På tisdagen meddelade läkemedelsföretaget Novartis att man lägger ner vissa delar av sina områden. Det handlar bland annat om utvecklingen av albinterferon alfa-2b mot kronisk hepatit C som företaget utvecklat i samarbete med Human Genome Sciences. Beslutet togs enligt företaget efter att de fått nya data från en fas II-studie och efter samtal med amerikanska och europeiska läkemedelsmyndigheter.
Företaget avbryter också utvecklingen av preparatet Mycograb, ett antifungoralt medel som prövats mot invasiv candida. De avbrutna arbetena uppges kosta Novartis omkring 600 miljoner dollar i avgifter.
Annons
Home 2010
Årlig arkivering 2010
Novartis stoppar utveckling av hepatit C-medel
Sverige bäst på KOL-vård i Norden
KOL-vården är mätt i fyra grenar; hur vården är organiserad, hur man arbetar med patienterna inklusive medicinering, behandlingsresultat och tillgänglighet det vill säga väntetider. Och det är på den sista punkten som bristerna är störst i den svenska vården enligt analysföretaget.
Södra och västra Sverige fick 792 poäng av 1 000 möjliga, på tredjeplats kom södra Finland med 784 poäng. Jämförs länderna totalt vinner också Sverige med Finland på andra plats följt av Danmark och Norge.
Analysföretaget Health Consumer Powerhouse framställer ett antal index på olika sjukvårdsområden, till exempel bröstcancer, diabetes, och njursjukvård.
Graderingen av KOL-vården i norden har utvecklats med anslag från Astrazeneca.
EMA börjar försök med kostnadseffektivitet
Det är Glaxosmithkline, Astrazeneca och Johnson & Johnson som enligt nyhetsbyrån Reuters ska delta i projektet.
Många läkemedel som idag godkänns på europisk nivå ska sedan också bedömas av nationella myndigheter, som till exempel NICE i England och TLV i Sverige för att bli subventionerade av länderna.
De nationella myndigheterna kräver då ofta så kallade kostnadseffektivitetsstudier. Studier som idag inte behövs för att nya läkemedel ska bli godkända av EU. Dessa ytterligare studier gör att det tar tid innan ett läkemedel som godkänts centralt av den europeiska myndigheten också kommer ut på marknaden i Europa.
– Om behovet av sådana studier kunde göras tillsammans med de vi kräver skulle pengar och tid sparas, säger EMA:s chef Thomas Lönngren till nyhetsbyrån Reuter.
De första råden om designen för sådana studier förväntas bli klara under de närmaste veckorna.
På lite längre sikt planerar man inom EU för mer fundamentala förändringar i godkännandeprocessen, som kan ge EMA en mer uttalad roll när det handlar om att jämföra olika läkemedels kostnadseffektivitet.
Långtidsstudie av blodförtunnare
Cirka 21 000 patienter ska ingå i den uppföljningsstudie som Astrazeneca påbörjar under hösten. I studien ska patienter som haft en hjärtattack ingå för att studera om en kombination av ticagrelor och acetylsalicylsyra förbättrar prognosen jämfört med patienter som enbart får ASA-behandling. Behandlingen ska pågå under minst ett år.
Astrazeneca har stora förhoppningar på sin blodförtunnare som enligt läkemedelsanalytiker kommer att omsätta cirka två miljarder dollar.
I Europa förväntas läkemedlet bli godkänt mycket snart. I USA förväntas FDA komma med sitt utlåtande i mitten av december.
Läkemedelsvärlden nominerad till Årets Tidskrift
Läkemedelsvärlden är en av tre nominerade tidningar i klassen Årets Tidskrift Fackpress under 50 000 exemplar. Tidskriftpriset delas ut av branschorganisationen Sveriges Tidskrifter och ?verkar för en hög kvalitet inom tidskriftsbranschen genom att premiera goda förebilder och nyskapande insatser.?
Priset delas ut i samband med den årliga Tidskriftsdagen som i år är den 20 oktober.
Läs mer om Tidskriftspriset här.
IVF blev nobelpris i medicin
För utvecklingen av in vitro fertilisering, råder prismotiveringen till årets nobelpris i medicin. Robert G Edwards var den som tillsammans med Patrick Steptoe 1968 drog igång arbetet med att utveckla metoder för att befrukta ägg utanför kroppen.
De fick länge kämpa mot ett såväl medicinskt som samhälleligt motstånd. Men sommaren 1978 föddes det första barnet med hjälp av metoden, sedan dess har cirka fyra miljoner barn fötts med tekniken. I Sverige föddes det första IVF- barnet 1982. Idag kommer cirka 1000 barn till världen i Sverige med hjälp av metoden.
Robert G Edwards är född i Storbritannien 1925 och knuten till universitetet i Cambridge
Sluta röka på dansk hemsida
Var annan rökare vill sluta, men har svårt att i en späckad vardag hitta tid eller kanske motivation att söka sig till en kurs. För dem har nu Danmarks apotekarförening, det danska Socialdepartementet och danska cancerföreningen utvecklat ett program på webben, ?Det digitale stop program?. Rådgivning och diverse stöd finns både för de som vill sluta röka och de som finner sig vara ?fast? med nikotinprodukter.
Effekten av programmet som är kostnadsfritt ska följas upp av danska folkhälsoinstitutet och Syddansk Universitet.
I Sverige finns ?Sluta röka linjen? sedan många år, där kan man få gratis rådgivning per telefon, men inte något digitalt kostnadsfritt program.
Bra nog ett problem enligt läkemedelsindustrin
Det är konsultföretaget Opticom International Research och tidningen Pharma Industry som tillfrågat 718 medarbetare på olika positioner inom läkemedelsbranschen om hur de ser på sin situation och framtidsutsikter.
I den framkommer att industrin anser sig vara styrd av politiska beslut som i allt högre grad går mot en läkemedelsbehandling som är good enough, istället för det bästa. 42 procent av de som svarat anser regleringar, restriktioner och upphandlingar vara ett hot mot den svenska läkemedelsindustrin.
Finansieringen upplever man som det största problemet. 56 procent av de som svarat tar upp problemet med begränsade resurser i vården och den ökande prispressen från upphandlingar och generika. Läkemedelsbranschen spår också att den stora förändringen för läkemedelsindustrin under de kommande åren är skiftet i beslutsfattandet när det gäller läkemedelsbehandling. De besluten kommer i allt högre grad att ligga på betalarna av läkemedlen och i allt mindre grad hos förskrivande läkare spår branschen.
Men riktigt vad branschen skulle kunna göra för att motverka den här som man anser problematiska utvecklingen finns inga direkta förslag på i undersökningen. Om något så är det, anser de som ingått i enkäten, att stå upp för sig själva och inte ligga så lågt i debatten. Några tycker också att man istället för att motarbeta varandra borde samarbeta mera inom branschen.
Billigast i Norden?
När den danska Apotekerforeningen nyligen publicerade statistik som visade att landet hade de billigaste generiska läkemedlen i Norden surnade norrmännen till.
? I undersökningen redovisar man inte att flera av de mest använda kopiorna i Norge inte finns med i jämförelsen, menar direktören för den norska Apotekarföreningen, Oddbjörn Tysnes i norska Dagens Medisin.
De i Norge mest expedierade läkemedlen har ett betydligt högre pris i Danmark vilket, om de funnits med i undersökningen, skulle ha gett ett helt annat utfall enligt Tysnes.
Utifrån norrmännens användning och norsk generikamarknad är priserna 20 procent lägre i Norge än i Danmark hävdar han. och hänvisar till en norsk undersökning. Vilket bevisar att den norska prismodellen är bäst för Norge, även om den danska kanske är bäst i Danmark, menar Tysnes.
Någon reaktion har, i alla fall inte ännu, hörts från svenskt håll.
Nya amerikanska riktlinjer vid depression
Riktlinjerna som nu presenterats är den första uppdateringen på mer än ett decennium och har tagit fem år att ta fram, enligt den amerikanska psykiatriska föreningen.
Enligt de nya rekommendationerna bör läkare använda sig av skattningsskalor för att kunna skräddarsy behandlingen och för att bedöma hur allvarliga symtom patienten har. Läkarna rekommenderas att använda olika strategier som till exempel medicinering, fysisk aktivitet, sunda vanor och terapi.
För patienter som inte svarar på medicinsk behandling rekommenderas bland annat elektrokonvulsiv behandling (ECT). Nyare behandlingar, som transkraniell magnetstimulering, TMS och vagusnervstimulering ingår också i riktlinjerna.
Speciellt för äldre med kroniska medicinska problem föreslås motion. Enligt riktlinjerna bör också så kallad underhållsbehandling användas oftare, speciellt för patienter vars depression sannolikt återkommer.
Ungefär nio procent av USA:s vuxna befolkning antas lida av depressionssymtom, varav drygt 3,4 procent uppskattas lida av så kallad egentlig depression, det vill säga personen har haft fem eller fler symtom under de senaste två veckorna. I den undersökning som ligger till grund för det antagandet ingick 235 000 personer. Men uppskattningarna varierade mycket mellan olika delstater, bara 4,8 procent ansågs ha depressionssymtom i North Dakota jämfört med 14,8 procent i Mississippi.
Totalt beräknas fler än 13 miljoner amerikaner lida av tillståndet under ett år.
Läkemedelsverket backar om leveranskyldighet
Frågan blev aktuell i somras när Tamro nekade ett apotek leverans av ett parallellimporterat läkemedel, eftersom parallellimportören hade ett ?exklusivt? avtal med en konkurrerande kedja. I och med omregleringen fick apoteken rätt att själva förhandla med parallellimportörer om priset på dessa läkemedel, för att kunna öka sin vinst.
I det aktuella fallet innebär leveransvägran att kunden skulle få betala knappt 100 kronor mer för sitt läkemedel.
Läkemedelsverket hävdade först att partihandlare alltid har skyldighet att leverera samtliga läkemedel som omfattas av partihandlarens tillstånd. Men har nu fått backa från den ståndpunkten.
? Samtidigt måste vi respektera de affärsmässiga avtal som parallellimportörer har rätt att träffa med apotekskedjor, säger Tor Gråberg på Läkemedelsverket.
Men det är svårt att förena leveranskyldigheten med de affärsmässiga avtalen, konstaterar myndigheten i sin utredning.
? Och vi ser allvarligt på riskerna, speciellt om ett avtal mellan parallellimportör och apoteksaktör leder till att enskilda kunder inte får tillgång till önskade läkemedel och särskilt problematiskt kan det bli i glesbygd, där möjligheten att vända sig till ett annat apotek är mindre.
Men myndigheten nöjer sig med att konstatera att detta kan bli ett problem och säger sig nu hoppas att de inblandade parterna löser det här så att kunder inte kommer i kläm.
Hurdå?
? Ja, man kan till exempel tänka sig att om parallellföretaget har ett avtal med apotekskedja X och kunden kommer till apotekskedja Y, så kan partihandlaren leverera produkten till Y, men till ett högre pris än det avtalet till X, exemplifierar Tor Gråberg.
? Då tar man inte bort möjligheten att få produkten.
Så på Läkemedelsverket hoppas man, säger Tor Gråberg, på en pragmatisk lösning.
Annars, påpekar Läkemedelsverket, har man möjlighet att vid vite förelägga en partihandlare att leverera ett visst läkemedel till ett angivet apotek.
Pfizer anklagas för olagligt pris
Enligt den indonesiska konkurrensmyndigheten har Pfizer och ett nationellt bolag Dexa Medica haft en prisöverenskommelse för blodtrycksmedlet amlodipin, vilket gjort det möjligt för de två företagen att ta ut ett överpris för produkterna.
De två bolagen har nu dömts att betala vardera drygt två miljarder dollar i böter. Båda bolagen har också ålagts att sänka priset på amlodipin med 60 procent.
Båda företagen förnekar att man haft någon otillåten prisöverenskommelse och säger att man ska överklaga beslutet.
Sista apoteken säljs
Totalt finns det nu kvar 50 apotek för försäljning. På dessa kan hugade köpare böja lägga bud från den 1 november. Som tidigare kommer Apoteksgruppen att sätta ett minimipris på varje apotek och inget kommer att säljas billigare. Om något apotek inte blir sålt kommer det att drivas av Apoteksgruppens serviceorganisation i väntan på ny ägare.
Totalt ingår 150 apotek i Apoteksgruppen, cirka 100 av dem är nu sålda. De återstående 50 räknar Apoteksgruppen ska vara sålda under första halvåret 2011.
Bevis för att förklara adhd genetiskt
Tvillingstudier har tidigare visat att adhd tycks vara ärftligt. Men det är först med den här studien som publicerats i Lancet som forskarna hittat genetiska belägg. I två studier, en brittisk och en isländsk, har man undersökt arvsmassan hos tillsammans närmare 1100 barn med adhd med barn som inte har funktionshindret. De fann att hos barn med funktionshindret var det dubbelt så vanligt, 15 procent jämfört med sju procent, att barnen har så kallade kopienummervariationer i arvsmassan. Det innebär att små delar av generna upprepas eller saknas.
De avvikande generna fann man bland annat vid kromosom 16 som tidigare kopplats samman med autism och schizofreni.
EMA anmäls för hemlighållande
Sedan 2005 har den oberoende tidskriften 142 gånger bett läkemedelsmyndigheten om information eller handlingar angående läkemedel. Nästan alltid har svaret blivit nej. EMA har i princip alltid vägrat lämna ut säkerhetsdata med hänvisning till affärssekretessen. Något tidskriften anser oacceptabelt.
Och nu har tidningen vänt sig till EU-ombudsmannen med de som man anser fem mest flagranta fallen. Tidskriftens klagomål gäller handlingar om bantningsläkemedlet rimonabant, som drogs tillbaka några månader efter Prescrires begäran, vägran att ge tillgång till kliniska data om kombinationspreparat med dextropropoxifen och paracetamol, bedömningsrapport om säkerheten för ketoprofen, vägran att lämna ut periodiska säkerhetsrapporter överhuvudtaget, så kallade PSUR, samt vägran att tillhandahålla tidskriften med dummy-förpackningar.
Sviktande givarstöd riskerar behandling
Totalt fick 5.25 miljoner antiretroviral behandling förra året, tre fjärdedelar av dem i Afrika, rapporterar WHO i en rapport som släppts inför Globala Fondens möte i New York nästa vecka. Under konferensen ska givarländerna presentera förnyade finansieringslöften till Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria.
Men det tycks som den rika världens vilja att finansiera sjukdomsbekämpningen mattats beroende på den globala ekonomiska krisen. Förra året fick man in 8,7 miljarder dollar vilket är samma summa som året innan, 2008.
Läkare utan gränser varnar för att man är långt ifrån den summa på 135 miljarder kronor som krävs för att under kommande tre år ge 7,5 miljoner människor tillgång till hivbehandling.
Tyskland som är den tredje största bidragsgivaren efter USA och Frankrike planerar till exempel att minska sitt bidrag med två tredjedelar och eventuellt avsluta sitt bidrag till fonden i slutet av 2011. Italien kommer troligen inte heller att bidra med några pengar vid årets konferens.