Årlig arkivering 2004

Richard Bergström, vd Läkemedelsindustriföreningen
Kvaliteten har blivit sämre. Och Nepi verkar ha lämnat den vetenskapliga arenan för att istället ägna sig åt allmän debatt. Den är också viktig, men ska kallas vid sitt rätta namn. Om man alls avser fortsätta med rapporter, bör Nepi överväga att införa ?peer review?.

Anders Hernborg, informationsläkare, Hallands läns läkemedelskommitté
För mig som arbetar praktiskt med läkemedelskommittéarbete är oftast Nepi:s rapporter intressanta. Nepi vågar utmana industrin och oss i läkarkåren på ett uppfriskande sätt. Rapporten för några år sedan om vardagsförskrivning av antihypertensiva medel i Värmland är en typ av studie som vi ser för lite av. Visst kan Melander/Nilsson ibland skicka iväg en och annan rallarsving utan millimeterprecision, men de brukar gå i rätt riktning och träffa rätt mottagare.

Steinar Höeg, vd för Astrazenecas marknadsbolag i Sverige
Nepi:s trovärdighet har successivt urholkats genom forskningsrapporter som kritiseras för att inte hålla måttet. Nepi är ju en statlig stiftelse med uppdrag är att verka för en bättre läkemedelsanvändning ? tillsammans med en rad andra myndigheter. Det är kanske dags att kraftsamla kring detta område så att samhället kan komma åt under- och överanvändningen av läkemedel. Det ger både bättre hälsa och ekonomi!

Mikael Hoffmann, ordförande i Östergötlands läns läkemedelskommitté
Nepi har aktivt bidragit till att belysa behovet av mer och bättre läkemedelsepidemiologiska studier i Sverige samtidigt som vårdens huvudmän och staten inte funnit vägar framåt. Vården har inte satsat tillräckliga resurser på att göra det som kan göras redan idag och staten har, bland annat via propositionen om läkemedelsregister, inte tagit chansen att ge patienterna säkrare och effektivare vård genom uppföljning i vården.

Rikard Viberg, distriktsläkare, Hässelby vårdcentral
Nepi har en viktig uppgift att ta fram information som komplement till läkemedelsindustrin. Nepi är dock handikappat av att inte själva kunna göra prospektiva studier. Nepi:s medarbetare har vissa uppfattningar i frågor om läkemedel och de försöker ofta på bräcklig grund lägga fram bevisning för dessa teorier. Nepi använder massmedia och i viss mån, enligt mitt tycke, alltför stora åthävor för att förmedla sina budskap.

Plats Preparat Miljoner kronor

1 N02BE01 – Alvedon 180,5

2 N02BA51 – Treo 138,3

3 M01AE01 – Ipren 102,5

4 N07BA01 – Nicorette 98,4

5 N07BA01 – Nicotinell Mint 72,7

6 R01AA05 – Nezeril 52,6

7 N02BE01 – Panodil 49,3

8 M01AE01 – Ibumetin 46,6

9 N07BA01 – Nicotinell Fruit 40,1

10 N07BA01 – Nicorette Mint 38,6

11 R01AA05 – Nasin 34,5

12 R01AA07 – Otrivin 32,9

13 M01AX05 – Artrox 26,5

14 A02AD01 – Novalucol 25

15 R06AX13 – Clarityn 24,3

16 A01AA01 – Fludent 22,9

17 M02AA10 – Zon 22,1

18 R01AA07 – Otrivin Menthol 20,3

19 N02BA51 – Treo Citrus 19,4

20 D07AA02 – Hydrokortison Ccs 19,3

21 A02BC01 – Losec Mups 19,1

22 N07BA01 – Nikotugg 18,6

23 A11AA01 – Vitamineral 18,3

24 N07BA01 – Nicorette Microtab 17,9

25 R01AA07 – Nasoferm 17,4

26 C05AA01 – Xyloproct 17,3

27 A02BA02 – Zantac Brus 16,7

28 N02BE01 – Reliv 15,4

29 A06AG11 – Microlax 15,3

30 R05CB02 – Bromhexin Aco 15

31 N02BA01 – Magnecyl 14,9

32 D06BB06 – Vectavir 14,2

33 R05DA07 – Noskapin Aco 13,4

34 N07BA01 – Niquitin 13,4

35 N02BE01 – Curadon 13,3

36 P03AX03 – Prioderm 13

37 A01AB03 – Corsodyl 12,9

38 D02AE01 – Fenuril 12,7

39 D11AX01 – Rogaine Forte 12,5

40 G03AC03 – Norlevo 12,4

41 N07BA01 – Nicotinell 12,4

42 B03AA03 – Niferex 12,3

43 R02AB30 – Bafucin 12,1

44 A02BA53 – Pepcid Duo 12

45 G03CA04 – Ovesterin 12

46 G01AF05 – Pevaryl 12

47 A03AX13 – Minifom 11,8

48 R02AB30 – Bafucin Mint 11,7

49 A06AD11 – Laktulos Pharmacia 11,3

50 R05CB02 – Bisolvon 11,1

51 A11EAXX – B-Kombin Forte N 10,6

52 N02BE01 – Panodil Zapp 10,3

53 A11AA01 – Vitaplex Mineral 10,3

54 R02AA03 – Strepsils 10,1

55 P02CX01 – Vanquin 10

56 G01AF05 – Pevaryl Depot 9,8

57 A01AA01 – Dentan 9,8

58 A02AD01 – Rennie 9,6

59 D01AC03 – Pevaryl 9,5

60 A07DA03 – Dimor 9,4

61 D05AAXX – Inotyol 9,3

62 D01AC08 – Fungoral 9,3

63 R06AX22 – Kestine 9,2

64 A02BX13 – Gaviscon 9,1

65 A01AA01 – Dentan Mint 9,1

66 C05BA01 – Hirudoid 8,9

67 N07BA01 – Nicotinell Lakrits 8,9

68 A01AA01 – Fluorette 8,6

69 D06BB03 – Anti 8,5

70 G01AF02 – Canesten 8,4

71 A02AD01 – Novaluzid 8,3

72 R05DA07 – Nipaxon 8,3

73 A01AB03 – Hexident 8

74 D01AE15 – Lamisil Dermgel 7,8

75 R01AD05 – Rhinocort Aqua 7,7

76 A02BA03 – Pepcid 7,7

77 R06AE05 – Postafen 7,5

78 D02AE01 – Canoderm 7,2

79 A06AC03 – Inolaxol 7,1

80 A02AD01 – Link 6,8

81 A03AX13 – Dimetikon Nm Pharma 6,7

82 R06AE07 – Zyrlex 6,5

83 N02BE01 – Panodil Brus 6,5

84 B02AA02 – Cyklo-F 6,3

85 A02BA02 – Rani-Q 6

86 N07BA01 – Nicorette Inhalator 5,8

87 A02BC02 – Pantoloc 5,7

88 C05AX03 – Alcosanal 5,7

89 D01AE15 – Lamisil 5,5

90 D04AB01 – Xylocain 5,5

91 N07BA01 – Nicorette Citrus 5,5

92 S01GX01 – Lomudal 5,5

93 S01AX05 – Noviform 5,4

94 A07DA03 – Imodium 5,3

95 D02AX00 – Miniderm 5,2

96 R06AX13 – Versal 5,1

97 D06XXXX – Medel Vid Bakteriella Och Vira 5,1

98 R05CA10 – Quilla Simplex 5

99 A06AC01 – Lunelax 4,9

100 A11BAXX – Enomdan 4,6

101 D08AC02 – Descutan 4,6

102 A11GA01 – C-Vitamin 4,5

103 S01GX02 – Livostin 4,5

104 A01AA30 – Xerodent 4,5

105 N02BA51 – Magnecyl-Kof Brus 4,5

106 A06AB02 – Dulcolax 4,5

107 M02ACXX – Algesal 4,5

108 A12AXXX – Kalcipos-D Mite 4,4

109 S01XA20 – Viscotears 4,4

110 A11GA01 – C-Vitamin Sockerfri Citro 4,3

111 D08AX01 – Microcid 4,2

112 A11GA01 – C-Vimin 4,1

113 N02BA01 – Magnecyl Brus 4,1

114 A06AC01 – Vi-Siblin 4,1

115 D11AX01 – Rogaine 4

116 N02BA51 – Bamyl-S-Koffein 4

117 D01AC20 – Daktacort 4

118 A06AB08 – Laxoberal 3,9

119 N06BC01 – Koffein Recip 3,8

120 R01AC02 – Livostin 3,8

121 A02BC01 – Omeprazol Sandoz 3,7

122 R06AE07 – Cetirizin Biochemie 3,6

123 D08AC02 – Klorhexidin 3,6

124 A12AA04 – Kalcitena 3,6

125 A01AA01 – Fludent Banansmak 3,6

126 M02AA13 – Ibumetin 3,6

127 D02AX00 – Propyless 3,5

128 D01AC01 – Canesten 3,5

129 A02BA02 – Artonil 3,5

130 A11GA01 – C-Vitamin Sockerfri Apels 3,2

131 A11HA03 – E-Vimin 3,1

132 A11GA01 – C-Vimin Apelsin 3,1

133 A12CC30 – Magnesium Recip 3,1

134 M01AE01 – Alindrin 3

135 A11CBXX – Ad-Vitamin Olja 3

136 D02AE01 – Karbasal 3

137 A01AA01 – Dentirol Fluor Smultron 2,9

138 A02BC01 – Omeprazol Ratiopharm 2,9

139 A01AA01 – Fluorette Cherry Mint 2,9

140 D02AAXX – Silon 2,9

141 B03AA07 – Duroferon 2,7

142 A06AB06 – Pursennid Ex-Lax 2,7

143 D07AA02 – Mildison Lipid 2,7

144 A07DA03 – Travello 2,7

145 A02BA02 – Inside 2,6

146 R05XXXX – Vicks Vaporub 2,6

147 A11ABXX – Vitatonin Forte 2,6

148 A02BA02 – Inside Brus 2,6

149 A07DA03 – Loperamid Scand Pharm 2,5

150 S01XA20 – Oculac 2,5

151 M02AA10 – Orudis 2,5

152 N02BA01 – Aspirin 2,5

153 S01GX01 – Lecrolyn 2,3

154 N02BA01 – Albyl Minor 2,3

155 R01AD05 – Budesonid Scand Pharm 2,3

156 R01AC01 – Lomudal Nasal 2,3

157 M01AX05 – Glucosine 2,2

158 D02AFXX – Salsyvase 2,2

159 A11GA01 – Ido-C 2,2

160 N05CM09 – Baldrian-Dispert 2,1

161 A12AA04 – Kalcipos 2,1

162 D10AE01 – Basiron Ac 2,1

163 N01BB20 – Emla 2,1

164 D10AE01 – Stioxyl 2

165 N05CM09 – Neurol 2

166 A06AC01 – Vi-Siblin S 2

167 M02AA10 – Siduro 2

168 B03BA01 – Behepan 2

169 A01AA01 – Dentirol Fluor Svartvinbä 1,9

170 R06AX13 – Clarityn-S 1,8

171 S01XA20 – Sincon 1,8

172 N02BB51 – Koffazon 1,7

173 N02BA51 – Magnecyl-Koffein 1,7

174 A06AD11 – Laktulos Apelsin Pharmaci 1,6

175 A01AC01 – Kenacort-T 1,6

176 R06AE07 – Acura 1,6

177 A01AB11 – Ascoxal 1,6

178 N02BA01 – Bamyl-S 1,6

179 A12AA04 – Kalcidon 1,6

180 A06AD11 – Duphalac 1,6

181 A06AB02 – Toilax 1,5

182 A11CBXX – Ad-Vitamin Vatten 1,5

183 D11AC08 – Sevorex 1,5

184 A06AG02 – Toilax 1,5

185 D11AC03 – Selukos 1,5

186 M02AB01 – Termo 1,5

187 P03AA54 – Tenutex 1,4

188 D01AC20 – Cortimyk 1,4

189 A11ABXX – Vitatonin 1,4

190 A06AD12 – Importal Ex-Lax 1,3

191 R01AX10 – Fenazon 1,3

192 A11BAXX – Minorplex 1,3

193 R06AE07 – Cetirizin Scand Pharm 1,2

194 S01XA20 – Artelac 1,2

195 D07AA02 – Uniderm 1,2

196 N02BA51 – Bamyl-Koffein 1,2

197 A06AG10 – Klyx 1,2

198 D01AC02 – Daktar 1,1

199 S01XA20 – Oculentum Simplex 1,1

200 S01XA20 – Isopto-Plain 1,1

201 A06AX02 – Relaxit 1,1

202 A11EAXX – Beviplex Forte 1,1

203 A07BA01 – Medikol 1,1

204 R01AD01 – Becotide Nasal 1,1

205 D11AC03 – Selsun 1

206 N02BA01 – Bamyl 1

207 D01AC08 – Ketoson 1

208 D02AE01 – Calmuril 0,9

209 R06AE07 – Cetirizin Copyfarm 0,9

210 S01XA20 – Celluvisc 0,9

211 A07BA01 – Carbo Medicinalis 0,9

212 R01AC01 – Pollyferm 0,8

213 A11JCXX – Lixir 0,8

214 B03AA02 – Erco-Fer 0,8

215 S01XA20 – Oftagel 0,8

216 R06AE07 – Reactine 0,8

217 R05CA03 – Resyl S 0,8

218 A06AG07 – Resulax 0,7

219 R01AA05 – Iliadin 0,7

220 D07AA02 – Ficortril 0,6

221 M02ACXX – Theranyl 0,6

222 D08AC02 – Klorhexidinsprit 0,6

223 D09AB01 – Mezinc 0,6

224 R05CA03 – Resyl 0,3

Inställningen till receptfria läkemedel håller på att förändras i Sverige. Samtidigt som Apotekets monopol på receptfria läkemedel diskuteras allt mer ställer befolkningen krav på ökad tillgänglighet på deras villkor.
? Människor i dag vill ta ett större ansvar för sin egen hälsa, säger Carl-Johan Spak, ordförande i Läkemedelsindustriföreningens egenvårdskommitté.
Många personer inom branschen som Läkemedelsvärlden varit i kontakt med anser att alla aktörer har något att vinna på en ökad användning av och tillgänglighet på receptfria läkemedel.
? Receptfritt är positivt ur patientens och vårdens synvinkel så länge som preparaten är bedömda som acceptabla för egenvård, säger Karin Sandström, utredare på HSO, Handikappförbundens samarbetsorgan.
? Patienterna vinner själva om de kan använda receptfria läkemedel istället för att behöva söka läkare. Men även sjukvården vinner, säger Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Sveriges läkarförbund.
Hon får medhåll från Ellen Hyttsten, direktör på Landstingsförbundet vid avdelningen för Hälso- och sjukvårdspolitik.
? Sjukvårdshuvudmännen vinner då receptfria läkemedel i normalfallet inte belastar läkemedelsförmånen och därmed läkemedelsbudgeten. Man sparar dessutom sjukvårdskostnader eftersom man inte behöver besöka läkare vilket ger ökad tillgänglighet.
Carl-Johan Spak menar att vinsten är bredare än så.
? Alla vinner på en ökad egenvård ? inte bara patienter och sjukvården utan även läkemedelsföretagen.

Mycket mer offensiv strategi
Men alla är inte odelat positiva. Enligt Ola Ohlsson, ordförande i Region Skånes Läkemedelsråd och ordförande i Lok, ordförandekollegiet för landets läkemedelskommittéer, finns även risker med en ökad självmedicinering.
? Risken är överbehandling och att industrin utnyttjar denna möjlighet att sälja läkemedel i mindre förpackningar, som man sedan begär att sjukvården skall förskriva med rabatt.
Trots vissa risker tenderar inställningen hos sjukvården att bli mer accepterande till receptfria läkemedel som en viktig del av hälsovården. Dessutom ökar allmänhetens önskan att påta sig ett större ansvar för sin egen hälsa. Som grädde på moset inser politiker att rätt använd egenvård och receptfria läkemedel kan spara stora pengar inom sjukvården.
Trots det händer litet. Varken myndigheter eller läkemedelsindustrin är drivande i frågan. Den senare för att det ekonomiska incitamentet är litet.
? Sedan 1990 har det inte skett mycket på området. Branschorganisationerna måste bli bättre på att lyfta fram fördelarna med självmedicinering och egenvård. Myndigheterna kan hjälpa till genom att harmonisera regelverken, säger Carl-Johan Spak.
För att få fart på frågan anser Carl-Johan Spak att det vore bra med ett samlat initiativ från myndigheternas och sjukvårdens sida, tillsammans med industrin och Apoteket.
? Vi borde analysera och hitta områden som lämpar sig bra för egenvård. Jag tycker också att vi i Sverige borde titta på hur de brittiska myndigheterna hanterar frågan. De har en mycket mer offensiv strategi, där man nyligen receptbefriat simvastatin.
Från Landstingsförbundets sida är man positivt till en ökad användning av receptfria läkemedel.
? Ja, men inte på bekostnad av patientsäkerheten. Det är viktigt att kunden lätt kan få tillgång till farmacevtisk kompetens och information. Om försäljningen av receptfria läkemedel i framtiden kommer att släppas fri är det viktigt att informationen till kunderna inte försämras, säger Ellen Hyttsten.
1999 överlämnade Landstingsförbundet en lista till Läkemedelsverket med 15 läkemedel som förbundet såg som lämpliga för receptbefrielse. Men inte många av dessa har receptbefriats till i dag.
? För närvarande är det inte aktuellt med någon ny lista, säger Ellen Hyttsten.

Statisk svensk marknad
Enligt en rapport från Apoteket över läkemedelsutvecklingen 2003 är det smärtstillande läkemedel, medel för rökavvänjning samt medel mot nästäppa som dominerar den svenska receptfria läkemedelsförsäljningen.
Totalt sålde Apoteket receptfria läkemedel för 2 174 miljoner kronor under 2003. Det utgör 6,7 procent av Apotekets totala försäljning och är en ökning med 4,4 procent från 2002.
Av smärtstillare innehållande ibuprofen ökar Ibumetin mest (+ 88 procent), på Iprens bekostnad under 2003. Andra receptfria läkemedel som ökat kraftigt under 2003 är Zon gel (ketoprofen) för lokal topikal behandling av led- och muskelsmärtor, samt det nyregistrerade artrosmedlet Artrox (glukosamin), som fram till i oktober 2002 såldes i hälsokost-
affärer.
Men den svenska receptfria marknaden är stabil och ändrar sig litet från år till år, menar Karolina Antonov, läkemedelsanalytiker på Apoteket.
? Under perioden 2000-2003 är det samma grupper som toppat alla år. 2003 utgjorde de tjugo största grupperna 75 procent av totala egenvårdsförsäljningen av humanläkemedel. Den största förändringen sista året har varit för vitaminerna där vissa läkemedel gått från att vara läkemedel till att vara handelsvaror och där försäljningen troligen spritts till andra försäljningskanaler.
Även sett till enskilda preparat är marknaden stabil.
? Det är samma preparat som dominerar, både i pengar och i volymer. 2003 utgjorde de 20 största preparaten 49 procent av totala egenvårdsförsäljningen av humanläkmedel.
Sverige brukar ses som ett restriktivt land vad gäller receptfria läkemedel.
? Det bidrar givetvis till en stabil marknad. Man skulle förvänta sig större förändringar på marknaden i ett land med liberal inställning till receptfrihet, säger Karolina Antonov.

Olika produkter
Det råder dock stora skillnader mellan olika preparat, som både finns tillgängliga som receptbelagt och receptfritt. Sådana exempel är loratadin (Clarityn), som receptbefriades 1992, och omeprazol (Losec), som receptbefriades 1999. Loratadins receptfria försäljning står för drygt 40 procent av den totala, medan omeprazols receptfria försäljning bara utgör knappt sex procent ? sett till andelen förpackningar.
? Det kan bero på att de blev receptfria vid olika tidpunkter samt att receptfriheten kanske inföll vid olika tidpunkter i produkternas livscykel, säger Karolina Antonov.
Vilket det också gjorde. Loratadin hade varit på marknaden tre år när det receptbefriades mot omeprazols elva år.
Hon tror också att företagets önskan att profilera läkemedlet påverkar hur det marknadsförs och därmed säljs.
? Man kan ju också tänka sig att läkarna är mer benägna att fortsätta skriva Losec på recept eftersom det är ett potentiellt livshotande sjukdomstillstånd som man kanske vill följa på ett annat sätt än pollenallergi, säger Karolina Antonov.

Fler receptfria alternativ
Från Apotekets sida spår man att marknaden för receptfria läkemedel blir större de närmaste åren. Det finns ett intresse både från sjukvårdens och från kundernas sida för en ökad användning av receptfria läkemedel.
? Men vår ståndpunkt är att receptfria läkemedel ska säljas där det finns tillgång till farmacevtisk kompetens. Det ser vi som en förutsättning för att fler potenta läkemedel ska kunna överföras till receptfrihet, säger Andreas Rosenlund, pressekreterare på Apoteket.
Enligt honom är också Apoteket positivt till att läkemedel görs tillgängliga som receptfria alternativ.
? Fler potenta egenvårdsläkemedel ökar möjligheten för apoteken att avlasta sjukvården.
Men hur den svenska receptfria marknaden kommer att se ut framöver vet ingen. Snart kommer EG-domstolens utslag som kan förändra förutsättningarna för försäljningen av receptfria läkemedel. En förändring som kan göra industrin mer intresserad.

Läkemedelsindustriföreningen, Lif, är positiva till att fler läkemedel säljs recceptfritt, men entusiasmen saknas och man driver inte frågan. Företagen har i relativt få fall ansökt om receptfrihet på senare år.
? Det talades mycket om switchar för tio femton år sedan, men förväntningarna som byggdes upp var orealistiska. En huvudorsak till att det inte hänt så mycket är att det inte visat sig lukrativt för företagen. Det beror dels på att distributionssystemen i Sverige och andra länder inte gett en tillräckligt hög tillgänglighet av receptfria läkemedel, dels på att subven- tioneringssystemen inte gynnar övergångar från receptbelagt till receptfritt, säger Richard Bergström, vd för Lif.
Läkemedelsverket har inte heller varit drivande vad gäller att ta initiativ till switchar; man har bara gjort detta en gång på senare år ? då gällde det omeprazol (Losec).
Carl-Johan Spak på företaget Recip, svensk representant i den europeiska branschföreningen för egenvårdsprodukter, AESGP, tycker att mer borde hända på området.
? Recips inställning är att receptbelagda läkemedel, där det finns goda förutsättningar att patienten kan klara en diagnos eller se en möjlighet till förebyggande behandling, kan switchas under förutsättning att det inte finns säkerhetsproblem kopplade till självmedicinering.

Omreglering kan sätta fart
Studerar man försäljningsutvecklingen före och efter några av de senaste och mest uppmärksammade switcharna, är det lätt att förstå de större företagens ointresse. Skiftet från receptbelagt till receptfritt omeprazol i Sverige innebar exempelvis totalt sett ingen ökad försäljning av substansen (se tabell) ? snarare tvärtom.
Vad skulle kunna sätta fart på utvecklingen? Richard Bergström tror att en omreglering med större tillgänglighet på receptfria läkemedel som följd skulle öka intresset hos företagen.
? Om monopolet faller kan vi komma att få se en ny våg av läkemedel som blir receptfria.
? Dessutom skulle eventuella nya aktörer i försäljningsledet, exempelvis apotekskedjor, antagligen driva på utvecklingen mot mer receptfritt, säger Jan Liliemark, professor vid Läkemedelsverket.

Recept krav för subvention
Det faktum att subventionering av läkemedel idag förutsätter receptförskrivning gör att förskrivare ofta skriver ut receptfria läkemedel vilket gör det billigare för patienten.
Något som skulle kunna öka intresset att ?switcha? är därför förändringar i subventioneringssystemet, något som många befarar förr eller senare blir verklighet.
? Idag utnyttjas systemet genom att receptfria läkemedel ofta förskrivs på recept. Det vore intressant att se vad som skulle hända om subventioneringssystemet förändras så att patientens andel av kostnaden ökar, säger Mats Olsson, vd för Läkemedelsstatistik AB.

Borde skiljas åt
Carl-Johan Spak efterlyser en mer genomgripande förändring.
? Jag har förståelse för att företag idag kan tveka till att driva switchar eftersom många myndigheter i Europa kopplar ihop subvention med receptstatus. För att komma ifrån en sådan tvekan från företagen borde man skilja på subvention och receptstatus och grunda subventioneringsbeslut på kostnadseffektivitet och inte om man kan köpa det med eller utan läkares recept. Om detta genomfördes konsekvent i Europa tror jag vi skulle få fler switchar.

I Sverige är andelen av den totala läkemedelsförsäljningen som utgörs av receptfria läkemedel betydligt lägre än i många andra länder i Europa. Enligt propositionen De nya läkemedelsförmånerna (2001/02:63) var denna andel 1997 i Sverige tio procent, jämfört med 16 procent i Danmark, 24 procent i Storbritannien och 32 procent i Tyskland och Frankrike. Enligt nyare statistik från Apoteket har dock andelen receptfritt i Sverige minskat ytterligare och var 2001 strax under nio procent.
? Men det betyder inte nödvändigtvis att vi är striktare mot att tillåta egenvård med receptfria läkemedel. Sannolikt är floran av äldre och oftast sämre dokumenterade produkter större i andra länder, säger Carl-Johan Spak, svensk representant i den europeiska industriella egenvårdsorganisationen AESGP (Association of the European Self-Medication Industry).
Men om man jämför vilka läkemedel som säljs utan recept i olika länder hamnar Sverige knappast i frontlinjen.
? Sverige är inte ledande i utvecklingen. Ser man till de nationella besluten har länderna generellt valt ganska olika vägar, säger Jan Liliemark, professor vid Läkemedelsverket.

Nationella egenheter
Det senare illustreras tydligt av en kartläggning som AESGP sammanställde 2003 (se tabell). I Sverige receptfria läkemedel som antihistaminen loratadin (Clarityn med flera) och akut-p-pillret levonorgestrel (Norlevo) är receptbelagda i många andra länder; å andra sidan är det slemlösande läkemedlet acetylcystein och smärtstillaren diklofenak (Voltaren) receptbelagda i Sverige men säljs över disk i de flesta andra nationer. Det land där bedömningarna tycks överensstämma bäst med de svenska är Storbritannien.
Många länder har sina egenheter. Finland skiljer ut sig genom att insulin och steroiden prednisolon under vissa förutsättningar kan säljas utan krav på recept. Fransmännen är tämligen ensamma om att anse att hostmedicinen bromhexin bara får säljas mot recept medan tyskarna har samma åsikt om noskapin, även det mot hosta.
Norge och Italien väntade till 1988 respektive 1990 med att receptbefria paracetamol. Omeprazol (Losec) är receptbelagt i alla styrkor i samtliga industriländer utom Sverige och USA.
I det långa perspektivet är dock en harmonisering på väg eftersom de nationella läkemedelsmyndigheterna bara råder över receptstatusen för de nationellt godkända läkemedlen; för det växande antal läkemedel som godkänns enligt den centrala proceduren ligger beslutet hos EMEA.

Mättnad i systemet
De senaste åren har få receptbelagda läkemedel överförts till receptfri status i Sverige, en trend som även gäller för stora delar av Europa. Läkemedelsverket har sedan 1997 avslutat 88 receptfrihetsärenden. I många fall handlar det dock om generika med samma aktiva substans.
Av de 88 har fem ärenden återdragits av tillverkaren, och i ett fall har Läkemedelsverket avstyrkt receptfrihet (sekretessen hindrar Läkemedelsverket att tala om vilket) ? i övrigt har man bifallit ansökningarna.
Bland de principiellt intressanta switchade läkemedlen finns protonpumpshämmarna omeprazol (Losec), lansoprazol (Lanzo) och pantoprazol (Pantoloc), smärtstillaren ketoprofen (Orudis) och akut-p-pillret levonorgestrel (Norlevo).
Enligt Jan Liliemark är en del av förklaringen till det låga antalet switchar en mättnad i systemet.
? De läkemedel på marknaden idag som är mest lämpade att säljas receptfritt har redan blivit switchade. Det är idag svårt att se några uppenbara kandidater som skulle kunna receptbefrias, säger han.
En annan delförklaring, menar Jan Liliemark, är att antalet nya läkemedel som godkänts dalat kraftigt de senaste åren.
? En grundregel är dock att ett läkemedel ska ha funnits på marknaden i tre år innan en receptbefrielse kan bli aktuell, så nedgången i nya läkemedel som vi ser idag har antagligen än så länge ett begränsat inflytande på antalet switchar, säger Jan Liliemark.
En annan delförklaring är att läkemedelsindustrin anser sig sakna incitament att ansöka om receptbefrielse (se artikel på sidan 25).

Coxiber kan bli aktuella
Jan Liliemark utesluter inte att Läkemedelsverket kan komma att ta nya initiativ i linje med beslutet att receptbefria omeprazol. Då gick man uttryckligen emot företagets vilja (se LMV 7-8/99).
? Inget är aktuellt just nu, men vi har bra erfarenheter från switchningen av omeprazol.
Vilka läkemedel står då på tur att switchas inom den närmaste tiden ? om det nu över huvud taget händer något? Enligt Jan Liliemark skulle en rad av de smärtstillande NSAID-läkemedlen kunna bli aktuella, inklusive de så kallade coxiberna.
? Coxiberna ger ju mindre risk för mag-tarmblödningar än exempelvis acetylsalicylsyra som är receptfritt sedan länge. Här kan det finnas en potential för receptfrihet. Men profilen vad gäller hjärt-kärlbiverkningar är förstås något man måste väga in.

Viagra utan recept möjligt
Han nämner också fetmaläkemedlet orlistat (Xenical) och impotensmedlet sildenafil (Viagra) som tänkbara kandidater för framtida receptfrihet.
? För Viagras del vore en stor fördel med receptfrihet att man skulle motverka den illegala handeln med läkemedlet, säger Jan Liliemark.
Men talar inte riskerna med sildenafil, exempelvis vid samtidig behandling med nitroglycerinpreparat, emot receptfrihet?
? Jo, men man ska komma ihåg att ett läkemedel inte behöver betraktas som helt ofarligt för att bli receptfritt. Det räcker med att säkerhetsprofilen bedöms som rimlig, säger Jan Liliemark.
Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen, tror i första hand att de kolesterolsänkande statinerna kan komma på fråga, i linje med utvecklingen i Storbritannien där man nyligen beslutat att receptbefria simvastatin i lågdos (se LMV
7-8/04).
? Den enda faran jag kan se med detta är att de som inte får tillräcklig effekt inte upptäcker det och därmed inte kan slussas vidare till adekvat behandling. Det går ju inte att jämföra med behandling med smärtstillande läkemedel som Ipren, där märker man ju tydligt om man inte får effekt.
På MSD, som tillsammans med flera generikaföretag tillhandahåller simvastatin, finns inga planer på att ansöka om receptfrihet för simvastatin i Sverige.
? Av tradition har vi själva aldrig riktat in oss på den receptfria marknaden, säger Ewa Lundborg, tillförordnad informationschef på företaget.
? I Storbritannien gav vi Johnson & Johnson MSD, ett företag som delas av oss och Johnson & Johnson, tillstånd att ansöka om receptfrihet för simvastatin. Detta eftersom vi bedömer att det är säkert att använda Zocord även i egenvård, samt att brittiska myndigheter uppmuntrar företag att tillhandahålla läkemedel för egenvård i större utsträckning.