Coxiber, Xenical och Viagra kan stå på tur

I Sverige är andelen läkemedel som säljs receptfritt lägre än i många andra länder, och på senare år har bara ett fåtal större ?switchar? skett. NSAID-läkemedel, Viagra och Xenical kan dock stå på tur att receptbefrias framöver enligt Läkemedelsverket.

23 aug 2004, kl 16:28
0

I Sverige är andelen av den totala läkemedelsförsäljningen som utgörs av receptfria läkemedel betydligt lägre än i många andra länder i Europa. Enligt propositionen De nya läkemedelsförmånerna (2001/02:63) var denna andel 1997 i Sverige tio procent, jämfört med 16 procent i Danmark, 24 procent i Storbritannien och 32 procent i Tyskland och Frankrike. Enligt nyare statistik från Apoteket har dock andelen receptfritt i Sverige minskat ytterligare och var 2001 strax under nio procent.
? Men det betyder inte nödvändigtvis att vi är striktare mot att tillåta egenvård med receptfria läkemedel. Sannolikt är floran av äldre och oftast sämre dokumenterade produkter större i andra länder, säger Carl-Johan Spak, svensk representant i den europeiska industriella egenvårdsorganisationen AESGP (Association of the European Self-Medication Industry).
Men om man jämför vilka läkemedel som säljs utan recept i olika länder hamnar Sverige knappast i frontlinjen.
? Sverige är inte ledande i utvecklingen. Ser man till de nationella besluten har länderna generellt valt ganska olika vägar, säger Jan Liliemark, professor vid Läkemedelsverket.

Nationella egenheter
Det senare illustreras tydligt av en kartläggning som AESGP sammanställde 2003 (se tabell). I Sverige receptfria läkemedel som antihistaminen loratadin (Clarityn med flera) och akut-p-pillret levonorgestrel (Norlevo) är receptbelagda i många andra länder; å andra sidan är det slemlösande läkemedlet acetylcystein och smärtstillaren diklofenak (Voltaren) receptbelagda i Sverige men säljs över disk i de flesta andra nationer. Det land där bedömningarna tycks överensstämma bäst med de svenska är Storbritannien.
Många länder har sina egenheter. Finland skiljer ut sig genom att insulin och steroiden prednisolon under vissa förutsättningar kan säljas utan krav på recept. Fransmännen är tämligen ensamma om att anse att hostmedicinen bromhexin bara får säljas mot recept medan tyskarna har samma åsikt om noskapin, även det mot hosta.
Norge och Italien väntade till 1988 respektive 1990 med att receptbefria paracetamol. Omeprazol (Losec) är receptbelagt i alla styrkor i samtliga industriländer utom Sverige och USA.
I det långa perspektivet är dock en harmonisering på väg eftersom de nationella läkemedelsmyndigheterna bara råder över receptstatusen för de nationellt godkända läkemedlen; för det växande antal läkemedel som godkänns enligt den centrala proceduren ligger beslutet hos EMEA.

Mättnad i systemet
De senaste åren har få receptbelagda läkemedel överförts till receptfri status i Sverige, en trend som även gäller för stora delar av Europa. Läkemedelsverket har sedan 1997 avslutat 88 receptfrihetsärenden. I många fall handlar det dock om generika med samma aktiva substans.
Av de 88 har fem ärenden återdragits av tillverkaren, och i ett fall har Läkemedelsverket avstyrkt receptfrihet (sekretessen hindrar Läkemedelsverket att tala om vilket) ? i övrigt har man bifallit ansökningarna.
Bland de principiellt intressanta switchade läkemedlen finns protonpumpshämmarna omeprazol (Losec), lansoprazol (Lanzo) och pantoprazol (Pantoloc), smärtstillaren ketoprofen (Orudis) och akut-p-pillret levonorgestrel (Norlevo).
Enligt Jan Liliemark är en del av förklaringen till det låga antalet switchar en mättnad i systemet.
? De läkemedel på marknaden idag som är mest lämpade att säljas receptfritt har redan blivit switchade. Det är idag svårt att se några uppenbara kandidater som skulle kunna receptbefrias, säger han.
En annan delförklaring, menar Jan Liliemark, är att antalet nya läkemedel som godkänts dalat kraftigt de senaste åren.
? En grundregel är dock att ett läkemedel ska ha funnits på marknaden i tre år innan en receptbefrielse kan bli aktuell, så nedgången i nya läkemedel som vi ser idag har antagligen än så länge ett begränsat inflytande på antalet switchar, säger Jan Liliemark.
En annan delförklaring är att läkemedelsindustrin anser sig sakna incitament att ansöka om receptbefrielse (se artikel på sidan 25).

Coxiber kan bli aktuella
Jan Liliemark utesluter inte att Läkemedelsverket kan komma att ta nya initiativ i linje med beslutet att receptbefria omeprazol. Då gick man uttryckligen emot företagets vilja (se LMV 7-8/99).
? Inget är aktuellt just nu, men vi har bra erfarenheter från switchningen av omeprazol.
Vilka läkemedel står då på tur att switchas inom den närmaste tiden ? om det nu över huvud taget händer något? Enligt Jan Liliemark skulle en rad av de smärtstillande NSAID-läkemedlen kunna bli aktuella, inklusive de så kallade coxiberna.
? Coxiberna ger ju mindre risk för mag-tarmblödningar än exempelvis acetylsalicylsyra som är receptfritt sedan länge. Här kan det finnas en potential för receptfrihet. Men profilen vad gäller hjärt-kärlbiverkningar är förstås något man måste väga in.

Viagra utan recept möjligt
Han nämner också fetmaläkemedlet orlistat (Xenical) och impotensmedlet sildenafil (Viagra) som tänkbara kandidater för framtida receptfrihet.
? För Viagras del vore en stor fördel med receptfrihet att man skulle motverka den illegala handeln med läkemedlet, säger Jan Liliemark.
Men talar inte riskerna med sildenafil, exempelvis vid samtidig behandling med nitroglycerinpreparat, emot receptfrihet?
? Jo, men man ska komma ihåg att ett läkemedel inte behöver betraktas som helt ofarligt för att bli receptfritt. Det räcker med att säkerhetsprofilen bedöms som rimlig, säger Jan Liliemark.
Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen, tror i första hand att de kolesterolsänkande statinerna kan komma på fråga, i linje med utvecklingen i Storbritannien där man nyligen beslutat att receptbefria simvastatin i lågdos (se LMV
7-8/04).
? Den enda faran jag kan se med detta är att de som inte får tillräcklig effekt inte upptäcker det och därmed inte kan slussas vidare till adekvat behandling. Det går ju inte att jämföra med behandling med smärtstillande läkemedel som Ipren, där märker man ju tydligt om man inte får effekt.
På MSD, som tillsammans med flera generikaföretag tillhandahåller simvastatin, finns inga planer på att ansöka om receptfrihet för simvastatin i Sverige.
? Av tradition har vi själva aldrig riktat in oss på den receptfria marknaden, säger Ewa Lundborg, tillförordnad informationschef på företaget.
? I Storbritannien gav vi Johnson & Johnson MSD, ett företag som delas av oss och Johnson & Johnson, tillstånd att ansöka om receptfrihet för simvastatin. Detta eftersom vi bedömer att det är säkert att använda Zocord även i egenvård, samt att brittiska myndigheter uppmuntrar företag att tillhandahålla läkemedel för egenvård i större utsträckning.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng