Annons
Home 2009

Årlig arkivering 2009

EU:s informationsförslag inte prioriterat

Petra Hedbom
-
0

EU-kommissionens förslag på ny lagstiftning inom läkemedelsområdet, det så kallade farmapaketet, har stött på patrull. För två av delarna, de som rör farmakovigilans och förfalskade läkemedel, går det framåt men för den tredje som handlar om vilken information om läkemedel som får riktas till allmänheten, går det trögt. Ämnet är känsligt och flera av medlemsländerna tycker förslaget öppnar för alltför frikostig läkemedelsreklam.

I förra veckan gick EU-kommissionens vice president Günter Verheugen ut och sade att just informationsförslaget borde skyndas på. Men under Sveriges ordförandeskap kommer frågan inte att prioriteras.
– Vi förstod tidigt att det här är en besvärlig fråga bland annat för att den kan strida mot flera av medlemsländernas grundlagar. Under de sex månader vi håller i taktpinnen har vi valt att fokusera på andra frågor som patientrörlighetsdirektivet och antibiotikaanvändningen, säger Tobias Nilsson, sakkunnig åt Göran Hägglund på socialdepartementet.

Sverige tillsammans med Danmark och Storbritannien tillhör de som till stora delar stöder kommissionens förslag medan Frankrike, Tyskland och Spanien menar att det kommer att tillåta en alldeles för liberal spridning av information från läkemedelsföretagen.

I Sverige där vi sedan länge har Fass med information från producenten som är tillgänglig för alla är förlaget inte lika kontroversiellt. Men om det skulle införas krav på förhandsgranskning av information strider det mot svensk grundlag.
– Det är också svårt med gränsdragningen om vad som är information och vad som är reklam, säger Tobias Nilsson.

Frågan om läkemedelsinformation kommer att diskuteras när EU:s hälsoministrar möts i Bryssel slutet av november. Då är förhoppningen att de ska nå enighet i frågan om patientrörlighetsdirektivet. Men knäckfrågan om informationen kommer alltså vad det verkar att skjutas på framtiden. Det blir upp till Spanien som tar över ordförandeskapet i januari att bestämma om de vill lyssna på Günter Verheugens uppmaning och placera den högre upp på agendan.

Fackhandelskedja startar Ögonapoteket

Petra Hedbom
-
0

I helgen har dagstidningsläsare mötts av stora annonser för nystartade Ögonapoteket. Bakom satsningen ligger Synologen, en detaljistgruppering för optiker med 122 medlemsbutiker i landet.

I 95 av dessa finns nu en särskild avdelning som från den 1 november kommer att erbjud receptfria läkemedel för ögon- och synvård.  Men redan idag finns egenvårdsprodukter och kosttillskott i hyllorna.
– Vi kommer att erbjuda kunderna kompetent rådgivning vad gäller allting som har med ögat att göra, säger Thomas Elfsberg, vd för Synologen.

I nuläget finns inga planer på att göra Ögonapoteket till ett fullsortimentsapotek. I de butiker där konceptet finns kommer kunderna att erbjudas ett urval av receptfria produkter som tårersättningsmedel och antihistaminer.
– I våra butiker finns kompetens i form av legitimerade optiker som kan ge råd inom ögonområdet som inte alltid finns att få på vanliga apotek. Vi kommer inte att vara experter på smärtlindring men vi kommer definitivt att vara det inom ögonområdet där vi erbjuder en koppling mellan tjänst och varor, säger Thomas Elfsberg.

Ögonapoteket kommer inte att ha egna fristående lokaler utan vara integrerade i Synologens medlemsbutiker. Tanken är inte att konkurrera med de stora kedjorna utan att nå ut till sin specifika kundgrupp enligt Thomas Elfsberg.

Bra säkerhetsrapportering efter godkännande

Petra Hedbom
-
0

Fler läkemedelsföretag än väntar lämnar in uppföljande data för sina godkända läkemedel i tid. Det visar en nyligen avslutad genomgång utförd på uppdrag av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. I genomgången ingick 1531 så kallade postmarketing studier och av dessa var 80 procent inlämnade till myndigheten i tid.

Företagen har krav på sig att följa upp sina nya läkemedel och rapportera in data angående säkerheten till myndigheten varje år. Janet Woodcock, chef för läkemedelsavdelningen inom FDA säger i ett pressutlåtande att hon är nöjd med resultatet och att det visar att de flesta företagen följer sina åtaganden.

Men av rapporten framgår också att det finns företag som slarvar både med att hålla tiden och att lämna fullständiga data. Systemet har också fått kritik för att patienterna i studier som görs efter ett godkännande inte alls är lika noggranna som prekliniska studier innan godkännandet.

Rapporten presenterar ett antal förslag som skulle göra övervakningen av nya läkemedel ännu mera effektiv. Av dessa har myndigheten redan genomfört några som till exempel att ta fram tydliga riktlinjer och manualer för hur säkerhetsstudierna ska genomföras.

?Professionalism måste nu säkerställas?

Läkemedelsvärlden
-
0
?Professionalism måste nu säkerställas?

Läkemedelsverkets förslag på receptfri lista till dagligvaruhandel är förvånansvärt om-fattande. ICA och Coop efterfrågar nu en utökning med antifungorala vagitorier och läkemedel mot diarré,  för att göra kunderna nöjda. Även om önskemålet inte förändrar rekommendationerna i praktiken är signalen och säljfokuseringen oroväckande. Mycket tyder på att kunder inom en snar framtid själva inträder en roll för professionella bedömningar där det krävs medicinsk eller farmacevtisk kompetens. Läkemedel använda av rätt person, med rätt dosering, i kontrollerad kombination med andra läkemedel, under rekommenderad behandlingstid kan innebära stora hälso- och livskvalitetsförbättringar. Fel använda kan till och med flera av de vanligaste receptfria läkemedlen innebära livsfara.

Professionalism måste nu säkerställas och kundens verkliga behov prioriteras. Avvägningar i säljsituationen, inte minst på en marknad med större fokus på vinst än tidigare, kräver ofta en farmacevtisk utbildning. ICA:s och Coop:s efterfrågade läkemedel kan dessutom vid okontrollerad försäljning försena allvarliga diagnoser och kontakt med sjukvård, användas för feltolkade symptom, generera resistensutveckling och försena en adekvat behandling. Läkemedelsverket bör snarare överväga att förkorta listan.

Att rådgivningsmöjlighet helt kommer att saknas vid inköp av storsäljarna inom egenvårdsområdet bör betänkas noga. Till synes ?enkla? produkter som paracetamol och antiinflammatoriska läkemedel har en tydligt definierad lämplighetsprofil som bör säkerställas före köp. Kunden, som traditionellt anser att apoteks- och sjukvårdskedjan är trög, är ofta benägen att göra egna bedömningar och ?testa? läkemedel. Då det inte finns någon att fråga återstår informationen som står på förpackningen som hjälp. Att bryta förpackningarna och börja läsa bipacksedlar etcetera är ju inte tillåtet. Förhoppningsvis kommer vissa aktörer ändå erbjuda kunderna tillgång till Fass.se eller Patient-Fass som informationsstöd vilket kan förebygga något.

Jag har jobbat som apotekare i Storbritannien i två år, bland annat på apotek i varuhus med läkemedel inom och utom apotekets ?domäner?. Där är man restriktiv med förpackningsstorlekar i dagligvaruhandel, och begränsar oftast till högst en veckas förbrukning och en försåld förpackning per kund. Dessutom förvaras känsliga receptfria läkemedel bakom disk på apotek för att lämplighetsbedömning och tillräcklig rådgivning ska säkerställas av ansvarig apotekare.

Som exempel kan nämnas produkter för diarré, svamp i underlivet, kolesterolsänkande simvastatin, protonpumpshämmare för hämmad syraproduktion, läkemedel mot smärta, inflammation och migrän samt dagenefter-piller. För vissa produkter, som migränläkemedlet sumatriptan och dagen efter-piller krävs en separat apotekarkonsultation där man dokumenterar rådgivningen på ett formlär. Skulle akut-p-pillret Postinor® säljas på motsvarande sätt i Sverige skulle man i konsultationen informera bland annat om:
?    Akutp-piller ska tas inom 72 timmar (så tidigt som möjligt) efter samlag.
?    Det krävs en ny dos om man kräks inom tre timmar efter intag.
?    Extra preventivt skydd bör användas fram till nästa menstruation eftersom effekten av p-piller påverkas. Kan vara aktuellt om akut-p-pillret används exempelvis för att man gjort ett uppehåll eller glömt en dosering av sitt p-piller.
?    Läkemedlet är inte lämpligt vid vissa diagnoser.
?    Intag av vissa andra läkemedel och naturläkemedel kan vara olämpligt.
?    Nödåtgärden bör absolut inte ses som en ersättning för preventivmedel då akut-p-pillret uppskattningsvis endast förebygger 84% av förväntade graviditeter (ref. Fass.se, Postinor®, 090904).

Ska kunder förutsättas kunna göra det själva?

Jag saknar en debatt om risk för felaktig läkemedelsanvändning. Redan idag, när rådgivning finns tillgänglig, kostar dessa problem samhället miljardbelopp och stort lidande varje år. Göran Hägglund sa under fjolåret att apoteken och läkemedelsförsäljning inte ska bli någon krämarverksamhet. Det är dock myndigheten som sätter ramarna.

JOHAN OLOFSSON, APOTEKARSÄLLSKAPET

Medel minskade antalet långa förlossningar

Ingrid Helander
-
0

Totalt har fas II-prövningen följt 263 kvinnor. Syftet med studien har varit att se om substansen tafoxiparin påverkar förlossningstiden. Substansen utvecklas av företaget Dilafor som är ett bolag inom Karolinska Development.

Enligt ett pressmeddelande från företaget kunde resultaten inte visa några signifikanta värden för hur många timmar förlossningarna förkortades med tafoxiparin. Däremot var antalet kvinnor som hade en förlossningsförlopp på över 12 timmar signifikant färre i den behandlade gruppen jämfört med den obehandlade. Resultaten visar också att antalet komplikationer på grund av långdraget värkarbete var färre, och att antalet kejsarsnitt beroende på långa förlossningar var färre.  

Tafoxiparin framställs från heparin. Företaget ska nu leta efter en samarbetspartner som de kan genomföra en fas III-studie tillsammans med.

Första resultat med en-dos vaccin

Petra Hedbom
-
0

En pilotstudie med 100 friska försökspersoner mellan 18 och 50 år har enligt företaget Novartis visat sig ge ett relativt starkt immunsvar. Vaccinet som går under namnet Celtura är ett cellbaserat vaccin med ett adjuvantsystem som kallas MF59.

De personer som fick två doser av vaccinet uppvisade i 90 procent av fallen en stark immunreaktion. Studien att de personer som fick två doser av vaccinet fick högre nivåer av serumantikroppar än de som fick en dos. Men enligt företaget resulterade en dos i att 80 procent av försökspersonerna fick ett immunsvar som är potentiellt skyddande mot H1N1 två veckor efter vaccinationstillfället.

Pandemrix från Glaxosmithkline som är det vaccin som kommer att används i Sverige innehåller virus odlat i hönsägg vilket idag är den vanligaste metoden för framställning av vaccin. Under fågelinfluensan började fler företag att ta fram cellbaserade vaccin. Cellbaserade vaccin har inte hunnit testas i samma omfattning som de äggodlade men tidigare i år blev företaget Baxter först med att få ett europeiskt godkännande för sitt cellbaserade vaccin Celvapan. 

Novartis skriver i ett pressmeddelande att de nu kommer att inleda kliniska prövningar med 6000 personer.

Gregory Hartl, talesman för WHO, uttryckte en försiktig optimism om resultaten. Till nyhetsbyrån Reuters sade han att det inte finns tillräckligt med data än men att ett vaccin som möjliggör en singeldos vaccinering möjliggör vaccinering av fler människor. 

Vaccin rekommenderas till gravida trots få data

Ingrid Helander
-
0

Igår publicerade Läkemedelsverket sina slutsatser när det gäller risker och nytta med Pandemrix mot H1N1 för gravida kvinnor och barn. Slutsatsen är att gravida kvinnor ska vaccineras så tidigt som möjligt under graviditeten.
? Vi har funderat lite extra när det gäller vaccination i den första trimestern, normalt är man ju rätt försiktig med alla läkemedel under den perioden. Men influensan i sig är en risk för gravida kvinnor och många kommer att bli sjuka om man inte vaccinerar. Dessutom finns det en viss tveksamhet kring hur bra gravida kvinnor svarar på vaccinet senare under graviditeten. Och med de data vi har kunnat se och de kunskaper vi har så landar vi i att risken inte är så stor med vaccinet.

Det som är nytt och oprövat i Pandemrix är kombinationen av de adjuvans som används, skvalen och vitamin E. De studier som finns på det aktuella adjuvanset är de prövningar som ligger till grund för godkännandet av prototypvaccinet. Men i de prövningarna ingår inga gravida. För att bilda sig en uppfattning ändå har Läkemedelsverket också fått ta del av studier på andra vaccin från Glaxosmithkline där samma adjuvans används.

Men inte heller i de studierna har det ingått gravida kvinnor, vilket inte är särskilt märkligt enligt Hillar Kangro, medicinsk rådgivare på Glaxosmithkline.
? Rent etiskt går det inte att designa en studie med gravida kvinnor. Det går inte att sätta som endpoint att se om det händer något med fostret, det är inte etiskt möjligt.
Till grund för säkerhetsvärderingen ligger istället både teoretiska resonemang och det faktum att de två adjuvanserna har använts i stora populationer var för sig.
? Skvalen har getts till miljontals människor i andra vacciner, även till väldigt många gravida, och det har inte setts några som helst risker med det. Likadant är det med vitamin E. Att det skulle uppstå någon ny risk när man blandar dem är mycket osannolikt, säger Hillar Kangro.

Det som adjuvanset gör är att det först ser till att det rekryteras fler vita blodkroppar till platsen för injektionen. Det innebär att det blir en starkare inflammatorisk respons vilket leder till ett starkare immunsvar. Efter det bidrar adjuvansen också till att de antigenpresenterande cellerna, de dendritiska cellerna, tar upp mer av antigenet vilket också bidrar till det starkare immunsvaret.
? Vaccinet injiceras dessutom i muskeln vilket gör att adjuvansen aldrig når blodomloppet i någon större utsträckning. De bryts ner snabbt, säger Hillar Kangro.

När det gäller barn rekommenderar Läkemedelsverket att barn under 3 enbart ska vaccineras om de tillhör en riskgrupp.
? Det vi inte vet riktigt med barn är om det är vanligare att de drabbas av feber som biverkan av vaccinet. Men för barn som redan är sjuka är det en risk vi tycker man kan ta eftersom det är farligare för dem att drabbas av influensan. Men för de små barn som inte tillhör någon riskgrupp blir värderingen annorlunda, säger Jan Liliemark.
 
För barn 3-12 år rekommenderas en halv dos av vaccinet med 3 veckors mellanrum, och barn över 13 år ska få en full dos med tre veckors mellanrum, precis som den vuxna befolkningen.

Ny vd för Abbot Sverige

Ingrid Helander
-
0

Tidigare har Alexander Würfel arbetat centralt med marknadsföringen av Abbots läkemedel mot bland annat immunsjukdomar, hjärta-kärl, övervikt och antibiotika.

Abbot Sveriges tidigare vd, Camilla Soenderby, börjar istället arbeta som vd för Abbot i Storbritannien.

Läkemedelsverket vill veta mer om Apoteket Shop

Ingrid Helander
-
0

Enligt de nya regelverken för apoteksmarknaden är det inte längre möjligt att enbart sälja receptfria läkemedel på ett apotek. Antingen måste man vara ett fullsortimentsapotek som har tillhandahållandeskyldighet för alla receptbelagda läkemedel, eller så får man enbart sälja de receptfria läkemedel som får säljas i dagligvaruhandeln. Det mellanting som Apoteket Shop är kommer därför inte vara möjligt.

Med anledning av detta har nu Läkemedelsverket skrivit till Apoteket AB och begärt att företaget redovisar vila åtgärder som vidtagits i de olika butikerna för att anpassa verksamheten till de nya reglerna, skriver nyhetsbrevet Pharma Online.

Pfizer betalar rekordböter

Ingrid Helander
-
0
Pfizer betalar rekordböter

Bötesbeloppet på 2,3 miljarder dollar är det största någonsin som amerikanska Department of Justice har fått igenom mot ett läkemedelsföretag. Den största delen av beloppet, 1,3 miljarder dollar, är ett bötesbelopp för olaglig marknadsföring av läkemedlet Bextra. Preparatet drogs tillbaka från marknaden 2005. Men innan dess marknadsförde Pfizer läkemedlet till läkare för indikationer som amerikanska läkemedelsverket FDA uttryckligen sagt nej till, trots att det är olagligt.  

Den resterande miljarden får företaget betala i skadestånd för den felaktiga marknadsföringen av läkemedel som Zeldox, Zyvoxid och Lyrica. Här gäller anklagelserna att Pfizer påstått att läkemedlen ska användas för fler diagnoser än vad olika staters vårdprogram angett, vilket lett till att läkare förskrivit läkemedlen i betydligt större utsträckning än annars. Det har i sin tur inneburit extra kostnader för olika staters sjukvårdsprogram. Denna miljard kommer därför delas upp mellan 49 olika stater. Enligt anklagelserna ska företaget också ha gett läkare bonus när de förskrivit några av företagets läkemedel.

Pfizer nekar till alla anklagelser men säger i ett uttalande att de i och med denna överenskommelse anser hela frågan avklarad. Det enda Pfizer erkänner är ?vissa felaktiga handlingar? i samband med marknadsföringen av Zyvoxid.

Anledningen till att amerikanska staten uppmärksammades på att det pågick tvivelaktig marknadsföring var tips från så kallade whistleblowers. Sex whistleblowers får nu dela på 102 miljoner dollar för tipsen.  

Skev redovisning av kliniska prövningar

Ingrid Helander
-
0

Forskargruppen har gått igenom de kliniska prövningar inom kardiologi, reumatologi och gastroenterologi vars resultat publicerats i vetenskapliga tidskrifter under 2008. Syftet var att se hur många av dessa som var korrekt registrerade i databasen clinicaltrials.gov och också jämföra vilket det primära målet angavs vara när studien registrerades, och vad det angavs vara när resultatet väl publicerades.   

Av de 323 artiklarna som forskarna granskade visade sig endast 147 stycken vara korrekt registrerade i databasen. För att vara korrekt registrerad ska den kliniska prövningen vara registrerad innan den är slutförd och det ska vara tydligt vilket det primära målet med prövningen är.

Av de 147 studier som hade registrerats korrekt kunde forskarna se en viss skillnad i hur studierna beskrevs i databasen och hur de sedan redovisades i den vetenskapliga artikeln. 46 av studierna skiljde sig åt på något sätt. I 19 av dem hade det primära målet ändrats jämfört med vad som angavs vid registrering, istället angav man ett nytt primärt mål som var mer statistiskt fördelaktigt.

Receptfritt ska hållas åtskilt

Ingrid Helander
-
0
Receptfritt ska hållas åtskilt

Läkemedelsverket skickar idag ut förslag på vilket regelverk som ska gälla för receptfria läkemedel i handeln på remiss. I föreskrifterna står det tydligt att läkemedlen måste förvaras på särskilda sätt. Bland annat ska de stå åtskilda från andra varor och de ska vara under direkt uppsikt av personalen.
– Det har ju pågått diskussioner om vissa produkter ska behöva vara inlåsta eller inte, men vi tycker att man inte ska göra det alltför svårt. Det ska gå för kunderna att gå fram och titta och känna på produkterna, men det ska hela tiden ske under uppsikt av personal, säger Johanna Lindholm på Läkemedelsverkets inspektionsenhet.

Vad som menas med åtskilt beror på hur butiken ser ut, men det viktigaste är att det framgår att produkterna är just läkemedel.
– När det gäller nikotintuggumin till exempel har det ju handlat om att de inte ska säljas tillsammans med andra vanliga tuggumin. Det är samma här, det ska vara tydligt att det handlar om läkemedel, säger Johanna Lindholm.

Läkemedelsverket anser också att den butiksansvarige ska bli skyldig att sköta indragningar av läkemedel när det är aktuellt och att de tar emot reklamationer. Butiken måste också dokumentera alla sina läkemedel, med information om bland annat när läkemedlen kom till butiken, hur många förpackningar och läkemedlets namn. Butikerna måste ha ett egenkontrollprogram igång innan de börjar sälja läkemedel.

Svar på remissen ska vara inne hos Läkemedelsverket senast den 21 september.

Danmark inför klagonämnd för apotek

Ingrid Helander
-
0

Den nya nämnden, Apotekernævnet, ska se till att danska apotek lever upp till ?good pharmacy practice?. Målet är att nämnden ska tydliggöra vad man som kund kan förvänta sig av sitt apotek och visa att apotekare står på kundens sida.

Tanken är att de kunder som är missnöjda med något apotek ska kunna vända sig till nämnden för att få sin sak prövad. Om nämnden håller med om att kunden blivit felaktigt bemött kan apoteket få böter eller bli namngett i ett uttalande.
– Vi ser nu till att kunderna kan få en oberoende värdering av en händelse eller upplevelse, säger Apotekerforeningens ordförande Niels Kristensen.   

Apotekernævnet kommer att bestå av en ordförande, två patientföreträdare och två apotekare och deras arbete påbörjas under hösten.

Merck & Co blir fem enheter

Petra Hedbom
-
0

Ett av den senaste tidens sammanslagningar inom läkemedelsindustrin börjar att ta form. Under måndagen presenterade Merck & Co hur företagets struktur kommer att se ut efter att det gått samman med Schering-Plough.

Vd Richard T. Clark kommer att fortsätta vara chef och fem nya enheter kommer att bildas. Dessa kommer att innefatta global humanhälsa (GHH), forskning (MRL) djurhälsa, konsumenthälsovård, och en tillverkningsenhet. Richard T. Clark meddelade också att omkring 40 procent av cheferna från Schering-Plough kommer att fortsätta även efter sammanslagningen men att en merpart av övriga anställda kommer att vara kvar.

Det var i mars i år som affären mellan Merck och Schering-Plough offentliggjordes. Affären väntas slutföras under slutet av året.

Ingen risk med PPI och clopidogrel i studie

Petra Hedbom
-
0

Läkemedelsverket gick i våras ut med en varning för att behandla patienter med det trombocythämmande medlet clopidogrel och protonpumpshämmare, PPI. Anledningen var att studier visat att kombinationsbehandlingen ökade risken för hjärtinfarkt eftersom effekten av clopidogrel minskade när det användes samtidigt med PPI.

Vid den pågående hjärtkärlkongressen ESC i Barcelona presenteras nu data som pekar på motsatsen, åtminstone för ett av preparaten. Material från den så kallade Triton-Timi 38-studien, där trombocythämmarna Plavix (clopidogrel) och Efient (prasugrel) jämfördes hos hjärtpatienter som skulle genomgå ballongvidgning har analyserats av forskare från bland annat Brigham and Women?s Hospital i Boston.

Av de studerade patienterna fick omkring 30 procent behandling med både Plavix och Efient. Forskarna såg inget samband mellan den samtidiga behandlingen och minskat skydd mot hjärt-kärlrelaterade händelser varken i gruppen som fått clopidogrel eller i gruppen som fått prasugrel.

Studien presenteras online i tidskriften Lancet och i en kommenterande artikel skriver två forskare vid Technische Universität München, Tyskland, att det finns en interaktion mellan protonpumpshämmare och så kallade tieonopyridiner, dit clopidogrel och prasugrel räknas, men att interaktionen inte har betydelse kliniskt för de flesta patienter med samma bakgrund som de i studien.

Blodfettrubbningar kvar trots statinbehandling

Petra Hedbom
-
0

Det är data från den internationella lipidstudien, DYSIS, som pekar på att dagens statinbehandling inte är tillräcklig för högriskpatienter. Den epidemiologiska studien som genomförts med patienter från Europa och Kanada, varav 958 från Sverige, presenterades vid den pågående kardiologkongressen i Barcelona.

Totalt ingick 22 000 personer över 45 år som behandlats med statiner under minst tre månader i. Syftet var att se hur deras blodfettsvärden ändrades under behandlingen. Resultatet visade att 48 procent av patienterna inte hade uppnått behandlingsmålet för LDL. Omkring en fjärdedel, 26 procent, hade för låga HDL-värden och 38 procent hade för höga nivåer av triglycerider.

Pia Lundman är överläkare på Danderyds sjukhus och var ansvarig för den svenska delen av studien. Hon säger att studieresultaten var väntade.
– Tyvärr så är det så, vi har sett tidigare att patienter med hög risk inte blir tillräckligt hjälpta av den behandling som ges idag. Vi behöver skruva till behandlingen ytterligare för att få ner deras risk, säger Pia Lundman.

Som högriskpatienter räknades de som redan haft en hjärt-kärlhändelse, stroke eller diabetes. Bland de svenska deltagarna var det omkring 65 procent av männen och 56 procent av kvinnorna som inte uppnådde behandlingsmålen för LDL. Eftersom patienterna behandlades med olika statiner beräknade forskarna vad deras doser motsvarade i en slags medelnivå.

Pia Lundman menar att en annars frisk person inte behöver någon preventiv statinbehandling men att det finns mer att göra i högriskgrupperna.
– Det finns lättillgängliga och relativt billiga preparat som kan hjälpa just patienter med en hög risk men med dagens riktlinjer  räcker vi inte ända fram, säger Pia Lundman.

Studien har sponsrats av företaget Merck & Co.

1...202122...58Sida 21 av 58