I maj stod det klart att Altorägda Apotek Hjärtat köpt konkurrenten Apotek1 av finländska Tamro. Under en övergångsperiod har apoteken drivits som Apotek1 men nu sker övergången fullt ut. Under september kommer alla Apotek1 Att få nya skyltar och inredning och sortiment kommer att anpassas till Hjärtats.
Totalt har nu Apotek Hjärtat 245 apotek vilket gör dem till den största kedjan efter Apoteket AB som har 330. Enligt uppgifter från Apotek Hjärtat kommer kunder kunna hämta läkemedel på recept och e-recept som vanligt.
Annons
Home 2010
Årlig arkivering 2010
Apotek1 blir Hjärtat
Ny behandling vid förmaksflimmer
Vid ESC-kongressen i Stockholm (European Society of Cardiology) har nya europeiska riktlinjer för behandling av förmaksflimmer presenterats där läkemedlet Multaq från Sanofi-Aventis är en av behandlingsnyheterna.
Multaq (dronedaron) godkändes i november 2009 av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA för behandling av kliniskt stabila vuxna patienter med tidigare episoder av, eller pågående, icke-permanent förmaksflimmer för att förhindra återfall eller för att sänka hjärtats kammarfrekvens.
ATHENA-studien ligger till grund för det europeiska godkännandet. En studie där dronaderon jämfördes mot placebo och där resultaten visar att preparatet förutom att normalisera hjärtats rytm- och frekvensreglering även minskade risken för sjukhusinläggning på grund av hjärt- kärlhändelser eller död med 24 procent.
Cirka 150 000 svenskar beräknas lida av förmaksflimmer och är en av de vanligaste rytmrubbningarna hos äldre personer. Sjukdomen gör att hjärtat arbetar hårdare och mindre effektivt och ökar risken för olika typer av kärlkomplikationer som hjärtsvikt och stroke, och därmed risken för död.
Multaq ingår sedan den 18 maj 2010 i högkostnadsskyddet med följande begränsning: endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerare och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer med minst en av de kardiologiska riskfaktorerna tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hjärtsvikt (ej instabil klass III eller klass VI) och/eller hög ålder, över 75 år.
Råd från farmacevter sparar stora pengar
Finlands Apotekareförbund, AFP, har tillsammans med Pricewaterhouse Coopers undersökt vilka konsekvenser rådgivning från farmacevter har för samhällsekonomin. Resultaten som presenterats på International Pharmaceutical Federation, FIP:s pågående konferensen i Lissabon, visar att det handlar om stora summor.
Studien genomfördes 2009 och består av data från tidigare offentlig forskning och statistik om bland annat receptfel och vårdinläggningar och en enkätundersökning av 200 farmacevter och läkare i Finland. En expertpanel bestående av jurister, advokater och farmacevter var med i arbetet med bedömningar av de hälsoekonomiska effekterna.
Forskarna menar att råd från farmacevter på öppenvårdsapotek sparat omkring 6,2 miljoner läkarbesök, 750 000 besök på akutmottagningar, 123 000 patientnätter på sjukhus och 2,6 miljoner förskrivningar per år.
– De här besparingarna blir sammanlagt 565 miljoner euro år som kan spenderas på andra viktiga saker, säger Erkki Kostiainen från AFP i ett pressuttalande.
Han menar att de största besparingarna kommer av att en patient får råd om egenvård på apoteket som gör att han eller hon inte behöver besöka läkare och att apotekspersonalens tips och råd om egenvård hjälper många. De tjänster som undersökningen visar att farmacevterna utförde kostnadsfritt var, kontroll av följsamhet, rättelser av förskrivningsfel, upptäckte interaktioner och allmänna hälsoråd.
– Även om vissa delar av studien bygger på åsikter och erfarenheter från läkare och farmacevter snarare än exakta fakta så ger de en indikation om de totala besparingarna, säger Erkki Kostiainen.
Nytt blodproppsmedel effektivt
Studien innefattade 3400 patienter med djup ventrombos som antingen fick Waran (warfarin) eller Xarelto (rivaroxaban). Prövningsgruppen fick de första tre veckorna 15 mg rivaroxaban två gånger per dag, därefter fick de under tre, sex eller tolv månaders tid 20 mg rivaroxaban dagligen. Dessa jämfördes med patienter som fick standardbehandlingen med enoxaparin följt av vitamin-K-antagonist (Waran eller acenocoumarol).
Resultaten, som presenterades på onsdagen vid Hjärtkongressen ESC i Stockholm, visar att Bayer Schering Pharmas Xarelto är lika effektiv som dagens standardbehandling med Nycomeds Waran.
Enligt forskare bakom studien är ytterligare en fördel med Xarelto lättare att administrera än Waran då det ges i tablettform. Xarelto är idag godkänt för att förebygga blodpropp i samband med höft- och knäledsoperationer.
Gardasil godkänt för kvinnor upp till 45 år
Gardasil från Sanofi Pasteur MSD är godkänt för att ge effekt mot fyra typer av HPV, 6, 11, 16 och 18. Efter ett beslut från EU-kommissionen i veckan får vaccinet marknadsföras för som effektivt hos kvinnor upp till 45 år. Kommissionen godkänner även en uppdatering av den produktinformationen för Gardasil genom att lägga till att vaccinet har effekt när det gäller att förebygga reinfektion eller sjukdom med koppling till HPV 6, 11, 16 eller 18 hos kvinnor som tidigare exponerats för samma virustyp men då blivit av med infektionen.
I förra veckan meddelade företaget att deras HPV-vaccin Cervarix från Glaxosmithkline, GSK, fått beviljat en ändring i produktresumén med avseende på virustyper. Förutom de tidigare typerna av HPV 16 och 18 erkänns nu vaccinet även ha effekt mot typerna 31, 33 och 45.
GSK är det vaccin som vann upphandlingen för den nationella vaccinering av flickor som ska inledas i höst. Sanofi Pasteur MSD som tillverkar det konkurrerande Gardasil har begärt en överprövning av upphandlingsbeslutet och upphandlingen är stoppad tills den juridiska processen är avklarad.
Medicinska redaktörer beroende av ärliga författare
Diskussionen om så kallade spökskrivna vetenskapliga artiklar blommar upp i Sverige och andra länder med jämna mellanrum. Att läkemedelsindustrin anlitar pr-företag som skriver artiklar och att välkända forskare lånar ut sina namn till studier som de inte varit med att genomföra har visat sig vara ett omfattande fenomen. I juni presenterade den europeiska forskande läkemedelsindustrin, Efpia, ett dokument med syfte att göra publiceringsprocessen ärligare. Där står bland annat att även resultat som är negativa för ett företag ska publiceras.
Sabine Kleinert är medicinsk redaktör på Lancet och har länge arbetat med att öka transparensen inom forskningen och tycker att dokumentet är ett steg på vägen.
– Men man önskar att ett sådant dokument kommit för många år sedan, känslan av äntligen, är den man känner mest, säger hon.
Sabine Kleinert är också vice ordförande i organisationen Committee on Publication Ethics, COPE, en ideell sammanslutning av redaktörer för akademiska tidskrifter som arbetar för att sprida kunskap och utforma riktlinjer om vetenskaplig publicering. Hon menar att problemet med spökskrivare fortfarande är stort men betydligt mindre än för ett tiotal år sedan. Det kräver enligt henne att man på varje vetenskaplig tidskrift hela tiden är medveten om fenomenet.
– På Lancet har vi som standard att man måste fylla i om någon annan än de som varit delaktiga i studien varit med och skrivit och är det så ska man uppge hur denna finansierats. Bara det att man aktivt måste svara ja eller nej tror jag gör att många svarar ärligt, det är skillnad på det än att lita på att någon självmant uppger att en pr-firma varit inblandad.
Ett av problemen med publicerade studier är att det är så prestigeladdat att stå med som författare på en studie. Det, menar Sabine Kleinert, bidrar till att forskare lånar ut sina namn trots att de inte varit delaktiga i det vetenskapliga arbetet.
– Det kan vi som tidskrift aldrig kontrollera, vi måste helt enkelt lita på att de som står som författare är det. Universitet och högskolor fyller en viktig roll i att lyfta problemet och ta ställning och lära sina forskare att det inte är okej.
När debatten om spökskrivare pågick under våren i Sverige hade läkemedelsindustrin som ett argument att det till stor del handlade om att industrin misslyckats att förklara för allmänheten hur en klinisk studie går till. Att det ofta är så många människor inblandade att de som faktiskt gör jobbet inte är de som står som författare. Men den förklaringen ger inte Sabine Kleinert mycket för.
-Så svårt är det inte att ange vem som gjort vad. För oss är det okej att en person från till exempel en pr-byrå står som författare men då ska det tydligt framgå.
Sabine Kleinert ser hoppfullt på framtiden och tror att det kommer att bli allt mer ärligt.
– Jag tycker att vi sakta, sakta rör oss i rätt riktning och att vi närmar oss alltmer transparens när det gäller hela processen med vetenskapliga publiceringar
Mer tid för Astrazeneca nå uppgörelse
Astrazeneca har fått mer tid att nå uppgörelse för de omkring 6000 stämningar som hävdar att företagets antipsykostiska preparat Seroquel kan ge biverkningar so. diabetes. Beskedet kommer efter att en juridisk instans beslutat att inte skicka tillbaka de pågående fallen till deras hemstäder för rättegång, rapporterar Bloomberg News. Motiveringen var att det skulle kunna förhindra förlikningsförhandlingar.
Astrazeneca har nått förlikning för cirka två tredjedelar av de totalt 26 000 anklagelserna de haft emot sig angående Seroquel. Föresträdare för företaget säger till Bloomberg att de kommer att fortsätta arbetet med att nå uppgörelser för de kvarstående fallen, samtidigt som bolaget står fast vid sin försvarsställning.
Seroquel är Astrazenecass näst största läkemedel med en försäljning på 4,9 miljarder dollar under förra året.
Bättre strokeskydd med Pradaxa än Waran
Behandling med Waran (warfarin) är standardbehandling för personer som lider av förmaksflimmer för att minska risken att drabbas av stroke. I den så kallade Rely-studien som publicerades för ett år sedan jämfördes behandling med Pradaxa (dabigatran) i dosen 110 eller 150 mg två gånger dagligen med konventionell warfarinbehandling. Slutsatsen i den var att dibigatran gav ett bättre skydd mot stroke hos personer med förmaksflimmer.
Men att överge warfarin som standardbehandling har av många forskare ansetts osäkert då det är ett relativt billigt och välbeprövat läkemedel. Nackdelarna är att dosbestämningen är kritisk och patienterna måste göra täta kontroller av koagulationsförmågan för att inte riskera att drabbas av blödningar.
Den nya analys, som har publicerats i Lancet, visar forskarna bakom Rely-studien att fördelarna med dabigatran var oberoende av hur bra inställd warfarindos patienterna hade. Resultaten presenterades vid den pågående hjärtläkarkongressen ESC i Stockholm och visar att dabigatran i hög dos gav ett bättre strokeskydd och i den låga dosen gav färre blödningsbiverkningar är warfarin.
Men resultaten skiljer sig mellan olika länder och till och med mellan olika sjukhus, beroende på hur bra uppföljning och kontroll som patienterna som står på warfarin får. Fördelarna med dabigatran var större vid sjukhus som hade sämre kvalitet på warfarinmonitoreringen. Den lokala standarden är enligt studien av stor betydelse för vilka vinster som det skulle innebära att gå över till att standardbehandla med dabigatran.
Studien är finansierad av företaget Boehringer Ingelheim som marknadsför Pradaxa.
Cannabis kan minska kronisk smärta
Personer som lider av kronisk neuropatisk smärta orsakad av skador eller fel i nervsystemet, har ofta svårt hitta smärtlindring som hjälper. Opiater, antidepressiva, antiepileptika och lokalanestetika kan användas men effekten varierar och biverkningarna gör att följsamheten ofta blir dålig.
Nu har en grupp forskare från Mc Gill University Health Centre genomfört en mindre randomiserad kontrollstudie för att undersöka de smärtlindrande effekterna av inhalerad cannabis. Forskarna använde tre styrkor av drogen med 2.5, 6 eller 9.4 procent av den aktiva substansen tetrahydrocannabinol, THC eller placebo. Försökspersonerna fick inhalera en dos a 25 mg genom en pipa tre gånger dagligen i fem dagar följt av nio dagars uppehåll. Cykeln upprepades fyra gånger.
De personer som fick den högsta dosen cannabis sade sig uppleva en högre grad av smärtlindring likoms mindre ångest och nedstämdhet jämfört med placebo. Tony Dickenson, expert i smärtmedicin vid University Collage i London säger till BBC att patienter med kronisk neuropatisk smärta ibland uppger att de får smärtlindring av cannabis men att det inte är helt hälsosamt att självmedicinera.
Studien är publicerad i Canadian Medical Association Journal och forskarna bakom skriver att det behövs mer forskning för avgöra om fördelarna överväger nackdelarna, liksom studier som jämför rökt cannabis med tabletter.
Omkring en procent beräknas lida av neuropatisk smärta i Sverige idag.
GSK vill ha ny upphandling
I Danmark har den danske hälsoministern avbrutit det kontrakt man i fjol slöt med Sanofi Pasteur MSD om att köpa företagets HPV-vaccin till vaccinationsprogrammet. Skälet är att man vid en ny upphandling hoppas få ned priset.
Nu har Glaxosmithkline uppmanat det norska socialdepartementet att göra detsamma. I ett brev till Norges hälsominister hävdar företaget att Sverige som valt GSK:s Cervarix till vaccinationsprogrammet bara betalar cirka 30 procent av det pris som norrmännen fått betala för Gardasil.
Högdosöstrogen försvinner
Novo Nordisk kommer från och med 1 mars nästa år att sluta sälja högdospreparaten Trisekvens och Kliogest. I ett pressmeddelande förklaras beslutet med att företaget anpassar sig till gällande riktlinjer, som innebär att bara lågdospreparat ska användas vid behandling av så kallade systematiska klimakteriebesvär som värmevallningar och svettningar. Även Vagifem som används för behandling av lokala klimakteriebesvär försvinner i sin höga dos.
I april nästa år inleder TLV genomgången av p-piller och läkemedel mot klimakteriebesvär. Förra året sålde gruppen för ungefär 600 miljoner kronor inom förmånen. I den genomgången kommer nu inte de två preparaten att ingå.
Uppdaterad 1 september
Botox mot tennisarmbåge
Långtidssjuka som drabbats av så kallad tennisarmbåge fick såväl mindre ont som bättre funktion av behandlingen, enligt Örebroforskaren Eva Oskarsson.
Hennes studie visar att de här patienterna har ett sänkt blodflöde i sträckmuskeln som man vet är engagerad vid tennisarmbåge. Det sänkta blodtillflödet i muskelvävnaden minskar tillförsel av syre och näringsämnen liksom borttransporten av slaggprodukter vilket bidrar till smärtan.
Det sänkta blodtillflödet tros vara orsakat av att patienten har svårt att slappna av i muskeln vilket krymper utrymmet för blodkärlen. Botox som ger en övergående förlamning i muskeln blir en hjälp att slappna av, blodkärlen får utrymme och blodflödet ökar igen. Enligt forskaren har den positiva effekten visat sig hålla upp till tolv månader efter behandlingen.
Meda köper amerikanskt läkemedelsföretag
På måndagen tecknade Meda ett avtal om att köpa det amerikanska specialläkemedelsföretaget Alaven. Meda, som är specialiserat på marknadsföring och läkemedelsutveckling i sen klinisk fas kommer genom förvärvet att utöka sin produktportfölj inom terapiområden som kvinnosjukdomar och mag-, lever- och tarmsjukdomar.
Om inte det amerikanska konkurrensverket har någonting att invända beräknas köpet att gå igenom i början av oktober. Prissumman är 2,5 miljarder kronor. Alaven har runt 180 anställda varav 150 arbetar med marknadsföring och försäljning. Företagets produkter produkterna har en sammanlagd försäljning på 800 miljoner kronor per år.
Receptfritt dyrast på Statoil
Insamlingen gjordes i våras på fyra apotek, Apoteket AB, Hjärtat, Kronans droghandel och Medstop. Tre butikskedjor, Willys, ICA och COOP samt Statoil ingick. Läkemedlen var Alvedon, Ipren och Nasin nässpray samt Losec som bara får säljas på apotek.
Statoil hade det högsta priset på samtliga tre varor, störst var skillnaden i pris för Nasin nässpray där Statoils pris var 47 procent högre än Willys, 42.50 kronor jämfört med 28.90 kronor på Willys.
Priserna på Willys var generellt lägre på de tre produkterna.
? Det rimliga är ju att dagligvaruhandeln har lägre pris eftersom de inte har någon rådgivning, säger professor Lars Nilsson som hållit i undersökningen.
Därför är det jämförelsevis höga priserna på Statoil omotiverat tycker han.
? Men vad jag också noterar är att det inte var några prisskillnader mellan de olika apotekskedjorna i den här insamlingen.Min tanke med studien var att se hur apoteken agerar, om de försöker konkurrera med priserna på receptfria läkemedel, men det visar sig att alla har liknande priser. Det tycker jag är märkligt.
Brilinta bättre än Plavix enligt studie
Studien som finansierats av Astrazeneca som ansökt om att marknadsföra Brilinta omfattar drygt 10 000 patienter som haft hjärtinfarkt. De behandlades under upp till ett år med ticagrelor eller clopidogrel.
Återinsjuknandet i hjärtkärldöd, hjärtinfarkt eller stroke var lägre hos patienter som behandlades med ticagrelor oavsett genetisk profil i den här studien.
Behandlingen med ticagrelor kommer att ge en säkrare och enklare vård av akut hjärtsjuka patienter eftersom man inte behöver utföra några genetiska tester, säger professor Lars Wallentin professor i kardiologi vid Uppsala kliniska forskningscentrum i en kommentar. Han har varit huvudansvarig för studien.Enligt pressmeddelandet från Uppsala universitet svarar inte alla genotyper lika bra på clopidogrel, medan läkemedelskandidaten ticagrelor i den här studien resulterade i lägre risk för återinsjuknande oavsett genetisk profil.
I den frågan är dock inte sista ordet sagt. En studie sponsrad av Sanofi-Aventis och Bristol-Myers Sqibb som marknadsför Plavix visar att genotyp inte har betydelse för effekten av clopidogrel.