Annons

Månads arkivering maj 2008

Apotekskedja à la Ica

Redan idag stödjer Sveriges Farmacevtförbund 38 egenföretagare som är verksamma inom mycket skilda områden ? alltifrån it-stöd till hälsokost. Men inför omregleringen vill förbundet ge de medlemmar som är intresserade av att starta egna apotek extra hjälp utanför ramen för förbundsverksamheten, via ett servicebolag.
– Om två veckor ska styrelsen ta ställning till steg ett ? själva bildandet av bolaget. Sedan ska konceptet utvecklas vidare. Verksamheten måste anpassas efter hur marknaden kommer att se ut efter omregleringen. Men det är efterfrågan från medlemmarna som ska styra utvecklingen, inte förbundet, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund.

Handelns utredningsinstitut har på uppdrag av Sveriges Farmacevtförbund undersökt hur en omreglering av apoteksmarknaden skulle kunna ske rent praktiskt. Framför allt har man tittat på hur småföretagandet ska kunna stimuleras om flera stora aktörer gör entré. Enligt rapporten kommer den marknadsandel som inte stannar kvar i Apoteket AB att delas upp mellan två till tre utländska apotekskedjor, oberoende apoteksaktörer och en frivillig kedja.

En lösning som presenteras i rapporten går ut på att Sveriges Farmacevtförbund ska bilda en sådan frivillig apotekskedja inspirerad av Ica. Denna modell skulle göra det möjligt för enskilda apotekare att köpa in sig i ett apotek till en låg kostnad medan ett bolag, Apotekarne AB, äger större delen av företaget och ansvarar för inköp och logistik och så vidare. Med tiden ska nästan hela ägandet föras över till den enskilde apotekaren.
– Vill medlemmarna ha en Ica-modell kommer servicebolaget att försöka sy ihop ett sådant paket. Att vi går ut med den här informationen nu är faktiskt ett sätt för oss att få respons på idén. Hittills har många hört av sig och nästan varje dag får vi samtal från medlemmar som funderar på att starta eget. Den politiska processen har gått så långt att det inte finns någon återvändo och därför måste vi anpassa oss därefter, säger Lennart Axelsson.

Rapporten från Handelns utredningsinstitut innehåller inte bara råd och rekommendationer utan bjuder även på en del aha-upplevelser, enligt Lennart Axelsson.
– Det var lite förvånande att se att de mindre apoteken är riktigt lönsamma jämfört med de stora. Och efter att ha tagit del av rapporten kan jag direkt dementera att glesbygdsapoteken inte skulle vara lönsamma. Det är de visst och jag tror att de kommer att bli eftertraktade efter omregleringen, säger han.

Smärtstillande kan skydda mot Alzheimers

Nästan 50 000 äldre män med Alzheimers sjukdom och knappt 200 000 utan har ingått i en femårsstudie där forskarna har tittat på användningen av smärtstillande läkemedel av typen NSAID.

Studien visar bland annat att de personer som använde ibuprofen i mer än fem år löpte mer än 40 procents mindre risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Och ju längre ibuprofen användes, desto mindre blev risken. Andra NSAID minskade också sjukdomsrisken något medan till exempel celecoxib inte påverkade den alls.

Resultaten tyder alltså på att alla NSAID inte verkar på samma sätt när det gäller Alzheimers sjukdom. En förklaring kan också vara att ibuprofen används i så pass mycket högre grad än de andra substanserna. Ytterligare en möjlighet är att det finns en gemensam nämnare bland de människor som väljer att använda NSAID ? utöver själva läkemedlet ? som är den egentliga förklaringen till den sänkta risken för Alzheimers sjukdom.

NSAID har välkända biverkningar och en av forskarna, Steven Vlad, säger till BBC News att prövningar måste göras för att klargöra riskerna och fördelarna med användningen. Upptäckten innebär inte att patienter ska börja äta ibuprofen för att skydda sig mot demens.

Ingen läkemedelsförsäljning på veterinärklinik

Apoteksmarknadsutredningen har gått igenom det veterinärmedicinska området för att se om det behövs några särskilda bestämmelser för handel med djurläkemedel.

I stora drag går majoriteten av de förslag som finns i tidigare delbetänkanden även att tillämpa när det gäller läkemedel för djur, enligt utredningen. Målet har också varit en så enhetlig reglering som möjligt. Men till exempel bör det finnas en tillsyn över farmacevter som expedierar djurläkemedel och åtgärder måste kunna vidtas om skyldigheterna inte följs. Denna fråga behöver ses över separat, menar utredningen.

Utredningen påpekar också att Läkemedelsverket och Jordbruksverket kanske behöver se över reglerna för så kallade jourdoser, läkemedel som lämnas ut i liten mängd vid behandlingstillfället för att täcka patientens tillfälliga behov tills kunden når ett apotek. Det ska dock vara möjligt att lämna ut jourdoser till djur även på en omreglerad marknad.

Johan Beck-Friis, informationschef för Sveriges Veterinärförbund, ser jourdoserna som en kompromiss från utredningens sida. Önskemålet från Sveriges Veterinärförbund handlade egentligen om att det skulle bli möjligt att sälja både receptbelagda och receptfria läkemedel direkt på veterinärklinikerna.
– En djurägare som får ett recept på en veterinärklinik måste ofta åka långa sträckor för att hämta ut läkemedlet, vilket både är besvärligt för kunden och gör att behandlingen av djuret dröjer. Kanske hinner sjukdomstillståndet förvärras så pass att det blir nödvändigt med ett nytt besök hos veterinären bara för att läkemedlet inte har funnits tillgängligt, säger han.

Helena Nilsson, huvudsekreterare för Apoteksmarknadsutredningen, hänvisar till att utredningen följer linjen i huvudbetänkandet.
– Precis som andra förskrivare, till exempel läkare, får veterinärer enligt förslaget inte driva apotek. Däremot finns det ingenting som hindrar att kliniken har ett samarbete med ett apotek som etableras i närheten, säger hon.

För närvarande är det inte möjligt för apotek att bedriva detaljhandel med enbart läkemedel för djur men utredningen ser fördelar med en viss specialisering. En inriktning på läkemedel för behandling av djur skulle kunna leda till högre kompetens hos personalen och ökad tillgänglighet för kunderna, menar utredningen.

Utredningen har också kommit fram till att prissättningen av läkemedel för djur bör fortsätta att vara fri och inte reglerad.

Nytt avtal för apoteksanställda

Farmaciförbundet har krävt en löneökning på 8,4 procent på två år och en höjning av lägstalönerna till 16400 kronor. Arbetsgivarparten Almega har från sin sida krävt en övergång till 40-timmarsvecka från nuvarande 37,5 timmar för en heltid.

Förhandlingarna har nu landat i ett avtal med en löneökning på 3,4 procent i år, men med bibehållen 37,5-timmarsvecka. Parterna har också kommit överens om att tillsätta en arbetsgrupp som ska se över kollektivatalet inför nästa år. Målet är ett branschavtal för hela apoteksmarknaden.

Misslyckat möte om läkemedel till fattiga

En arbetsgrupp från WHO har under två år arbetat med att ta
fram förslag på hur man kan främja forskning och utveckling inom medicinska
områden som framförallt drabbar fattiga länder. Parallellt med gruppens arbete
har man hållit tre internationella möten där förslagen har förhandlats. Det
andra mötet hölls i november förra året. Målet var då att enas om en handlingsplan
som WHO kunde rösta igenom på nästa World Health Assembly
som hålls om några veckor. Men förhandlingarna strandade och länderna kom
överens om att
ha ytterligare ett möte.

Men även detta möte, som alltså avslutades i lördags,
slutade i få konkreta åtgärder enligt Läkare utan gränser. Till Sveriges radio
Ekot säger organisationen att flera konkreta förslag, som att till exempel att starta
en global fond för forskning och utveckling ströks.

Förhandlingarna kommer enligt Läkare utan gränser fortstätta
World Health Assembly där WHO drar upp riktlinjerna för
organisationens fortsatta arbete.