Traditionella antipsykotika lika bra som nya

Barn och ungdomar med schizofreni når samma behandlingsresultat vare sig de behandlas med konventionella eller nya typer av antipsykotiska preparat. Men biverkningarna av de nyare är många fler enligt en amerikansk studie.

15 sep 2008, kl 12:41
0

Schizofreni och relaterade sjukdomar är ovanliga bland barn och ungdomar men när det bryter ut vid unga år är symptomen ofta svåra och prognosen sämre än när det bryter ut i vuxen ålder. Ofta används de nyare, också kallade atypiska sorterna, av antipsykostiska läkemedel för att behandla unga. Till dessa läkemedel hör till exempel olanzapin, risperidon och quetiapin. Men biverkningarna är ofta kraftiga, bland annat är det vanligt att patienten går upp mycket i vikt.

I en amerikansk studie som finansierats av National Institute of Mental Health (NIMH) har behandling av barn och unga med atypiska antipsykotiska preparat jämförts med behandling med typiska eller konventionella antipsykotiska. Till den senare gruppen hör klorpromazin, haloperidol och fentiazin.

I studien ingick 116 personer mellan 8 och 19 år med diagnosen schizofreni eller en närbesläktad sjukdom. Hälften av personerna fick under sex veckor behandling med någon av de atypiska preperaten olanzapin (Zyprexa) eller risperidon (Risperdal). Andra hälften fick det konventionella molindon (Moban) och benztropin, en komplementbehandling som ofta ges i USA för att undvika tremor som är en vanlig biverkning av molindon.

Efter sex veckors behandling hade 46 procent av dem som tog risperidon, 36 procent av dem som tog olanzapin och 50 procent av dem som tog molindon förbättrats. Enligt forskarna var förbättringen likvärdig av de olika preparaten. Däremot skiljde sig resultaten vad gäller biverkningarna. Personerna som fick olanzapin gick i genomsnitt upp 6 kilo på sex veckor och de som fick risperidon gick upp i snitt 3,6 kilo. Båda dessa grupper fick också förhöjda kolesterolvärden och andra metabola störningar. För olanzapin var biverkningarna så allvarliga att studien avbröts i förtid. Personerna som fick molindon drabbades inte av viktökning och forskarna kunde inte heller konstatera några andra stora metabola förändringar.

Linmarie Sikich är en av författarna till studien som publiceras i onelineversionen av tidskriften American journal of Psychiatry. Hon skriver i en kommentar att läkare bör fundera över klokheten i att skriva ut atypiska antipsykotiska preparat till barn och ungdomar. Hon pekar också på behovet av att utveckla bättre och säkrare preparat till den här patientgruppen som inte alltid hjälps av dagens behandlingar.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng