EU-kommissionens förslag på ny lagstiftning inom läkemedelsområdet, det så kallade farmapaketet, har stött på patrull. För två av delarna, de som rör farmakovigilans och förfalskade läkemedel, går det framåt men för den tredje som handlar om vilken information om läkemedel som får riktas till allmänheten, går det trögt. Ämnet är känsligt och flera av medlemsländerna tycker förslaget öppnar för alltför frikostig läkemedelsreklam.
I förra veckan gick EU-kommissionens vice president Günter Verheugen ut och sade att just informationsförslaget borde skyndas på. Men under Sveriges ordförandeskap kommer frågan inte att prioriteras.
– Vi förstod tidigt att det här är en besvärlig fråga bland annat för att den kan strida mot flera av medlemsländernas grundlagar. Under de sex månader vi håller i taktpinnen har vi valt att fokusera på andra frågor som patientrörlighetsdirektivet och antibiotikaanvändningen, säger Tobias Nilsson, sakkunnig åt Göran Hägglund på socialdepartementet.
Sverige tillsammans med Danmark och Storbritannien tillhör de som till stora delar stöder kommissionens förslag medan Frankrike, Tyskland och Spanien menar att det kommer att tillåta en alldeles för liberal spridning av information från läkemedelsföretagen.
I Sverige där vi sedan länge har Fass med information från producenten som är tillgänglig för alla är förlaget inte lika kontroversiellt. Men om det skulle införas krav på förhandsgranskning av information strider det mot svensk grundlag.
– Det är också svårt med gränsdragningen om vad som är information och vad som är reklam, säger Tobias Nilsson.
Frågan om läkemedelsinformation kommer att diskuteras när EU:s hälsoministrar möts i Bryssel slutet av november. Då är förhoppningen att de ska nå enighet i frågan om patientrörlighetsdirektivet. Men knäckfrågan om informationen kommer alltså vad det verkar att skjutas på framtiden. Det blir upp till Spanien som tar över ordförandeskapet i januari att bestämma om de vill lyssna på Günter Verheugens uppmaning och placera den högre upp på agendan.