Gunilla Hulth-Backlund om jakten på miljarderna

Slutsatsen i den 83-sidiga rapporten som TLV lämnade till regeringen i mitten av april låter inte speciellt spännande: Sverige ska fortsätta med värdebaserad prissättning av läkemedel. Men bakom orden gömmer sig ett beslut om hur Sverige ska se på kostnaderna för läkemedel.– Det är nog många som undrat lite hur vi skulle landa i den […]

23 apr 2010, kl 15:18
0

Slutsatsen i den 83-sidiga rapporten som TLV lämnade till regeringen i mitten av april låter inte speciellt spännande: Sverige ska fortsätta med värdebaserad prissättning av läkemedel. Men bakom orden gömmer sig ett beslut om hur Sverige ska se på kostnaderna för läkemedel.
– Det är nog många som undrat lite hur vi skulle landa i den här frågan, men vi tycker det är en bra modell som vi har i Sverige och vi tror att vi kan pressa priserna med 3 miljarder på tre år genom att använda dagens modell mer effektivt, säger Gunilla Hulth-Backlund.

Ända sedan TLV i december 2008 fick uppdraget att ta fram en prismodell som skulle ge en fungerande apoteksmarknad har jakten på miljarderna pågått. Apoteken behövde en höjd handelsmarginal men den totala kostnaden för läkemedel fick inte öka. Därmed var TLV tvungna att pressa priserna på läkemedel. Det var då frågan väcktes. Borde Sverige, precis som många andra länder, ha en tuffare prismyndighet som i större utsträckning aktivt satte priserna på läkemedel och förhandlade med läkemedelsföretagen. I Norge till exempel kollar myndigheten på priset i tio utvalda länder och tar snittet på de tre billigaste. Mer än så får läkemedlet inte kosta. Deras system kallas för referensprissättning.

Det svenska systemet med värdebaserad prissättning bygger istället på att läkemedelsföretagen föreslår ett pris. TLV analyserar sedan om det föreslagna priset är kostnadseffektivt. Om svaret blir ja så subventioneras läkemedlet, oavsett vad det kostar i andra länder. Och det är det här som Sverige nu valt att hålla fast vid. Anledningen är enligt Gunilla Hulth-Backlund att det är en bra prioriteringsmodell.
– Den här modellen talar tydligt om för läkemedelsföretagen att samhället inte betalar så mycket pengar för läkemedel till sjukdomar där det redan finns behandlingar eller generisk konkurrens, men att vi däremot är beredda att betala lite mer för de läkemedel som fungerar mot sjukdomar som inte är behandlingsbara idag. Om fler länder skulle använda sig av värdebaserad prissättning skulle det vara väldigt positivt.

Läkemedelsindustrin gillar att TLV håller fast vid den värdebaserade prissättningen eftersom den inte bara bygger på att pressa priserna. Företagen kan helt enkelt få fortsatt bra betalt för vissa läkemedel. Men för att modellen ska fungera måste TLV lyckas pressa priserna inom det befintliga systemet. Och då måste de ta hjälp av industrin.
– Framförallt handlar det om att snabba på genomgångarna av de läkemedel som fanns i förmånen innan 2002. Där har vi hittills bara hunnit igenom trettio procent och våra beräkningar visar att vi genom att snabba på den processen och genom vissa andra effektiviseringar kan spara tre miljarder på tre år. Men den siffran bygger på att vi får till en aktiv medverkan från industrin.

Incitamenten för läkemedelsföretagen att vara samarbetsvilliga är att de då på sikt kan undvika att få en prismodell liknande den i Norge. För även om TLV i dagsläget vill fortsätta med nuvarande modell har de också gett regeringen förslag på två lagändringar. En som gör det möjligt för TLV att tillämpa en internationell referensprissättning liknande de som finns i Norge, och en som möjliggör för landstingen att förhandla ner priserna på läkemedel under det pris som TLV godkänt.
– Visar det sig att vi inte når de besparingar som vi har räknat med så vill vi kunna ha möjligheten att ta till de verktygen. Men i första hand vill vi inte använda referenspriser för att sätta ett takpris, utan för att validera att de priser vi får i Sverige ligger någorlunda rätt.

Ni räknar också med att det finns pengar att spara om ni kan få förskrivarna att bättre följa era subventionsbeslut, varför är det så svårt att få följsamhet till besluten?
– Det är antagligen för att det är för stort avstånd mellan myndighetsbeslut och verkstaden, det vill säga förskrivarna. Vi vill att landstingen och läkarna ska följa våra beslut och vi ser att vi måste arbeta mer strategiskt tillsammans med dem, bland annat när det gäller kommunikation och implementering.

Den största besparingsåtgärden TLV såg när de började analysera priserna är redan införd. Numera måste apoteken byta till den billigaste varan på marknaden, och inte på sitt apotek som det var tidigare. Men införandet av reglerna har lett till stora leveransproblem och många produkter har tagit slut.

TLV har fått kritik för att ni genomförde de här förändringarna samtidigt som den nya marknaden skulle komma igång, borde ni väntat?
– Nej, jag tror inte det. Vi har krav på oss att vara effektiva som myndighet och det var uppenbart att vi behövde göra något för att skärpa utbytet. Sen uppstod det bristsituationer som vi inte hade förutspått, men det håller vi på att lösa nu tillsammans med generikaföretagen och apotekskedjorna.

Ett och ett halvt års intensivt analys-arbete är avklarat och ni har lämnat er rapport till regeringen, vad händer nu?
– Det har varit en väldigt utmanande tid, men egentligen är det nu jobbet börjar. Nu ska vi säkerställa att de utvecklingsmöjligheter vi hittat blir verklighet.