Annons
Home 2008

Årlig arkivering 2008

Premiär för nya Läkemedelsvärlden!

Läkemedelsvärlden
-
0
Premiär för nya Läkemedelsvärlden!

Första numrets omslag

Med den nya formen och flera nya avdelningar vill vi bli en användbar
tidning som hjälper våra läsare att bli bättre på att utöva sina yrken,
men också vara en oberoende granskare av beslut, reklamkampanjer,
lobbying och omtvistade forskningsresultat.

Special

I varje nummer har vi en längre artikel som tar ett helhetsgrepp
på en aktuell frågeställning. I första numret handlar Special om den illegala
handeln med läkemedel på internet.

Forskning

Vi sätter forskningsresultaten i sitt sammanhang. Först ut är
en jämförelse mellan de båda HPV-vaccinerna Gardasil och Cervarix.

X om Y

Vi låter en person, x, få säga sitt om en speciell fråga eller
händelse, y. Först ut är Tomas Salmonson, vice ordförande i EMEA:s vetenskapliga
råd om humanläkemedel, om EMEA:s nya mall för att värdera nyttan och riskerna
med ett läkemedel.

Publicerat – tre forskare väljer

Här kan du läsa om tre nya
vetenskapliga publikationer som initierade forskare valt ut och kommenterat.

På hyllan

Det kommer ständigt nya produkter på egenvårdshyllorna, och ny
forskning kring hur gamla preparat bör användas. Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapsakuten

Vet du vilket målblodtrycket är för en diabetiker?
Kunskapsakuten hjälper dig som arbetar med läkemedel att fräscha upp gamla
kunskaper och samtidigt få koll på vad senaste forskningen säger. För säkerhets
skull låter vi dig testa dina kunskaper! I nummer fem handlar Kunskapsakuten om
hypertoni. I höstens kommande nummer är områdena reumatoid artrit, målstyrda
cancerbehandlingar och diabetes.

PRENUMERERA PÅ LÄKEMEDELSVÄRLDEN! KLICKA
HÄR!

Se bilder från releaseminglet här!

Trombolys kan ges flera timmar efter stroke

Petra Hedbom
-
0

När en person drabbats av ischemisk stroke, eller blodpropp i hjärnan är det viktigt att propplösande behandling sätts in snabbt. Om det tar för långtid innan trombolysbehandling så ökar risken för komplikationer av blödningen. Praxis idag är att ge behandlingen inom 3 timmar efter ett slaganfall.

En ny internationell studie som letts av professor Nils Wahlgren vid Karolinska institutet i Solna visar att även senare behandling kan vara lyckad. Han har tillsammans med andra forskare jämfört uppgifter om 11865 patienter från 35 länder som fått trombolys inom tre timmar med 664 patienter som fått samma behandling mellan 3 och 4,5 timmar efter slaganfallet. Patienterna har fått intravenöst alteplas (0.9 mg/kg total dos).

Enligt studien var risken för blödningskomplikationer eller död inte högre bland dem som fått sen behandling jämfört med de som fått den tidigare. Ingen skillnad fanns mellan grupperna vad gäller deras möjligheter att klara vardagslivet tre månader efter att de haft stroke.
– Det här kan betyda att många patienter som idag inte kommer i fråga för trombolysbehandling kan komma att få den och därmed bli hjälpta. Det handlar främst om de patienter som av olika anledningar inte kommit till sjukhuset inom de aktuella tre timmarna, säger Nils Wahlgren.

Den 23 september kommer ytterligare en omfattande studie om hur patienter som behandlats med trombolys mer än 3 timmar efter stroke att publiceras i New England Journal of Medicine. Om den pekar på samma sak kommer en eventuell ändring av de europeiska riktlinjerna för trombolysbehandling vid en strokekonferens i Stockholm i november.

Traditionella antipsykotika lika bra som nya

Petra Hedbom
-
0

Schizofreni och relaterade sjukdomar är ovanliga bland barn och ungdomar men när det bryter ut vid unga år är symptomen ofta svåra och prognosen sämre än när det bryter ut i vuxen ålder. Ofta används de nyare, också kallade atypiska sorterna, av antipsykostiska läkemedel för att behandla unga. Till dessa läkemedel hör till exempel olanzapin, risperidon och quetiapin. Men biverkningarna är ofta kraftiga, bland annat är det vanligt att patienten går upp mycket i vikt.

I en amerikansk studie som finansierats av National Institute of Mental Health (NIMH) har behandling av barn och unga med atypiska antipsykotiska preparat jämförts med behandling med typiska eller konventionella antipsykotiska. Till den senare gruppen hör klorpromazin, haloperidol och fentiazin.

I studien ingick 116 personer mellan 8 och 19 år med diagnosen schizofreni eller en närbesläktad sjukdom. Hälften av personerna fick under sex veckor behandling med någon av de atypiska preperaten olanzapin (Zyprexa) eller risperidon (Risperdal). Andra hälften fick det konventionella molindon (Moban) och benztropin, en komplementbehandling som ofta ges i USA för att undvika tremor som är en vanlig biverkning av molindon.

Efter sex veckors behandling hade 46 procent av dem som tog risperidon, 36 procent av dem som tog olanzapin och 50 procent av dem som tog molindon förbättrats. Enligt forskarna var förbättringen likvärdig av de olika preparaten. Däremot skiljde sig resultaten vad gäller biverkningarna. Personerna som fick olanzapin gick i genomsnitt upp 6 kilo på sex veckor och de som fick risperidon gick upp i snitt 3,6 kilo. Båda dessa grupper fick också förhöjda kolesterolvärden och andra metabola störningar. För olanzapin var biverkningarna så allvarliga att studien avbröts i förtid. Personerna som fick molindon drabbades inte av viktökning och forskarna kunde inte heller konstatera några andra stora metabola förändringar.

Linmarie Sikich är en av författarna till studien som publiceras i onelineversionen av tidskriften American journal of Psychiatry. Hon skriver i en kommentar att läkare bör fundera över klokheten i att skriva ut atypiska antipsykotiska preparat till barn och ungdomar. Hon pekar också på behovet av att utveckla bättre och säkrare preparat till den här patientgruppen som inte alltid hjälps av dagens behandlingar.

FDA anställer 1 300

Petra Hedbom
-
0

I våras gav den amerikanska kongressen klartecken för den omfattande rekryteringskampanj som lett till den stora ökningen av personal. FDA hade då under en lång tid sett kompetent arbetskraft försvinna till den mer lönsamma industrin. Ungefär 800 av de nyanställda kommer till helt nya tjänster medan resten ersätter uppsägningar och pensionsavgångar. Kimberly Holden som har varit med och lett rekryteringskampanjen säger till Forbes att många av de som nu kommer till myndigheten är sådana som arbetat där tidigare och som under en period lämnat den för att jobba i industrin.

Totalt kommer FDA att öka personalstyrkan med 10 procent och den allra största delen kommer att gå till läkemedelsutveckling och forskning. Det är på det område som Bushadministrationen velat satsa mest.

FDA har en årlig budget på omkring 2,3 miljarder dollar varav 1,7 miljarder kommer från skatter och resten är avgifter från industrin.

Läkemedelsverket ändrar råd om äldre

Petra Hedbom
-
0

Läkemedelsverket har arbetat med att ta fram de nya rekommendationerna sedan i våras. Tanken var att ändringarna skulle presenteras senare i höst men på grund av den uppmärksamhet som äldre och dementa personer fått i media har verket valt att gå ut med dem redan nu. Rekommendationerna gäller behandling och bemötande hos dementa personer med psykiska symptom.

Premiär för nya Läkemedelsvärlden!

Läkemedelsvärlden
-
0
Premiär för nya Läkemedelsvärlden!

Första numrets omslag

I veckan får våra prenumeranter första numret av nya Läkemedelsvärlden.
Med den nya formen och flera nya avdelningar vill vi bli en användbar
tidning som hjälper våra läsare att bli bättre på att utöva sina yrken,
men också vara en oberoende granskare av beslut, reklamkampanjer,
lobbying och omtvistade forskningsresultat.

Special

I varje nummer har vi en längre artikel som tar ett helhetsgrepp på en aktuell frågeställning. I första numret handlar Special om den illegala handeln med läkemedel på internet.

Forskning

Vi sätter forskningsresultaten i sitt sammanhang. Först ut är en jämförelse mellan de båda HPV-vaccinerna Gardasil och Cervarix.

X om Y

Vi låter en person, x, få säga sitt om en speciell fråga eller händelse, y. Först ut är Tomas Salmonson, vice ordförande i EMEA:s vetenskapliga råd om humanläkemedel, om EMEA:s nya mall för att värdera nyttan och riskerna med ett läkemedel.

Publicerat – tre forskare väljer

Här kan du läsa om tre nya vetenskapliga publikationer som initierade forskare valt ut och kommenterat.

På hyllan

Det kommer ständigt nya produkter på egenvårdshyllorna, och ny forskning kring hur gamla preparat bör användas. Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapsakuten

Vet du vilket målblodtrycket är för en diabetiker? Kunskapsakuten hjälper dig som arbetar med läkemedel att fräscha upp gamla kunskaper och samtidigt få koll på vad senaste forskningen säger. För säkerhets skull låter vi dig testa dina kunskaper! I nummer fem handlar Kunskapsakuten om hypertoni. I höstens kommande nummer är områdena reumatoid artrit, målstyrda cancerbehandlingar och diabetes.

PRENUMERERA PÅ LÄKEMEDELSVÄRLDEN! KLICKA HÄR!

Chris Viebacher ny vd för Sanofi

Petra Hedbom
-
0

Gerard le Fur lämnar sitt uppdrag efter bara 18 månader på posten och en av anledningarna uppges vara att stämningen mellan honom och styrelseordförande Jean-Francois Dehecq inte har varit den bästa. Dessutom har två av företagets största aktieägare, oljejätten Total och kosmetikaföretaget L´Oreal, sagt att de inte längre har le Furs förtroende.

Från Sanofi skriver man i ett pressmeddelandeatt läkemedelsindustrin står för många stora utmaningar och att ett byte av nyckelpersoner är en del av en nödvändig strategi.  Man skriver också att Le Fur kommer att arbeta kvar i företaget.

Nytt TB-vaccin testas i Tyskland

Petra Hedbom
-
0

Det är vaccinet BCG som utvecklades i Frankrike på 20-talet som forskare nu genom genetisk manipulering lyckats förändra. BCG som fortfarande används har störst effekt då det ges till små barn, speciellt mot svårare former av sjukdomen, och behovet av ett alternativt vaccin är stort. Ett av problemen är att det inte aktiverar immunsystemet på ett effektivt sätt. Det nya vaccinet som kallas VPM1002 har i djurförsök visat sig ge en kraftig aktivering av immunsystemet och därför kunnat skydda bättre mot tuberkulos.

Utvecklingen av vaccinet har skett vid Max Planck Institute for Infection Biology i Berlin och det är företaget Vakzine Projekt Management, VPM, som nu har rättigheterna till det. De kliniska fas I-testerna kommer att utföras på en grupp friviliga tyska patienter. Bernd Eisele vd på VPM är hoppfull men säger att även om resultaten blir positiva kommer det att krävas många fler tester innan vaccinet kan börja användas.
– Det kommer att krävas ytterligare studier för att se hur pass effektivt vaccinet är i människor, säger han i ett pressmeddelande.

Lars-Erik Holm: Många bär ansvar för äldres övermedicinering

Petra Hedbom
-
0

De senaste dagarna har en debatt om förskrivningen av läkemedel till äldre blossat upp. Studier och rapporter har visat att många äldre äter ett stort antal olika läkemedel utan att någon har egentlig kontroll på hur dessa interagerar och om de överhuvudtaget hjälper. Bland annat är det förskrivningen av antipsykotiska preparat som fått hård kritik för att det sker slentrianmässigt och utan uppföljning.

Nu svarar Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm på kritiken. I en debattartikel i SvD skriver han att felbehandlingen av äldre är ett faktum och att det är många i samhället som bär ansvaret för det. Socialstyrelsen ska ta på sig en del av kritiken menar han, men skriver också att man från deras sida länge påpekat de brister som finns.

?Problemet är att ingen tar helhetsansvar för patientens, olika vårdgivare ser enskilda sjukdomar som isolerade företeelser och för varje åkomma skrivs ett nytt läkemedel ut? skriver Lars-Erik Holm.

Socialstyrelsen ska nu inleda ett arbete med att ändra riktlinjerna för hur läkemedel skrivs ut till äldre för att kunna öka kontrollen och underlätta för vårdgivarna. Lars-Erik Holm riktar också kritik mot de folkvalda i kommuner och landsting och menar att de är de som bär det yttersta ansvaret för vilka resurser som läggs på området.

Pengar avgör överlevnad

Ingert Nilsson
-
0

Oberoende av cancersjukdom är femårsöverlevnaden för lågavlönade danska män 34 procent mot 48 procent av de högavlönade. Motsvarande för danskorna är enligt undersökningen 49 jämfört med 62 procent.

Forskarna har tittat på olika variabler, som till exempel bostad. Bland de som bodde på mindre än 50 kvadratmeter levde 21 procent av männen som fått cancer i munhålan fem år efter diagnos, dubbelt så många av danskarna som bodde i lägenheter eller hus på minst 150 kvadratmeter.
Undersökningen som gjorts av ett 50-tal forskare vid organisationen Kræftens Bekæmpelse, beskriver fynden som alarmerande.
? Vi är överraskade över att skillnaderna fortfarande är så stora, säger koordinatorn för forskningsprojektet Susanne Oksbjerg Dalton till tidningen Information.
? I årtionden har man arbetat för att skapa ett välfärdssamhälle med lika tillgång till sjukvård, trots det ser vi så stora skillnader. Den dagen du drabbas av cancer har din sociala position avgörande betydelse.

Susanne Oksbjerg Dalton vars inriktning är psykosocial cancerforskning förklarar skillnaderna bland annat med att socialt utsatta, och då menar hon inte enbart de allra sämst ställda, ofta kommer till sjukvården senare än rikare danskar.
? Och när de väl kommer till vården är de sämre än andra på att sparka in dörrar och se till att få tala med ?rätt? läkare.
Finn Diderichsen, professor i socialepidemiologi, tror inte att själva behandlingen skiljer sig åt. Däremot får fattigare patienter sämre rehabilitering, vilket påverkar utgången, tror han.

Länsrätten sa nej till Zanidip

Ingert Nilsson
-
0

När Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden, TLV i februari presenterade sin genomgång av blodtryckssänkande läkemedel var Zanidip (lerkanidipin) en av de tre substanser som ansågs vara för dyr i relation till den medicinska effekten.

Flera företag valde att sänka priset på sina läkemedel för att få vara kvar i högkostnadsskyddet, Meda valde istället att överklaga myndighetens beslut hos länsrätten.

Länsrätten gick på TLV:s linje och anser att läkemedlet, som kostar mer än dubbelt så mycket som flera likartade läkemedel, inte lyckats visa att preparatets effekt försvarar priset.
Läkemedlet finns fortfarande kvar på marknaden, utanför högkostnadsskyddet. Det kostar 734 kronor för 98 stycken 20mg:s tabletter.

Boots börjar med drive-in- apotek

Ingert Nilsson
-
0
Boots börjar med drive-in- apotek

Senaste konkurrensmedlet i Storbritannien är drive-in- apotek. I en före detta fast food restaurang i Colchester har den brittiska apotekskedjan Boots öppnat landets första.

Företaget hoppas, i ett pressmeddelande, att kunderna ska uppskatta den tid och parkeringspengar de kan spara genom att inte behöva lämna bilen för att hämta ut sina mediciner. Om bilköerna börjar ringla runt detta första försök planerar företaget att öppna fler. 

Tre läkare varnas för dubbel dos cytostatika

Ingrid Helander
-
0

Behandlingen skedde under hösten 2005 och har lett till en uttömmande utredning både hos Socialstyrelsen, polisen och HSAN. Förundersökningen lades ned och Socialstyrelsen har valt att enbart kritisera avdelningens rutiner. Men HSAN:s utredning har nu resulterat i att de tre läkare som var involverade i pojkens behandling får varsin varning.

Det cytostatikum som användes, karboplatin, omsätts och utsöndras via njurarna. Hur filteringen fungerar i njuren är därför avgörande när läkarna ska beräkna dosen av läkemedlet. På avdelningen fanns ett protokoll för hur beräkningen skulle gå till enligt Calverts formel. Men de läkare som gjorde beräkningarna tog inte hänsyn till pojkens kroppsstorlek eller njurfunktion, vilket gjorde att dosen blev dubbelt så hög som den borde varit.

I anmälan beskriver pojkens föräldrar ett par skräckfyllda dygn när pojken blev sämre och sämre efter behandlingen. Pojken kräktes och kissade stora mängder de första dygnen, sedan slutade han att kissa och började i stället samla på sig vätska. Föräldrarna ifrågasatte flera gånger om pojken skulle bli så dålig, men läkarna försäkrade att förloppet var normalt.  

I sina redovisningar till HSAN beklagar läkarna det inträffade, men framhåller att protokollet var mycket otydligt. Under behandlingen var alla läkarna inblandade i att kontrollera dosen eftersom den första läkaren, en ST-läkare, tyckte den verkade hög och kände sig osäker på hur beräkningarna skulle gå till. Men barnspecialisten bekräftade att dosen verkade korrekt uträknad och så gjorde även den tredje läkaren dagen efter. Läkarna skriver också att det inte är fastslaget att pojken dog av den för höga dosen, enligt dem säger flera experter att det troligtvis inte fanns något samband.

Ytterligare en läkare, som inte varit involverad i det aktuella fallet, har fått yttra sig i HSAN:s utredning. Enligt honom borde läkarna, eftersom de var osäkra på hur man beräknade dosen, mer aktivt ha sökt information, till exempel i den medicinska databasen PubMed. Hade läkarna gjort det hade de hittat artiklar som beskriver svårigheten med att beräkna dosen, och också kunnat läsa om liknande fall när just barn fått överdos på grund av felberäkningar. I sitt utlånde skriver han ”På samma sätt kan man lätt genom att googla ”glomerulär filtration” hitta detaljerade anvinsningar ”.

Av HSAN får läkarna kritik dels för att de inte beräknat dosen rätt, kunskap som ingår i grundutbildningen, och dels för hur de hanterat situationen under de kritiska dygnen efter. I journalen finns det mycket få anteckningar, och nästan inga prover finns registrerade.    

Ny chef för säkerhetsavdelning

Ingrid Helander
-
0

Peter Arlett har tidigare arbetat på UK Medicines
and Healthcare products Regulatory Agency, varit medlem i EMEA:s vetenskapliga
råd för humanläkemedel, CHMP och arbetat på kommissionen med farkamovigilans.
Han börjar på EMEA som chef över avdelningen Pharmacovigilance and risk
management den 16 september.  

Psykofarmaka till dementa under lupp

Ingrid Helander
-
0

Problemet med att antipsykotiska läkemedel
förskrivs till dementa har varit känt länge, men trots starka bevis för att de
inte bör användas ser det annorlunda ut i praktiken. Därför hade
Läkemedelsverket i våras en workshop där experter gick igenom de aktuella
läkemedlen och analyserade hur de används och hur de bör användas.

Resultatet
av det arbetet kommer att presenteras som ett vägledande dokument från
Läkemedelsverket inom kort.
? Det är i princip inga nyheter, mycket av de risker som finns med att
förskriva antipsykotiska läkemedel till dementa bör vara kända, men det verkar
som om det förskrivs felaktigt. I vägledningen kommer vi trycka extra på att
neuroleptika är förenat med risker, och att man bör ha en betydligt mer
restriktiv linje när det gäller förskrivningen, säger Bo Bergman på
Läkemedelsverket.

Sanofi jagar förfalskningar

Ingrid Helander
-
0

Labbet i Frankrike har varit igång sedan januari i
år, men invigdes officiellt förra veckan. Åtta personer arbetar heltid med att
samla in och analysera kopior av företagets läkemedel som finns ute på
marknaden. Hittills i år har labbet tagit emot 300 misstänkta produkter från
sjukhus, läkemedelskonsulenter, patienter och tullen. Av dessa visade sig 30
procent vara förfalskade, rapporterar tidningen Pharmatimes.

Förutom att analysera prover som lämnas in till
labbet har företaget också gått ut och anonymt köpt tusentals av företagets
egna läkemedel på apotek runt om i världen. Förhoppningen är att labbet innan
året är slut ska ha analyserat 11 000 produkter.

1...171819...47Sida 18 av 47