priserna. Företagen kan helt enkelt få fortsatt bra betalt för vissa läkemedel. Men för att modellen ska fungera måste TLV lyckas pressa priserna inom det befintliga systemet. Och då måste de ta hjälp av industrin.
– Framförallt handlar det om att snabba på genomgångarna av de läkemedel som fanns i förmånen innan 2002. Där har vi hittills bara hunnit igenom trettio procent och våra beräkningar visar att vi genom att snabba på den processen och genom vissa andra effektiviseringar kan spara tre miljarder på tre år. Men den siffran bygger på att vi får till en aktiv medverkan från industrin.

Incitamenten för läkemedelsföretagen att vara samarbetsvilliga är att de då på sikt kan undvika att få en prismodell liknande den i Norge. För även om TLV i dagsläget vill fortsätta med nuvarande modell har de också gett regeringen förslag på två lagändringar. En som gör det möjligt för TLV att tillämpa en internationell referensprissättning liknande de som finns i Norge, och en som möjliggör för landstingen att förhandla ner priserna på läkemedel under det pris som TLV godkänt.
– Visar det sig att vi inte når de besparingar som vi har räknat med så vill vi kunna ha möjligheten att ta till de verktygen. Men i första hand vill vi inte använda referenspriser för att sätta ett takpris, utan för att validera att de priser vi får i Sverige ligger någorlunda rätt.

Ni räknar också med att det finns pengar att spara om ni kan få förskrivarna att bättre följa era subventionsbeslut, varför är det så svårt att få följsamhet till besluten?
– Det är antagligen för att det är för stort avstånd mellan myndighetsbeslut och verkstaden, det vill säga förskrivarna. Vi vill att landstingen och läkarna ska följa våra beslut och vi ser att vi måste arbeta mer strategiskt tillsammans med dem, bland annat när det gäller kommunikation och implementering.

Den största besparingsåtgärden TLV såg när de började analysera priserna är redan införd. Numera måste apoteken byta till den billigaste varan på marknaden, och inte på sitt apotek som det var tidigare. Men införandet av reglerna har lett till stora leveransproblem och många produkter har tagit slut.

TLV har fått kritik för att ni genomförde de här förändringarna samtidigt som den nya marknaden skulle komma igång, borde ni väntat?
– Nej, jag tror inte det. Vi har krav på oss att vara effektiva som myndighet och det var uppenbart att vi behövde göra något för att skärpa utbytet. Sen uppstod det bristsituationer som vi inte hade förutspått, men det håller vi på att lösa nu tillsammans med generikaföretagen och apotekskedjorna.

Ett och ett halvt års intensivt analys-arbete är avklarat och ni har lämnat er rapport till regeringen, vad händer nu?
– Det har varit en väldigt utmanande tid, men egentligen är det nu jobbet börjar. Nu ska vi säkerställa att de utvecklingsmöjligheter vi hittat blir verklighet.

Svårbedömd effekt av neddragning på Astrazeneca

Ingert Nilsson
-
0
Svårbedömd effekt av neddragning på Astrazeneca

I Sverige finns cirka 800 företag som är aktiva inom läkemedelsområdet, medicinteknik och bioteknik. Tillsammans sysselsätter de mer än 40 000 personer. Av dem arbetar ungefär hälften i
läkemedelsindustrin och av dem är återigen hälften anställda av Astrazeneca.

Så när det globala läkemedelsföretaget flaggar för neddragningar skakar fundamentet inom svensk life science. Så också denna gång när företaget meddelade att forskningsanläggningen i Lund ska läggas ned.
Även om beskedet var väntat och även om neddragningen tycks bli mindre än befarat den här gången dök de politiska utspelen upp. Oppositionen med socialdemokraterna i spetsen hävdar syrligt att regeringen är mer intresserad av hushållsnära tjänster än att stötta den viktiga läkemedelsindustrin. Alliansregeringen å sin sida visar på sin handlingskraft genom att bland annat hänvisa till att man är den regering som satsat mest på forskning, 585 miljoner per år går till den medicinska forskningen och Tobias Krantz statssekreterare Peter Honeth hävdar att bland annat omregleringen av apoteksmarknaden kommer att visa sig främja läkemedels-industrin.

Astrazeneca är idag det enda stora läkemedelsbolag som bedriver tidig forskning i Sverige. Frågan är förstås hur länge till.
– Det är en bra fråga som jag inte kan sia om, svarar Christer Köhler, just nu är vice forskningschef på Astrazeneca, men från 1 maj blir chef för avdelningen neurovetenskap och smärta.
– Om forskningsanläggningarna är kostnadseffektiva kommer företaget givetvis att bedriva forskning här.
Nedläggningen av forskningscentrat i Lund med 900 anställda är just en del i den företagsstrategin. Han beskriver Europa och USA som mogna marknader och mogna kompetensområden.
– Det handlar inte om att lämna något forskningsområde, utan om att vara på färre ställen. Den respiratoriska forskningen som bedrivits i Lund flyttas till Mölndal.
Att man samtidigt minskar på personalstyrkan, oklart hur mycket eftersom en del kommer att erbjudas anställning i Mölndal, beskriver han som effektiviseringar som behöver göras med jämna mellanrum.

Nedläggningen i Lund är förstås ett hårt slag för arbetsmarknaden. Men samtidigt tycks en del analytiker ha en ganska tillbakalutad inställning. Big Pharmas tid är sedan länge förbi och nu är det bioteknikföretagens.
– Jag tror resultatet blir att vi får fler små biotechföretag, säger till exempel Liselott Sten-udd, ansvarig för Life Sciences på konsultföretaget Pricewaterhous Coopers.
– Min känsla är att de stora läkemedelsbolagen kanske inte har samma fokus på just forskning, utan mer på försäljning, marginal och bruttovinst.
Att de drar ned på forskning kan till och med vara till fördel.
– Forskarna kommer att skaffa sig nya jobb. Tittar vi generellt på Big Pharma går det ju mot att allt mer forskning sker på mindre företag och att de stora förvärvar det man tycker är intressant, säger hon.

Christer Köhler och också en del analytiker menar dock att de små bioteknikföretagen behöver de stora. Idag kan man inte, menar han, egentligen tala om vad som sker »inne i huset« och utanför.
– Vi är viktiga för bioteknikföretagen och för akademin eftersom vi fångar upp upptäckterna och kan göra dem till innovationer. De små klarar helt enkelt inte att driva ett nytt läkemedel till registrering.
– I Sverige skulle det egentligen behövas åtminstone ett stort bolag till för att boosta upp miljön ännu mer, säger han.
Även om Astrazeneca är ett globalt bolag vars strategier en svensk regering de facto inte har så stor möjlighet att påverka, finns det förstås ett och annat som kan påverka om man behåller forskning här.

I en del länder har man en minister som specifikt ansvarar för life science sektorn. Det tycker Christer Köhler regeringen borde fundera på.
– Långsiktigt behöver man fundera på hur man säkerställer en livlig biotechmiljö, en stark akademisk forskning och hur man underlättar för företag som oss att få spetkompetens till oss. Ett sätt är skattelättnader.
Det som saknas för att de mindre bioteknikföretagen ska kunna utvecklas är enligt Liselott Stenudd något hon kallar »mjuka pengar« till de mindre bioteknikföretagen.
– Det avsätts en hel del statliga medel till universiteten, men företag som är igång har betydligt svårare att få pengar och det tar tid att utveckla sina produkter.

Ett illavarslande tecken är att ungefär hälften av de cirka 50 ej börsnoterade bioteknikföretagen i Medicon Valley Alliance riskerar att läggas ned mycket snart eftersom de har akut brist på pengar, enligt Stig Jørgensen, vd för Medicon Valley Alliance.

Precis som Christer Köhler menar han att den så kallade expertskatten behöver reformeras ytterligare – alltså större skatte-lättnader. Och liksom Liselott Stenudd efterlyser han nya friska pengar i strategiska tillväxtfonder. Han anser också att det behövs en central organisation som marknadsför och koordinerar läkemedelsprövningar så att det blir enkelt för företag att genomföra sådana.
 

Positivt utlåtande för KOL-läkemedel

Petra Hedbom
-
0

Det antiinflammatoriska läkemedlet Daxas (roflumilast) har fått ett positivt omdöme av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP. Daxas är en oral fosfodiesteras 4-enzymhämmare som utvecklats för att behandla personer med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL.

Företaget Nycomed, som står bakom  preparatet, har ansökt om godkännande för indikationen underhållsbehandling av vuxna KOL-patienter  associerad med kronisk bronkit med upprepade exacerbationer och som tillägg till bronkdilaterande behandling.

I början av april fick Nycomed negativt besked från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:s expertkommitté. Den ansåg att Daxas bara gav små förbättringar i lungfunktion och uttryckte också en oro över allvarligt biverkningar som självmord och självmordsförsök.

I EU har Nycomed ansökt om en smalare indikation och CHMP har i sin bedömning ansett att nyttan med medlet är större än biverkningarna. De vanligaste biverkningarna som noterats är diarré, viktminskning, illamående, mag- och huvudvärk.

Okej att förespråka generika

Petra Hedbom
-
0

Beskedet från EU-domstolen kom efter att den brittiska läkemedelsindustrins branschorganisation, ABPI, vänt sig dit i generikafrågan. Organisationen som har 70 medlemsföretag, ansåg att den brittiska myndigheten NHS, som har hand om landets läkemedelssubventioner, gjort fel när de låter läkare förespråka generika stället för originalläkemedel. Generaladvokaten Niilo Jääskiknen  har i ett tidigare utlåtande talat till läkemedelsföretagens fördel och vanligtvis går EU-domstolen på dessa rekommendationer. Men denna gång går den på NHS linje och ger den rätt.

Beskedet som kom på torsdagen, gör klart att det är okej för NHS att ge ekonomiska incitament till förskrivare som väljer billigare generiska preparat i syfte att spara samhällets pengar. EU-domstolen anser inte att det strider mot folkhälsan att låta läkare förespråka generiska preparat framför originalläkemedel.

Liraglutid mer effektivt än sitagliptin i studie

Petra Hedbom
-
0

I studien ingick 665 patienter mellan 18 och 80 år med typ 2 diabetes. Dessa slumpades till att få dagliga injektioner av 1,2 eller 1,8 mg liraglutid eller 100 mg oralt sitagliptin. Alla deltagare behandlades också med metformin. Primär endpoint var förändringar i glykosylerat hemoglobin, HbA1c, efter 26 veckor.

Efter 26 veckor hade enligt Lancetartikeln, behandling med liraglutid gett en högre reduktion av HbA1c jämfört med sitagliptin. För de som fick 1,2 mg liraglutid var nedgången i genomsnitt 1,5 procent och för de som fick 1,8 mg var den 1,2 procent järfört med 0,9 procent för de som fick sitagliptin. Den genomsnittliga nedgången i fasteblodsocker var också större bland de patienter som behandlats med liraglutid.

Både liraglutid, som marknadsförs som Victoza av Novo Nordisk, och sitagliptin, som marknadsförs som Januvia av MSD, tillhör gruppen inkretinbaserade diabetesmedel. Victoza  är en human GLP-1 (glukagonlik peptid) analog och efterliknar funktionen hos kroppseget GLP-1 hormon, medan Januvia är en DPP-4 hämmare som blockerar enzymet som bryter ner GLP-1 och andra substanser.

Danska Novo Nordisk, som också har finansierat studien, har stora förhoppningar om att Victoza kommer att blir en riktig storsäljare. Enligt en analys gjort av Reuters förväntas läkemedlet att sälja för omkring 1,4 miljarder dollar 2014.

EU-satsning på äldres sjukdomar

Eila Landström
-
0

I en satsning kallad för Joint Programme on Neurodegenerativ Disease, JPND, har 24 av EU:s medlemsländer enats om att ta ett grepp mot sjukdomar som drabbar den äldre befolkningen.  

I takt med en stigande ålder ökar risken för att drabbas av neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom och i Europa blir befolkningen allt äldre. Antalet personer över 65 år förväntas öka från dagens 16 procent till 25 procent år 2030. Att förstå orsakerna till varför dessa sjukdomar uppstår är viktigt och målet med JPND är tidigt ställda diagnoser, förbättrade behandlingar samt ökad livskvalitén hos de som drabbas.

Kostnaden för behandling av neurodegenerativa sjukdomar i Europa beräknades under 2006 vara runt 72 miljarder euro och speciellt Alzheimers sjukdom är särskilt kostsam för samhället då det krävs behandling under mycket lång tid.

I mitten av april hölls ett möte i Stockholm där 24 EU-länder tillsammans enades om att sträva efter de mål som arbetats fram i JPND. Detta ska ske med hjälp av en kommitté bestående av 15 stycken experter inom området. Inget enskilt medlemsland har resurser nog att lösa dessa frågeställningar på egen hand och Europakommissionen ska även bidra med nära 2 miljoner euro till denna satsning.

Läkemedelsleveranser ok trots flygstopp

Petra Hedbom
-
0

En stor del av de läkemedel som säljs på den svenska marknaden tillverkas i Europa och transporteras med bil. Det är en av förklaringarna till varför den kraftigt begränsade flygtrafiken ännu inte påverkat leveranserna i någon högre utsträckning.

Det är branschorganisationen Lif som ställt frågor till sina medlemsföretag om hur distributionen och tillgängligheten av läkemedel påverkats av flygstoppet som orsakats av vulkanutbrottet. Enligt de tillfrågade företagen har flygstoppet  ännu inte orsakat några leveransproblem. De produkter som ligger i farozonen är de med kort hållbarhet som till exempel radiofarmaka som på grund av halveringstiden inte kan fraktas på andra sätt än med flyg. Dessa används enligt Lif främst för diagnostik och följden blir främst försenade undersökningar.

De risker som företagen ser om den begränsade flygtrafiken fortsätter är att läkemedel som kräver kylförvaring behöver kasseras och ökade kostnader för lager, transporter och kapitalbindning. Om flygstoppet eller kraftiga begränsningar i flygtrafiken skulle fortsätta en längre tid finns enligt Lif på sikt en risk för att patienterna drabbas.

Läkemedel för 1 100 miljarder 2014

Petra Hedbom
-
0

Ökningen av läkemedelsförsäljningen kommer att sakta ner i år men trots det kommer den att ligga på omkring 1 100 miljarder dollar om fyra år. Den analysen gör IMS Health i sin senaste rapport om läkemedelsindustrin. Siffrorna är bättra än vad som förutspåddes för ett par år sedan då patentstupet uppgavs bromsa försäljningsökningen betydligt mer.

För receptbelagda läkemedel spår IMS-rapporten att den globala försäljningen kommer att med minst fem, procent per år fram till 2014.  Försäljningen i Indien och Kina väntas växa 17 procent per år.
– Det som är förvånande är hur stabil vi förväntar oss att tillväxten ska bli trots de patentutgångar som ligger framför oss, säger Murray Aitken, senior vice vd på HMS Insight Healthcare till Reuters.

Faktorer som enligt rapporten dämpar försäljningen under 2010 är enligt rapporten förutom patentutgångar, prissänkningar i Japan, världens näst största läkemedelsmarknad och nedskärningar i sjukvårdsbudgetar i Europa. USA kommer fortsatt att vara världens största marknad för läkemedel med en försäljning på omkring 390 miljarder dollar 2014.

S hoppas på regeringskritik

Petra Hedbom
-
0

En av de som varit mest aktiva i veckans utfrågningar i Konstitutionsutskottet med anledning av regeringens styrning av Apoteket AB är det tidigare statsrådet Morgan Johansson (S). Han menar att regeringen har misskött den senaste tidens hantering av Apoteket AB och hävdar att den genom bildandet av Omstruktureringsbolaget försämrat den offentliga insynen i bolaget.

Vid tisdagens utfrågning av socialminister Göran Hägglund frågade han vem som är ägare av Apoteket AB och fick svaret att det är OAB.
– Om OAB är ägare undrar jag varför det var Göran Hägglund själv som meddelade förra styrelseordförande Per Båtelson att styrelsen skulle gå? I mina ögon är det regeringen som styr Apoteket AB med OAB som en fasad. I och med att de äger Apoteket AB slipper man undan den offentliga insynen vilket är ett problem, säger Morgan Johansson.

Göran Hägglund förklarade vid utfrågningen att han ansåg att det var en hederssak att det var han, som varit den som rekryterat Per Båtelson, också var den som framförde budskapet.
 
Den 27 april är det statsminister Fredrik Reinfeldts tur att svara på frågor om Apoteket AB. Sedan ska KU behandla ärendet och i mitten av maj är planen att ett betänkande ska vara klart.
– Jag hoppas att vi ska kunna få med oss de borgerliga i en kritik mot regeringen, säger Morgan Johansson.

Den 14 juni planeras en granskningsdebatt i riksdagen i frågan.

Doc Morris har valt it

Petra Hedbom
-
0

Det börjar utkristallisera sig vilka it-system de olika apotekskedjorna kommer att satsa på. Senast i raden att välja är Doc Morris som bestämt sig för att låta företaget Logica står för det receptexpedieringssystem som ska användas framöver.

Än så länge använder Doc Morris liksom de flesta andra apotek den så kallade övergångslösningen från Apoteket AB. Det nya it-stödet, Pharma Logica, som också kommer att användas av Kronans Droghandel, kommer att börja levereras ut till Doc Morris apotek under andra halvåret i år.

Svårt att backa antibiotikaresistens

Ingrid Helander
-
0

Martin Sundqvist har i sin forskning, som han disputerade med i slutet av februari, studerat vad som hände med trimetoprim-resistensen hos E.coli efter det att läkarna i Kronobergs län minskade förskrivningen med 85 procent. Resultatet visar att inte mycket hände med resistensen.
– Den viktigaste slutsatsen av den här forskningen är att sambanden mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling är komplexa. Sambandet är uppenbart på så sätt att om vi använder mycket antibiotika så får vi mer resistens, men omvänt är det inte lika självklart. Bara för att vi slutar använda ett antibiotikum så betyder inte de att bakterierna kommer anpassa sig tillbaka till att inte vara resistenta.

När det väl stod klart att resistensen inte minskade trots begränsad användning gjorde Martin Sundqvist ett par uppföljande studier där han försökte förstå vad som händer i de bakteriestammar där resistens utvecklats.
– Det vi såg var att de bakterier som utvecklat resistens mot trimetoprim också var resistenta mot andra antibiotika. Det verkar som om det finns mekanismer som gör att bakterier som utvecklar resistens mot ett antibiotikum har lätt att göra det mot fler. Och är bakterierna resistenta mot flera medel verkar de också mer benägna att hålla kvar resistensen även mot det antibiotikum som man tagit bort. Den exakta mekanismen bakom att det blir så vet vi inte.

När det diskuteras strategier för att minska antibiotikaresistensen brukar ett förslag vara att sjukvården ska använda sig av cyklisk användning av antibiotika. Det vill säga att ett sjukhus använder ett antibiotikum en period och sedan byter.

Men resultaten från Martin Sundqvist forskning tyder på att effekten av den strategin skulle bli mycket begränsad.
– På samhällsnivå ser det inte ut att fungera alls. Förskrivningen av trimetoprim har hållit sig väldigt låg i Kronoberg även efter vårt projekt. Men vi har inte mindre trimetoprimresistens än de andra länen.
– Ska man hålla tillbaka resistensutvecklingen verkar det som om det är ordentlig återhållsamhet som gäller från början. När resistens väl är där är det mycket svårt att backa.
 

Ord mot ord i KU

Petra Hedbom
-
0
Ord mot ord i KU

Först ut att svara på frågor var före detta styrelseordförande Per Båtelson som bland annat uttryckte en lättnad över att de tidigare hemliga nya ägardirektiven (se faktaruta) nu blivit kända.  KU-ordföranden Berit Andnor (S) inledde utfrågningen med att berätta att ledamöterna fått ta del av dem strax innan utfrågningarna inleddes.

Enligt Per Båtelson var det inte det omtalade stoppade Ica-samarbetet, utan framför allt direktiven som gällde Apoteket Farmaci och dosverksamheten som fick den före detta styrelsen att reagera. Dosverksamheten ansågs vara av stor betydelse för Apoteket AB:s internationella expansion. Sammanlagt skulle enligt honom de inskränkningar som ägarinstruktionerna innebar leda till förluster på 10 miljarder kronor.
– Jag tolkade de här begränsningarna som eftergifter för blivande köpare sade Per Båtelson.

En tvistefråga var huruvida OAB kallat till en extra hemlig bolagsstämma när de nya ägardirektiven antogs. Detta skedde enligt Per Båtelson utan att styrelsen informerats. Men Eva-Britt Gustafsson, vd för OAB, hävdade vid sin utfrågning på måndagen att Per Båtelson missat ett viktigt möte med OAB om de nya ägardirektiven och att detta var förklaringen till bristen på information om bolagsstämman.

När en av KU:s mer aktiva frågeställare, Morgan Johansson (S), frågade Eva-Britt Gustafsson vad som hände under perioden mellan den 3 och 18 september förra året, när två nya ägarinstruktioner lämnades till Apoteket AB sade hon att det pågått en tät dialog mellan OAB och Apoteket AB. Enligt henne föreslogs flera förslag till begränsningar i företagets handlingsfrihet av Apotekets vd, Stefan Carlsson. Hon nekade till att påtryckningar från internationella apoteksköpare skulle ha påverkat OAB. Istället var en avgörande fråga att Apotekets samarbete med Ica gått mycket längre än man sagt.

När socialminister Göran Hägglund utfrågades på tisdagen svarade han bland annat att OAB gjorde rätt som avsatte styrelsen.
– Vi såg inget annat alternativ. Motsatsen hade lett till att omregleringen inte hade kunnat genomföras enligt de beslut som riksdagen fattat.

 Thomas Nihlén (MP) är en av de riksdagsledamöter som står bakom anmälningarna till KU.  Han är glad att frågan tagits upp men har inte stora förväntningar på resultatet.
– Erfarenheten säger att det ska väldigt mycket till för att KU ska framföra någon skarp kritik. Tyvärr blir det väldigt ofta så här att ord står mot ord och då är inte utfrågningarna något särskilt kraftfullt verktyg säger han.

Patient fick fel APO-dospåse

Petra Hedbom
-
0

Den äldre kvinna som led av demenssjukdom fick sina läkemedel via vårdcentralen i APO-dospåsar. Vid ett tillfälle fick hon en dospåse som tillhörde en annan patient. Den felaktiga påsen innehöll 400 mg Tegretol retard (karbamazepin) mot kramper och 100 Clozapin (klozapin) mot schizofreni. Den undersköterska som delat läkemedlen hade inte uppmärksammat att fel namn och personnummer stod på påsen utan bara konstaterat att rätt antal tabletter låg i.

När patientens dotter några timmar senare kom hem till mamman hittade hon henne medvetslös. Hon fördes akut till sjukhus där hon vårdades i sex dagar innan hon hämtade sig fysiskt. Felet med läkemedlet uppdagades när anhöriga hittade en APO-dospåse med en annan persons namn och personnummer i soporna hos kvinnan. Först då kunde rätt diagnos ställas på kvinnan.

Patientens dotter anmälde både den undersköterska som delat medicinen, distriktssköterskan och verksamhetschefen vid den aktuella vårdcentralen till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Hon anser att de brustit i id-kontroll och i avvikelsehantering eftersom det inte gjordes någon avvikelserapportering om att det saknades en dospåse för den patient som den äldre kvinnan felaktigt fått. Istället beslutades på vårdcentralen att en annan dags dospåse skulle överlämnas. Enligt dottern upptäcktes inte heller att den korrekta dospåsen inte var överlämnad utan fanns kvar på vårdcentralen.

Undersköterskan som delat läkemedlet medger att ett allvarligt fel begåtts och uppger att en förklaring kan vara stress. Enligt ansvariga på vårdcentralen har nu rutinerna för läkemedelshantering setts över och de har bland annat tillsatt en distriktssköterska som arbeta med att utveckla och kommunicera rutiner och ansvarsområden inom hemsjukvården. Möte med det lokala apoteket för att ta fram säkrare rutiner har också hållits. Händelsen är anmäld till Socialstyrelsen som anser att verksamheten har vidtagit de åtgärder som behövs för att främja patientsäkerheten.

HSAN anser inte att det finns tillräckligt stöd för att visa att den anmälda distriktssköterskan och verksamhetschefen bör kritiseras. Däremot ger de undersköterskan som delade den felaktiga dospåsen en varning.

Nya råd för TBE-vaccinering av äldre

Ingert Nilsson
-
0
Nya råd för TBE-vaccinering av äldre

De som fyllt 60 år när de påbörjar sin vaccination mot fästingburen encefalit, TBE bör stärka sin grundvaccinering med en tredje dos. Rådet är att ta den två månader efter att man tagit den andra dosen, enligt nya riktlinjer från Smittskyddet, för att stärka grundimmuniseringen.
? Skälet är att bland de som får vaccinationsgenombrott, alltså insjuknar trots att de vaccinerat sig är de över 60 helt dominerande, även om vi sett vaccinationsgenombrott i alla åldrar, säger Mona Insulander smittskyddssjuksköterska i Stockholms läns landsting.

De förändrade riktlinjerna är en följd av en svensk studie, nyligen publicerad i tidskriften Vaccine, där man följt upp 27 upptäckta fall av vaccinationsgenombrott.

Genom att ge en tredje dos redan två månader efter den andra dosen tror man sig stärka skyddet hos äldre.
? Sedan fortsätter man vaccinationsprogrammet som vanligt. Men för att fullfölja grundvaccineringen är det viktigt att den fjärde dosen, som ska 6-12 månader efter de tre första tas i god till inför kommande den kommande fästingsäsongen, säger Mona Insulander.

Enligt tidigare riktlinjer kan den tredje dosen ges nio till tolv månader efter den andra dosen. Den rekommendationen gäller fortfarande, om man inte fyllt 60 alltså.

Cirka 200 personer insjuknar varje år i Sverige i TBE. De flesta tillfrisknar helt, men cirka tio procent får förlamningar och drygt en tredjedel får andra långdragna besvär. Vaccinering ingår inte i högkostnadsskyddet.

Medstop väljer Pharma Solutions

Petra Hedbom
-
0

Apotekskedjan Medstop med 60-alet apotek använder sig idag av den så kallade it-övergångslösningen. Men i höst kommer företagets apotek att gå över till systemet Pharma Suite som tillhandahålls av Pharma Solutions.

Det är ett flertal apotek som valt att samarbeta med Pharma Solutions. Apotek Hjärtat, Icas Cura-apotek, Åhléns och Foxfarmaci hör till dessa. Pharma Solutions samägs av företagen Visma och Siruis IT och Medstop kommer också att låta Visma sköta ekonomi- och lönetjänster meddelas i ett pressmeddelande.  

1...353637...55Sida 36 av 55