Grapefruktjos hämmar upptag av antihistamin

Att jos från grapefrukt kan öka biotillgängligheten av vissa läkemedel är känt sedan länge.  Nu visar forskning att frukten även kan ha motsatt effekt.

19 aug 2008, kl 11:10
2

Det är samma forskare som för drygt 20 år sedan konstaterade att grapefrukt kan öka plasmakoncentrationen av den blodtryckssänkande substansen felodipin som nu kommit med nya fynd.  Denna gång handlar det om att josen verkar försämra upptagningsförmågan av antihistamin. I studien fick en grupp friska personer ta antihistamin med den aktiva substansen fexofenadin i tablettform. En grupp tog läkemedlet tillsammans med ett glas grapefruktjos, en grupp med ett glas vatten och en tredje med ett glas som innehöll naringin, det ämne som ger grapefrukten sin bittra smak.

Resultaten, som presenterades vid American Chemical Society:s årsmöte, visade att bara hälften av fexofenadinet togs upp hos de personer som drack grapefruktjos. Också hos de som fick naringin, påverkades upptagningsförmågan. Professor David G Bailey som lett studien, säger i en kommentar att resultaten är oroväckande och att det kan finnas många flera substanser som påverkas av fruktjoser. Effekten kan också kvarstå i flera timmar efter att josen druckits.

Forskarna har också hittat vad de tror är mekanismen bakom det hela. Det verkar som att naringin blockerar en viktig transportör av läkemedel som kallas OATP1A2. Transportören spelar en viktig roll när läkemedel tas upp från tarmen till blodbanan.

Fenomenet att citrusjosen ökar upptaget av flera läkemedel är så välbekant att det ofta kallas för ?grapefruktjoseffekten?. Sedan Bailey gjorde den första upptäckten har ett femtiotal läkemedel med liknande egenskaper hittats. Däribland finns betablockerare (atenolol, celiprolol, talinolol) och flera antibiotika (ciprofloxacin, levofloxacin, itrakonazol) Apelsin- och äppeljos kan också påverka biotillgängligheten av vissa läkemedel. Det bästa är att ta sin tablett med vatten, konstaterar forskarna.

2 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Jag har tittat i två böcker. “Nya ord i svenskan” från 40-tal till 80-tal och “Nationalencyklopedins ordbok” del 2. Enligt dessa båda böcker är “juice” den engelska stavningen och “jos” är den försvenskade stavningen. Båda går lika bra att använda i svenska språket. Själv föredrar jag “juice”!

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng