Annons
Home 2008

Årlig arkivering 2008

Apoteksforskning utan hem

0

En fråga som lämnats obesvarad av apoteksmarknadsutredningen är vem som ska få ansvaret för den läkemedelsforskning som bedrivs av Apoteket. Omkring 20 miljoner kronor om året lägger Apoteket ner på forskning som rör läkemedelsanvändning och apotekens roll att förbättra den.

 Efter en fråga från Socialdepartementet har Farmacevtförbundets ordförande Cecilia Bernsten gått igenom de olika alternativ som finns och hennes förslag är att Apotekarsocieteten ska ta över uppgiften.
–    Min uppfattning är att Apotekarsocieteten har de bästa förutsättningarna att ta över ett sådant uppdrag. Där finns strukturer och en organisation som gör att de snabbt skulle kunna klara detta, säger hon.

I sin rapport har Cecilia Bernsten tagit upp flera olika alternativa huvudmän för den forskning som Apoteket bedriver i dag. Att låta universitet och högskolor ta över är ett exempel som är vanligt i andra länder. Nackdelarna för flera av dem är enligt rapporten att det är svårt att veta vilken inriktning dessa kommer att ta, och risken finns att enskilda intressenter och företag börjar spela en alltför stor roll.

Ett skräckexempel är Norge där en konflikt bröt ut under våren om apotekens oberoende forskning. Där blev konsekvensen att chefen för forskningsinstitutet Apoforsk sade upp sig. Apoforsk finansieras genom pengar från den norska branschorganisationen Apoteksforeningen och när deras ordförande nyligen gick ut med att Apoforsk inte längre ska vara oberoende utan satsa på forskning som gynnar apoteksverksamheten slutade chefen i protest.

Ett alternativ som är vanligt i andra länder är att forskningen om apotek och läkemedelsanvändning ligger under universitet och högskolor. Cecilia Bernsten avvisar inte den tanken helt men säger att det tar alldeles för lång tid att organisera och administrera en sådan övergång. Bara att besluta om vilket universitet som skulle styra över vad är ett tidskrävande arbete. Andreas Furängen är vd för Apotekarsocieten och ställer sig positiv till förslaget.
– Jag tycker att det är ett mycket intressant och spännande alternativ, om vi kan hitta ett bra sätt att lösa finansieringen på, säger han.

Ekonomin är en av de stora frågorna och hur den samhällsfarmacevtiska forskningen ska finansieras kommer att bli föremål för diskussion. I dag handlar det om runt 20 miljoner kronor årligen och Cecilia Bernsten menar att detta är något som den organisation som tar över måste förhandla med staten om.

Också Anders Carlsten, forskningschef på Apoteket, ställer sig bakom förslaget.
–    Forskningen om läkemedelsanvändningen är en viktig del och det vore synd om vi slängde ut de resurser vi har med badvattnet i samband med omregleringen av apoteksmarknaden. Nu faller Apotekets roll som oberoende forskningssamordare och vi behöver en ny konstruktion, säger Anders Carlsten.

Sofia Wallström är den tjänsteman på Socialdepartementet som leder och samordnar arbetet med omregleringen av apoteksmarknaden. Hon har läst Cecilia Bernstens förslag men kan i nuläge inte säga hur departementet ställer sig till det.

Enligt Cecilia Bernsten är lösningen med Apotekarsocieteten en naturlig och logisk lösning. Hon menar också att det inte finns utrymme för långdragna förhandlingar.
–    Frågan är akut och vi kan inte riskera att tappa forskare och kompetens genom att dra ut på tiden, säger hon.

Grapefruktjos hämmar upptag av antihistamin

0

Det är samma forskare som för drygt 20 år sedan konstaterade att grapefrukt kan öka plasmakoncentrationen av den blodtryckssänkande substansen felodipin som nu kommit med nya fynd.  Denna gång handlar det om att josen verkar försämra upptagningsförmågan av antihistamin. I studien fick en grupp friska personer ta antihistamin med den aktiva substansen fexofenadin i tablettform. En grupp tog läkemedlet tillsammans med ett glas grapefruktjos, en grupp med ett glas vatten och en tredje med ett glas som innehöll naringin, det ämne som ger grapefrukten sin bittra smak.

Resultaten, som presenterades vid American Chemical Society:s årsmöte, visade att bara hälften av fexofenadinet togs upp hos de personer som drack grapefruktjos. Också hos de som fick naringin, påverkades upptagningsförmågan. Professor David G Bailey som lett studien, säger i en kommentar att resultaten är oroväckande och att det kan finnas många flera substanser som påverkas av fruktjoser. Effekten kan också kvarstå i flera timmar efter att josen druckits.

Forskarna har också hittat vad de tror är mekanismen bakom det hela. Det verkar som att naringin blockerar en viktig transportör av läkemedel som kallas OATP1A2. Transportören spelar en viktig roll när läkemedel tas upp från tarmen till blodbanan.

Fenomenet att citrusjosen ökar upptaget av flera läkemedel är så välbekant att det ofta kallas för ?grapefruktjoseffekten?. Sedan Bailey gjorde den första upptäckten har ett femtiotal läkemedel med liknande egenskaper hittats. Däribland finns betablockerare (atenolol, celiprolol, talinolol) och flera antibiotika (ciprofloxacin, levofloxacin, itrakonazol) Apelsin- och äppeljos kan också påverka biotillgängligheten av vissa läkemedel. Det bästa är att ta sin tablett med vatten, konstaterar forskarna.

NICE skyller dyra läkemedel på industrin

0

NICE har varit i blåsvädret den senaste tiden. I början av augusti fick de utstå hård kritik när de beslutade att fyra läkemedel inte längre skulle användas vid behandling av patienter med njurcancer. Anledningen var enligt NICE att de inte var kostnadseffektiva.   

Michael Rawlins, chef för NICE har nu svarat på kritiken. I en intervju i tidningen The Observer säger han att det är läkemedelsindustrins fel att kostnaderna blivit så höga. Han säger att företagen säljer njurcancermediciner för tio gånger mer än vad de borde kosta och att detta är en strategi för att företagen ska klara de hårdare tider som stundar.
–    Flera av de storsäljande patenten är på väg att gå ut och företagen är så rädda att förlora pengar att de tar ut överpriser, sade Michael Rawlings.
Han gav sig också på företagens marknadsföring som han menar slukar dubbelt så mycket pengar som forskning och utveckling.

Men Rawlins har fått svar på tal och nu har Richard Barker, chefen för Association of the Brittish Pharmaceutical Industri ABPI, gått till motattack. Richard Barker säger att NICE inte verkar inse att att läkemedelsindustrin behöver tjäna pengar för att kunna fortsätta satsa på forskning. Han pekar också på att de läkemedlen som NICE sagt nej till är vanliga preparat mot njurcancer i övriga i Europa där de kostar mer än i Storbritannien.

De fyra läkemedel det handlar om är Avastin (bevacizumab), Nexavar (sorafenib), Sutent (sunitinib) och Torisel (temsirolius).

Influensaskydd från 1918 håller än

0

Influensapandemin som härjade 1918 krävde livet av nästan 50 miljoner människor. De som drabbades av pandemin men som ändå överlevde är idag mellan 91 och 101 år.

Nu har en grupp amerikanska forskare vid Vanderbilt University i Tennessee samlat in blodprov från dessa överlevanden. Dessutom har blod från personer som avled av influensan 1918, men vars kroppar bevarats i den permanent frusna marken i Alaska, undersökts. Studien som publicerats i Nature visar att dessa personer fortfarande idag har ett skydd mot viruset.

Samtliga av de överlevande hade fortfarande antikroppar mot viruset i blodet och hos sju av personerna hittades också B-celler som på egen hand kunde producera antikropparna.

Professor James Crowe som lett forskningen säger till Reuters att upptäckten tyder på att det finns bättre och sätt att bekämpa virus än de vi använder idag. Han säger att om vi lär oss hur dessa kraftfulla antikroppar fungerar kan det bli möjligt att skapa antikroppar mot en mängd virus.

Viruset från 1918 var en sträng av H1N1 som tros ha kommit från fåglar.
–    Studien visar att vi människor kan utveckla ett långvarigt immunförsvar mot fågelinfluensa, säger James Crowe.

Tio nya cancerläkemedel per år tror Lif

0

 Som en del i utredningen har Kerstin Wigzell bett Läkemedelsindustriföreningen, Lif, om ett underlag för att se hur det ligger till med läkemedelsutvecklingen vad gäller cancer. Till sin hjälp har Lif tagit två externa experter, docent Nils Wilking onkolog vid Karolinska Institutet och professor Bengt Jönsson vid Handelshögskolan i Stockholm. Dessa har tagit fram rapporten i samarbete med en särskild cancergrupp inom Lif.

I rapporten lyfter författarna fram några huvudpunkter. En är att antalet nyintroducerade cancerläkemedel kraftigt kommer att öka. Ett tiotal nya preparat varje år tror de är rimligt. Främst är det de målinriktade substanserna som kommer att bli fler, ett hundratal sådana är nu under utveckling.

Kostnaderna för cancerläkemedlen ökar och de kommer antagligen att stiga ännu mer i framtiden. Förutom kostnaderna för läkemedel kommer nya och dyra tester också att behövas. Detta för att undersöka vilka patienter som behöver vilka målinriktade läkemedel. I takt med att substanserna blir allt mer specifika blir också patientgrupperna mindre. Överlevnaden för de som drabbas av cancer bli också längre och många medicinerar hela livet, vilket också kommer att öka kostnaderna, framgår av rapporten. Men författarna pekar också på att i takt med att behandlingarna blir mer precisa så kan risken att patienter felmedicineras minska och därmed blir det billigare.

För många av de storsäljande cancerpreparaten går patenten ut de närmsta åren och det tros bidra till minskade kostnader. Rapportförfattarna skriver i sin slutsats att det kommer att vara viktigt att ta hänsyn till hur kostnadseffektiva nya cancerläkemedel är på långt sikt.   

Kerstin Wigzell kommer att presentera utredningen i sin helhet den 15 januari 2009.

Aggrastat ska ges redan i ambulansen

0

En studie vid 24 europeiska hjärtcentra visat att om patienter med hjärtattack får en hög dos av Aggrastat (tirofiban) redan i ambulansen är chansen större att en efterföljande operation och behandling blir lyckad. Den aktiva substansen blockerar trombocytaggregation genom att förhindra att fibrinogen binder till trombocytens glykoprotein (GP) IIb/IIIa-receptor.

I studien, som genomfördes i Nederländerna, Tyskland och Belgien mellan juni 2006 och november 2007, lät man 491 patienter få tirofiban adderat till ett standardprotokoll bestående av acetylsalicylsyra (500 mg), heparin (5000 IU) och clopidogrel (600 mg) och 493 patienter fick placebo.

Resultatet som publicerades i veckans nummer av the Lancet, visade att patienterna som fick tirofiban i högre grad överlevde och i lägre grad var tvungna att genomgå flera hjärtoperationer.

Författarna till studien skriver i en kommentar att den visar på att de insatser som görs för patienter som drabbats av hjärtattack i ett tidigt skede är av stor vikt. 

Apoteket säljer alltmer receptfritt

0

För perioden januari till juni i år uppgick Apotekets rörelseresultat till 371 miljoner kronor vilket är en ökning med 12,4 procent jämfört med samma period året innan. I ett pressmeddelande meddelar Apoteket att försäljningen av de föreskrivna läkemedlen under perioden ökade med 4,3 procent till 13 777 miljoner kronor.

För egenvårdsläkemedel och hälsoprodukter steg försäljningen med
9,4 procent och landade på 3 235 miljoner kronor. Apotekets avtalsbaserade försäljning till landsting, kommuner och privata vårdgivare ökade med 9,3 procent till 3 658 miljoner kronor.

Nytt vaccin mot reumatism testas

0

Det
är forskare från Newcastle University i Storbritannien som ska börja testa det nya vaccinet.
Tanken är att de ska använda patienternas egna blodceller och ändra deras
egenskaper. Ett prov av de vita blodcellerna kommer att tas och behandlas med
en cocktail av steroider och vitaminer. När cellerna utsätts för behandlingen
är meningen att en viss typ av dendritiska immunceller ska försättas i ett
tolerant stadium. De manipulerade cellerna injiceras sedan tillbaka in i
patientens leder.

 Förhoppningen är att de förändrade cellerna ska ha
en hämmande effekt på immunförsvaret och stoppa de kroppsegna angreppen på
leder. Än så länge har inte forskarlaget några data på hur bra behandlingen
fungerar på människor och försöket som nu drar i gång är en småskalig studie
där åtta frivilliga patienter deltar.

 Professor Alan Silman från Arthtitis Research
Campaign som jobbar med vaccinet, säger till BBC att tanken är att omvända de aggressiva
cellerna till att bli goda. Han säger också att om behandlingen lyckas kommer den
att innebära stora kostnader med dyra laborationer, men att det ändå kommer att
bli mer ekonomiskt än alla de läkemedel som nu går till att lindra symptomen
hos patienter med reumatism.  

Operation ger inte bättre livskvalitet för hjärtpatienter

0

PCI är ett samlingsnamn för operationer som utförs med kateter i hjärtats kranskärl. En av de vanligaste tillämpningarna är ballongvidgning. Forskare i Boston har jämfört hur hjärtpatienter som genomgått operation med patienter som behandlats enbart med läkemedel. I studien, som presenteras i New England Journal of Medicine, har de undersökt livskvaliteten hos 2 287 hjärtpatienter i USA och Kanada.

En av de viktigaste slutsatserna är att personer som enbart fått läkemedel inte löper någon högre risk att dö än de som genomgått en PCI-operation. Studien visar att en operation kan öka patientens livskvalitet på kort sikt eftersom den snabbt minskar smärtan för de som har väldigt ont. Men skillnaden försvinner efter ett par år och efter tre år är det ingen skillnad i hur patienterna uppfattar sina fysiska begränsningar och sin livskvalitet.

 Eric Peterson från Duke University Medical Center i North Carolina som är en av författarna till studien säger i en kommentar att studien visar att båda metoderna kan ha en positiv effekt på hjärtpatienter. Läkemedel är en terapi som bör användas i första hand och när det inte hjälper så är det operation.

I studien har inte kostnaderna för de olika behandlingarna jämförts.

Recept via internet säkrare än hos läkaren

0

Att beställa receptbelagda mediciner direkt på nätet blir allt vanligare i USA. Att få sitt recept utan att besöka en läkare upplevs som bekvämt av många. Men oron från bland annat läkemedelsföretagen har varit stor och misstankar om att patienterna missar viktig information och att deras följsamhet blir sämre har gjort många skeptiska till fenomenet.

Men när forskare vid universitetet i Utah nyligen avslutade en studie visade den på motsatsen. Statistik från 1000 patienter som mellan 2001 och 2005 sökt hjälp för erektionsproblem samlades in. Hälften av dem hade fått sitt recept över internet och hälften hade uppsökt läkare. Forskarna tittade på en rad olika säkerhetskriterier, som hur diagnosen ställdes, hur mycket information patienten fått av om läkemedlet, och patienternas följsamhet.

Resultatet visade att e-recepten var överlägset bättre på de flesta punkter. Allra störst skillnad var det vad gäller information till patienten. Av gruppen som fått e-recept hade 100 procent fått skriftlig information om produkten och 75, 2 procent hade fått personliga instruktioner. I gruppen som träffat läkare hade hälften, 51,8 procent, inte fått några instruktioner alls.

Författarna till studien påpekar att just i det här fallet har ett speciellt program tagits fram för att ställa diagnos och behandla män med erektionsproblem. Det är, menar det, en förutsättning för att det ska fungera bra.

EMEA ökar kontrollen av Tysabri

0

Läkemedlet Tysabri är godkänt för behandling av MS i både i USA och Europa.   I slutet av juli i år fick EMA rapporter om två fall där patienter utvecklat den sällsynta hjärninfektionen PML efter att ha behandlats med Tysabri. PML är en mycket ovanlig hjärninfektion som ger MS-liknande symptom.

EMEA uppmanade redan tidigare i våras läkare och patienter att vara extra uppmärksamma på biverkningar av Tysabri och att rapportera dessa till EMEA. Anledningen var att det kommit ett 30-tal rapporter om leverskador på patienter som behandlats med läkemedlet. De nu upptäckta fallen med PML är ett resultat av den ökade kontrollen.

EMEA´s rådgivande kommitté CHMP diskuterar nu om produktinformationen på Tysabri ska ändras.

Tysabri ges till MS-patienter som inte svarar på betainterferon eller som har ett särskilt aggressivt sjukdomsförlopp.

Schering-Plough utökar i Kina

0

Sedan
1994 har Schering-Plough haft ett nära samarbete med två Shanghaibaserade
läkemedelsbolag, ett samarbete som lett till att de nu tar steget att etablera
en egen verksamhet.

Företaget kommer att satsa på flera områden, bland annat allergi,
infektionssjukdomar, onkologi och hudvård.

 Schering-Ploughs vd och styrelseordförande Fred Hassan
säger i ett pressmeddelande att utvidgningen är en del av företagets
långsiktiga globala expansion.

Chef för italienska läkemedelsverket avskedad

0

 Nello Martini, chef för det italienska läkemedelsverket, har fått sparken. Tidningen Pharmatimes rapporterar att avskedandet kommer efter en två år lång förundersökning där italienska polisen hittat bevis för att ledande tjänstemän på myndigheten är inblandade i en stor muthärva.

I maj i år åtalades flera ledande tjänstemän på den italienska läkemedelsmyndigheten för att ha godkänt läkemedel utan tillräcklig dokumentation. I samband med detta ska de ha tagit emot pengar. Bland annat ska verket ha låtit bli att ange biverkningar på flera läkemedel. Ett antal lobbyister från stora läkemedelsföretag åtalades också. Anklagelserna ledde till att Nello Martini stängdes av och han har nu fått lämna sin post.

Nello Martini har under sin tid som chef för myndigheten fått mycket beröm för sitt arbete med att minska italienarnas läkemedelsanvändande. Hans anhängare hävdar att det är just hans hårda tag som fått honom avsatt, snarare än mutskandalen. Att hans efterträdare, Guido Rasi, stöder Berlusconi tyder också på att det var ett politiskt beslut, menar de.  

Mutskandaler inom den italienska läkemedelsindustrin är inget nytt. Aifa startades så sent som 2004 för att få ordning på registreringen av läkemedel i landet. Men än verkar det finnas en hel del kvar att göra.

Omreglering av receptfritt försenas

0

Regeringens utredare Lars Reje har föreslagit att receptfria läkemedel ska börja säljas i andra butiker än apoteket den 1 april nästa år. Men enligt Joakim Pettersson (kd), politiskt sakkunnig på socialdepartementet kommer förändringen att ske senare.
– Vi tycker att det är viktigt att vi håller fast vid ordningen, att de receptbelagda läkemedlen omregleras först. Vi vill att de nya aktörerna som vill satsa på fullskaliga apotek ska hinna etablera sig, säger Joakim Pettersson.

Från början skulle omregleringen av de receptbelaga läkemedlen träda i kraft den 1 januari 2009 men i juni meddelades att den kommer att ske först den 1 juli nästa år. Omregerlingen av den receptfria handeln kommer alltså ske någon gång efter den 1 juli 2009, men exakt när kan inte Joakim Pettersson svara på idag. 

Vd för nya apotek

0

Företaget Oriola-KD har anställt Cecilia Tufvesson Marlow att ansvara för företagets satsning på apoteksverksamhet i Sverige. Målet är att ha en organisation klar att driva en apotekskedja 2009. Men den exakta tidpunkten för satsningen är förstås beroende på regeringens tidsplan.
? Jag är precis i början av att starta en process som ska leda till att vi har en organisation på plats vid omregleringen, säger hon till nyhetsbrevet Pharma Online.
Cecilia Tufvesson Marlow har varit vd inom detaljhandel och reklam sedan början av 1990-talet, men har inte någon tidigare erfarenhet från just läkemedels- eller apoteksvärlden.

 

USA-lobbyister satsar på demokraterna

0

En skillnad mot året innan, är enligt organisationen Center for Public Integrity som publicerat rapporten, att industrin använt mer pengar för att påverka demokratiska politiker jämfört med republikaner. 2006 fick det Demokratiska partiet bara en tredjedel av de pengagåvor som industrin delade ut.

Förutom bidrag till de två partierna har pengar bland annat använts för att lobba mot ett lagförslag om att begränsa marknadsföringen av receptbelagda läkemedel. Andra viktiga frågor har varit att blockera möjligheterna att importera billiga generika och försvara patent.

Precis som tidigare år är det branschorganisationen Pharmaceutical Research and Manufactures of America (PhRMA) som spenderat mest på lobbying, närmare 23 miljoner dollar förra året, jämfört med cirka 18 miljoner dollar 2006.
Bland de enskilda företagen toppar Amgen listan följt av Pfizer.