Annons
Home 2009

Årlig arkivering 2009

Stora prisskillnader på receptfritt

Det lönar sig att kolla priserna när man köper receptfria läkemedel tycker det norska läkemedelsverket efter sin undersökning av prisnivåerna på receptfria läkemedel som säljs både på och utanför apotek. Myndigheten konstaterar skillnader på upp till 60 procent när det gäller de mest sålda förpackningarna.

Dyrast är bensinstationer och kiosker, billigast dagligvaruhandeln och däremellan låg apoteken.
Det högsta priset för en förpackning med 20 stycken paracetamol var till exempel 42 norska kronor på en bensinstation i Oslo, lägsta pris för samma förpackning var 25.50 norska kronor i dagligvaruhandeln.
Norska läkemedelsverkets undersökning visar också att apotekskedjorna i hög grad ligger på samma prisnivå, medan ett apotek som inte tillhör någon kedja hade lägst priser bland apotek på 21 av 24 förpackningar.

Apoteken hade
dock generellt betydligt fler alternativ och sålde till exempel generiska produkter vilket var sällsynt på de andra försäljningsställena.

Stora prisskillnader på receptfritt

Det lönar sig att kolla priserna när man köper receptfria läkemedel tycker det norska läkemedelsverket efter sin undersökning av prisnivåerna på receptfria läkemedel som säljs både på och utanför apotek. Myndigheten konstaterar skillnader på upp till 60 procent när det gäller de mest sålda förpackningarna.

Dyrast är bensinstationer och kiosker, billigast dagligvaruhandeln och däremellan låg apoteken.
Det högsta priset för en förpackning med 20 stycken paracetamol var till exempel 42 norska kronor på en bensinstation i Oslo, lägsta pris för samma förpackning var 25.50 norska kronor i dagligvaruhandeln.
Norska läkemedelsverkets undersökning visar också att apotekskedjorna i hög grad ligger på samma prisnivå, medan ett apotek som inte tillhör någon kedja hade lägst priser bland apotek på 21 av 24 förpackningar.

Apoteken hade
dock generellt betydligt fler alternativ och sålde till exempel generiska produkter vilket var sällsynt på de andra försäljningsställena.

EU-förslag om patientinformation sågas

0

Förslaget om patientinformation är en viktig del i EU-kommissionens så kallade pharmapaket. Enligt förslaget ska läkemedelsföretagen få ge information om sina receptbelagda läkemedel i situationer där en patient aktivt efterfrågar informationen. Till exempel ska de få ha internetsidor om sina läkemedel och svara på direkta frågor från patienter.

Förslaget har väckt mycket debatt sedan det presenterades i december förra året eftersom risken för smygreklam och osaklig marknadsföring har ansetts vara allt för stor. Samtidigt har den svenska regeringen kritiserat förslaget för att det inskränker yttrandefriheten eftersom det innebär att myndigheter ska förhandsgranska information till allmänheten.

I en intervju med Euractive säger John Chave att förslaget inte kommer att antas.
– Jag tror i ärlighetens namn att ministrarna kommer att sparka ut förslaget eftersom de flesta inte tycker att det behövs. Det finns många mycket mer akuta frågor som de vill prioritera, som förfalskade läkemedel, säger han.

Som exempel på andra angelägna frågor som medlemsländerna vill satsa på nämner John Chave en ökad prispress på generika. I och med att förslaget om patientinformation väntas ta mycket tid i anspråk av medlemsländernas myndigheter tror han inte att det vill införa en sådan förändring nu.

John Chave säger också att farmacevternas roll inom hälso- och sjukvården är på väg att stärkas i Europa, men att det i bland annat Sverige är på väg att ske en nedvärdering av apotekare som yrkestitel.

Mindre antibiotika till sällskapsdjur

Det är sannolikt veterinärers ökade uppmärksamhet på antibiotikaresistens som ligger bakom den minskade förskrivningen konstaterar Jordbruksverket i sin rapport. Samtidigt som användningen av antibiotika minskar ökar förskrivningen av andra läkemedel till djur.

Till exempel skrivs det ut mer antiinflammatoriska läkemedel både till sällskapsdjur och produktionsdjur, en ökning som skett gradvis under flera år. Anledningen är att veterinärer blivit mer medvetna om att det är viktigt att smärtlindra och inflammationsdämpa djuren.

Mindre antibiotika till sällskapsdjur

Det är sannolikt veterinärers ökade uppmärksamhet på antibiotikaresistens som ligger bakom den minskade förskrivningen konstaterar Jordbruksverket i sin rapport. Samtidigt som användningen av antibiotika minskar ökar förskrivningen av andra läkemedel till djur.

Till exempel skrivs det ut mer antiinflammatoriska läkemedel både till sällskapsdjur och produktionsdjur, en ökning som skett gradvis under flera år. Anledningen är att veterinärer blivit mer medvetna om att det är viktigt att smärtlindra och inflammationsdämpa djuren.

Risker med läkemedel ska framgå i amerikansk reklam

0

Det 27-sidiga dokumentet ?Guidance for industry presenting risk information in prescription drug and medical device promotion? har släppts från FDA i förra veckan. Innehållet ger tydliga instruktioner för hur risker och biverkningar ska presenteras i reklam så att det är tydligt för konsumenterna.

I tv-reklam bör filmerna inte innehålla snabba klipp och scenbyten samtidigt som riskerna presenteras. Det bör heller inte förekomma distraherande musik som avleder tittarens uppmärksamhet. Den speakerröst som talar om riskerna bör dessutom vara samma som tar upp fördelarna så att tittaren och lyssnaren inte uppfattar dem som mindre viktiga.

Riktlinjerna har tagits fram efter att kritik riktats mot att läkemedelsindustrin genom att använda vissa knep får riskerna inte framgår lika tydligt som fördelarna. Även om riktlinjerna inte är bindande hoppas myndigheten på att industrin ska förändra sitt beteende vid marknadsföringen.

Ken Johnson, vice vd för branschorganisationen PhRMA, säger i en kommentar att industrin ställer sig positiv till riktlinjerna och de redan har frivilliga regler om att risker och biverkningar ska presenteras på ett balanserat sätt.

Risker med läkemedel ska framgå i amerikansk reklam

0

Det 27-sidiga dokumentet ?Guidance for industry presenting risk information in prescription drug and medical device promotion? har släppts från FDA i förra veckan. Innehållet ger tydliga instruktioner för hur risker och biverkningar ska presenteras i reklam så att det är tydligt för konsumenterna.

I tv-reklam bör filmerna inte innehålla snabba klipp och scenbyten samtidigt som riskerna presenteras. Det bör heller inte förekomma distraherande musik som avleder tittarens uppmärksamhet. Den speakerröst som talar om riskerna bör dessutom vara samma som tar upp fördelarna så att tittaren och lyssnaren inte uppfattar dem som mindre viktiga.

Riktlinjerna har tagits fram efter att kritik riktats mot att läkemedelsindustrin genom att använda vissa knep får riskerna inte framgår lika tydligt som fördelarna. Även om riktlinjerna inte är bindande hoppas myndigheten på att industrin ska förändra sitt beteende vid marknadsföringen.

Ken Johnson, vice vd för branschorganisationen PhRMA, säger i en kommentar att industrin ställer sig positiv till riktlinjerna och de redan har frivilliga regler om att risker och biverkningar ska presenteras på ett balanserat sätt.

Britter har sämst tillgång till cancerläkemedel

0

Fransmän är de som har bäst tillgång till läkemedel mot cancer medans britterna har den sämsta. Det visar en kartläggning som de svenska forskarna Nils Wilking och Bengt Jonsson vid Handelshögskolan har gjort. De presenterade sina resultat på den pågående cancerkongressen Asco, i Orlando, USA.

Svenskarna har tittat på de fem största europeiska ekonomierna, Franskrike, Storbritannien, Spanien, Italien och Tyskland mellan åren 1998 och 2008. De har analyserat data från IMS och konstaterar att man i Frankrike spenderar mest pengar per capita på cancerläkemedel. Där har medborgarna också den bästa tillgången till nya behandlingsformer medans man i Storbritannien är mer långsam med att introducera nya läkemedel

De övriga tre länderna hamnar i mitten på en nivå som liknar varandra. De svenska forskarna konstaterar att skillnader i användningen av cancerpreparat reflekterar hälso- och sjukvårdssystemen i stort. De menar också att överlevnaden för cancerpatient i Storbritannien är lägre än i andar västeuropeiska länder.

Också vad gäller kirurgisk behandling av vissa cancerformer ligger den brittiska vården efter enligt studien. Lungcancerpatienter opereras till exempel omkring hälften så ofta där som i Sverige.
– Kurvan för hur mycket cancerläkemedel som används i Storbitannien kryper sakta uppåt men de ligger fortfarande långt efter andar europeiska länder. Det ska bli intressant att se resultaten av hur läkemedelsanvändningen korrelerar med behandlingsresultat i de kommande årens Eurocare och Globalcan-studier, sade Nils Wilking till nyhetstjänsten Pharmatimes. 

Britter har sämst tillgång till cancerläkemedel

0

Fransmän är de som har bäst tillgång till läkemedel mot cancer medans britterna har den sämsta. Det visar en kartläggning som de svenska forskarna Nils Wilking och Bengt Jonsson vid Handelshögskolan har gjort. De presenterade sina resultat på den pågående cancerkongressen Asco, i Orlando, USA.

Svenskarna har tittat på de fem största europeiska ekonomierna, Franskrike, Storbritannien, Spanien, Italien och Tyskland mellan åren 1998 och 2008. De har analyserat data från IMS och konstaterar att man i Frankrike spenderar mest pengar per capita på cancerläkemedel. Där har medborgarna också den bästa tillgången till nya behandlingsformer medans man i Storbritannien är mer långsam med att introducera nya läkemedel

De övriga tre länderna hamnar i mitten på en nivå som liknar varandra. De svenska forskarna konstaterar att skillnader i användningen av cancerpreparat reflekterar hälso- och sjukvårdssystemen i stort. De menar också att överlevnaden för cancerpatient i Storbritannien är lägre än i andar västeuropeiska länder.

Också vad gäller kirurgisk behandling av vissa cancerformer ligger den brittiska vården efter enligt studien. Lungcancerpatienter opereras till exempel omkring hälften så ofta där som i Sverige.
– Kurvan för hur mycket cancerläkemedel som används i Storbitannien kryper sakta uppåt men de ligger fortfarande långt efter andar europeiska länder. Det ska bli intressant att se resultaten av hur läkemedelsanvändningen korrelerar med behandlingsresultat i de kommande årens Eurocare och Globalcan-studier, sade Nils Wilking till nyhetstjänsten Pharmatimes. 

Nya aktörer vill ha apotekare som läkemedelsansvarig

0

Trots påtryckningar från yrkeskåren och branschorganisationer valde regeringen att inte införa ett krav om att den läkemedelsansvariga ska ha apotekarexamen efter omregleringen. Anledningarna sades vara risk för apotekarbrist och att det på Apoteket AB utvecklats en kultur där även andra yrkestitlar kan få sådana positioner.

Men flera av de blivande arbetsgivarna på den nya marknaden säger att de vill ha apotekare på dessa poster. Det framkom vid ett seminarium på Apotekarsocieteten på onsdagen.
– Vi vill att läkemedelsansvarig på apoteken ska vara apotekare, ett namn som Universitetsapoteket innebär vissa förpliktelser, sade Göran van den Brink, affärsutvecklare för Sverige på Universitetsapoteket.

På det finska företaget, som ägs av Helsingfors universitet, kommer dessutom många av de anställda på huvudkontoret att vara utbildade apotekare. Även på Tamro och Kronans Droghandel, liksom på det mindre svenskägda Medstop vill man att läkmedelsansvarig ska vara apotekare.
– Vi tror på en blandning av människor med olika bakgrund och utbildning. Dessutom skulle jag gärna se fler killar ute på apoteken, sade Cecilia Marlow, vd på Kronans Droghandel.

På frågan om vad som vad de nya aktörerna kommer att göra för att personalen välja just dem handlade svaren något svävande om kompetensutveckling. Små huvudkontor med nära kontakt med medarbetarna ute i verksamheten var det starkaste budskapet.
– Skillnaden blir nog större mellan oss nya och Apoteket AB som arbetsgivare än vad den blir oss emellan. Var man än börjar arbeta kommer det att finnas stora möjligheter att vara med att påverka och utforma verksamheten, sade Göran van den Brink.

Kompetent personal kommer också att bli ett viktigt konkurrensmedel för apoteken vad gäller receptfria produkter när den släpps fri senare i höst.
– När vi får konkurrens med dagligvaruhandeln är det bra information och personal som kan ge råd som blir vår styrka, sade Leif Nilsson, chefsapotekare på Medstop.

Att ekvationen med oförändrade läkemedelspriser, längre öppettider och bättre tillgänglighet inte är helt enkel att få ihop är aktörerna överens om. Men att sämre löner och arbetsförhållanden för den framtida personalen skulle vara lösningen, förnekar de. Den ökade vinsten ska bland annat hämtas från de receptfria

Nya aktörer vill ha apotekare som läkemedelsansvarig

0

Trots påtryckningar från yrkeskåren och branschorganisationer valde regeringen att inte införa ett krav om att den läkemedelsansvariga ska ha apotekarexamen efter omregleringen. Anledningarna sades vara risk för apotekarbrist och att det på Apoteket AB utvecklats en kultur där även andra yrkestitlar kan få sådana positioner.

Men flera av de blivande arbetsgivarna på den nya marknaden säger att de vill ha apotekare på dessa poster. Det framkom vid ett seminarium på Apotekarsocieteten på onsdagen.
– Vi vill att läkemedelsansvarig på apoteken ska vara apotekare, ett namn som Universitetsapoteket innebär vissa förpliktelser, sade Göran van den Brink, affärsutvecklare för Sverige på Universitetsapoteket.

På det finska företaget, som ägs av Helsingfors universitet, kommer dessutom många av de anställda på huvudkontoret att vara utbildade apotekare. Även på Tamro och Kronans Droghandel, liksom på det mindre svenskägda Medstop vill man att läkmedelsansvarig ska vara apotekare.
– Vi tror på en blandning av människor med olika bakgrund och utbildning. Dessutom skulle jag gärna se fler killar ute på apoteken, sade Cecilia Marlow, vd på Kronans Droghandel.

På frågan om vad som vad de nya aktörerna kommer att göra för att personalen välja just dem handlade svaren något svävande om kompetensutveckling. Små huvudkontor med nära kontakt med medarbetarna ute i verksamheten var det starkaste budskapet.
– Skillnaden blir nog större mellan oss nya och Apoteket AB som arbetsgivare än vad den blir oss emellan. Var man än börjar arbeta kommer det att finnas stora möjligheter att vara med att påverka och utforma verksamheten, sade Göran van den Brink.

Kompetent personal kommer också att bli ett viktigt konkurrensmedel för apoteken vad gäller receptfria produkter när den släpps fri senare i höst.
– När vi får konkurrens med dagligvaruhandeln är det bra information och personal som kan ge råd som blir vår styrka, sade Leif Nilsson, chefsapotekare på Medstop.

Att ekvationen med oförändrade läkemedelspriser, längre öppettider och bättre tillgänglighet inte är helt enkel att få ihop är aktörerna överens om. Men att sämre löner och arbetsförhållanden för den framtida personalen skulle vara lösningen, förnekar de. Den ökade vinsten ska bland annat hämtas från de receptfria

Läkemedel i kombination ökar blödningsrisk

Blodproppsförebyggande läkemedel som acetylsalicylsyra, warfarin och clopidogrel ges allt oftare i olika kombinationer till patienter som löper ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt, skriver nyhetsbyrån Reuters. Neena Abraham, docent vid Baylor College of Medicine i Houston, USA, har tillsammans med kollegor analyserat över 78 000 patienter i åldern 60 till 99 år, varav drygt 30 procent behandlats med blodproppsförebyggande läkemedel i olika kombinationer, för att undersöka förekomsten av blödningar i mag-tarmkanalen.

Vid Digestive Disease Week-mötet i Chicago sa hon till Reuters att läkemedel av typen warfarin och clopidogrel i kombination ökade risken för allvarliga blödningar inom ett år med 70 procent. Kombinationen acetylsalicylsyra och clopidogrel fördubblade risken, acetylsalicylsyra och warfarin tredubblade den och de patienter som fick alla tre läkemedelstyperna uppvisade en fyrdubblad risk för blödningar inom ett år.
– Att alla tre varianter av blodproppsförebyggande läkemedel kombineras i Sverige tror jag endast inträffar i undantagsfall. Däremot kombineras acetylsalicylsyra och clopidogrel ganska rutinmässigt, till exempel efter insättning av stent, men under en begränsad period, säger Bengt Ljungberg vid Läkemedelsverket.

Läkemedel i kombination ökar blödningsrisk

Blodproppsförebyggande läkemedel som acetylsalicylsyra, warfarin och clopidogrel ges allt oftare i olika kombinationer till patienter som löper ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt, skriver nyhetsbyrån Reuters. Neena Abraham, docent vid Baylor College of Medicine i Houston, USA, har tillsammans med kollegor analyserat över 78 000 patienter i åldern 60 till 99 år, varav drygt 30 procent behandlats med blodproppsförebyggande läkemedel i olika kombinationer, för att undersöka förekomsten av blödningar i mag-tarmkanalen.

Vid Digestive Disease Week-mötet i Chicago sa hon till Reuters att läkemedel av typen warfarin och clopidogrel i kombination ökade risken för allvarliga blödningar inom ett år med 70 procent. Kombinationen acetylsalicylsyra och clopidogrel fördubblade risken, acetylsalicylsyra och warfarin tredubblade den och de patienter som fick alla tre läkemedelstyperna uppvisade en fyrdubblad risk för blödningar inom ett år.
– Att alla tre varianter av blodproppsförebyggande läkemedel kombineras i Sverige tror jag endast inträffar i undantagsfall. Däremot kombineras acetylsalicylsyra och clopidogrel ganska rutinmässigt, till exempel efter insättning av stent, men under en begränsad period, säger Bengt Ljungberg vid Läkemedelsverket.

Riskfyllt att kombinera Plavix och protonpumpshämmare

Effekten av blodproppshämmaren clopidogrel kan försämras av protonpumpshämmare (PPI), enligt Läkemedelsverket och EMEA, vilket i sin tur kan resultera i ökad risk för exempelvis hjärtinfarkt. PPI används bland annat för att behandla magsår, en biverkan som förekommer vid användning av clopidogrel.
– Vi rekommenderar att de patienter som står på Plavix (clopidogrel) och på egen hand har satt in PPI, till exempel Losec (omeprazol), avbryter PPI-behandlingen och kontaktar sjukvården om magbesvären kvarstår. De som har fått kombinationen rekommenderad av en läkare bör kontakta denna för råd om fortsatt behandling, säger Bo Bergman på Läkemedelsverket.

Enligt EMEA tyder studier på att det sker en interaktion mellan clopidogrel och PPI. En tänkbar förklaring är att PPI förhindrar den omvandling av clopidogrel som krävs för att läkemedlet ska bli biologiskt aktivt i kroppen. EMEA påpekar dock att det kan finnas mer än ett sätt för PPI att hämma effekten av clopidogrel.

EMEA:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel, CHMP, och dess arbetsgrupp för säkerhetsfrågor, PhVWP, rekommenderar att produktinformationen för alla clopidogrel-innehållande läkemedel justeras för att förhindra att clopidogrel och PPI kombineras, förutom då det är absolut nödvändigt. CHMP menar även att det behövs mer information om andra läkemedels inverkan på clopidogrels metabolism samt om den betydelse patienters genvarianter har på läkemedelseffekten.

De PPI som säljs i Sverige är Losec (omeprazol), Pantoloc (pantoprazol), Lanzo (lansoprazol), Pariet (rabeprazol) och Nexium (esomeprazol).

Riskfyllt att kombinera Plavix och protonpumpshämmare

Effekten av blodproppshämmaren clopidogrel kan försämras av protonpumpshämmare (PPI), enligt Läkemedelsverket och EMEA, vilket i sin tur kan resultera i ökad risk för exempelvis hjärtinfarkt. PPI används bland annat för att behandla magsår, en biverkan som förekommer vid användning av clopidogrel.
– Vi rekommenderar att de patienter som står på Plavix (clopidogrel) och på egen hand har satt in PPI, till exempel Losec (omeprazol), avbryter PPI-behandlingen och kontaktar sjukvården om magbesvären kvarstår. De som har fått kombinationen rekommenderad av en läkare bör kontakta denna för råd om fortsatt behandling, säger Bo Bergman på Läkemedelsverket.

Enligt EMEA tyder studier på att det sker en interaktion mellan clopidogrel och PPI. En tänkbar förklaring är att PPI förhindrar den omvandling av clopidogrel som krävs för att läkemedlet ska bli biologiskt aktivt i kroppen. EMEA påpekar dock att det kan finnas mer än ett sätt för PPI att hämma effekten av clopidogrel.

EMEA:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel, CHMP, och dess arbetsgrupp för säkerhetsfrågor, PhVWP, rekommenderar att produktinformationen för alla clopidogrel-innehållande läkemedel justeras för att förhindra att clopidogrel och PPI kombineras, förutom då det är absolut nödvändigt. CHMP menar även att det behövs mer information om andra läkemedels inverkan på clopidogrels metabolism samt om den betydelse patienters genvarianter har på läkemedelseffekten.

De PPI som säljs i Sverige är Losec (omeprazol), Pantoloc (pantoprazol), Lanzo (lansoprazol), Pariet (rabeprazol) och Nexium (esomeprazol).

Läkemedelsjättar i unikt samarbete

En kombinationsbehandling med de båda substanserna från Astrazeneca och Merck ska studeras i en klinisk fas I-studie, där patienter med solida tumörer ska ingå. Det är första gången som två stora läkemedelsföretag väljer att samarbeta för att utvärdera en kombination av två kandidatmolekyler på ett så pass tidigt stadium, skriver Astrazeneca och Merck i ett pressmeddelande. Företagen ska dela på samtliga utvecklingskostnader och diskutera eventuellt fortsatt samarbete när resultaten av fas I-studien är analyserade.

Substanserna AZD6244 från Astrazeneca och MK-2206 från Merck har båda designats för att inhibera proteiner som är onormalt aktiverade vid cancer; MEK (mitogen-activated protein kinase 1) respektive AKT, en komponent i signalvägen för fosfatidylinositol-3-kinas. AZD6244 befinner sig nu i klinisk fas II och MK-2206 i fas I. Prekliniska data tyder på att en kombination av de båda substanserna kan förhöja behandlingseffekten, enligt företagen.