Tidigare har gränsen för vad som ska räknas som grovt narkotikabrott vid illegalt innehav av flunitrazepam (Rohypnol) legat vid 20 000 tabletter. I och med straffskärpningen ligger nu gränsen vid 1000 tabletter.
Riksåklagaren som drivit målet menar att det här kommer att få konsekvenser för all hantering av preparatet, från misstanke om ringa brott och uppåt och att straffskärpningen ska ha en avhållande effekt på missbruk och smuggling av det narkotikaklassade läkemedlet.
Enligt en rapport från Stockholmspolisens narkotikarotel är flunitrazepam den snabbast ökande drogen ?på gatan?. Rättsmedicinalverket har i en tidigare rapport krävt att den svenska regeringen ska arbeta för en avregistrering av läkemedlet.
Den legala förskrivningen av flunitrazepam i Sverige är idag cirka tio procent av vad den var för tio år sedan.
Månads arkivering september 2003
Straffskärpning för illegalt flunitrazepam
Straffskärpning för illegalt flunitrazepam
Tidigare har gränsen för vad som ska räknas som grovt narkotikabrott vid illegalt innehav av flunitrazepam (Rohypnol) legat vid 20 000 tabletter. I och med straffskärpningen ligger nu gränsen vid 1000 tabletter.
Riksåklagaren som drivit målet menar att det här kommer att få konsekvenser för all hantering av preparatet, från misstanke om ringa brott och uppåt och att straffskärpningen ska ha en avhållande effekt på missbruk och smuggling av det narkotikaklassade läkemedlet.
Enligt en rapport från Stockholmspolisens narkotikarotel är flunitrazepam den snabbast ökande drogen ?på gatan?. Rättsmedicinalverket har i en tidigare rapport krävt att den svenska regeringen ska arbeta för en avregistrering av läkemedlet.
Den legala förskrivningen av flunitrazepam i Sverige är idag cirka tio procent av vad den var för tio år sedan.
VI TYCKER: Läkemedelsutvecklingen och antibiotika
Richard Bergström, vd, Läkemedelsindustriföreningen
Enligt den amerikanska industriföreningens databas (http:// www.phrma. org/newmedicines/) pågår just nu 256 projekt mot infektionssjukdomar, varav 32 är antibiotika. Men Norrby har rätt i att det forskas för lite på detta område. Vi har varit så duktiga på att begränsa användningen av nya antibiotika att det inte ens går att få tillbaka forskningskostnaden under patenttiden. Det krävs nya incitament, till exempel förlängd patenttid, för att stimulera forskning på detta område.
Anders Hernborg, allmänläkare, Halmstad
Marknadsekonomin löser inte alla problem och läkemedelföretag är inga välgörenhetsinrättningar. Miljardsatsningar på nya preparat ger högre vinst om det gäller obotliga tillstånd med livslång behandling: hypertonimedel, blodfettsänkare, medel mot refluxesofagit. En tredagarskur mot blåskatarr ter sig mindre lönsam. Det krävs kreativitet, internationellt samarbete genom WHO och solidarisk finansiering från rika länder som Sverige.
Mikael Hoffman, chef, läkemedelsenheten, Östergötland
Läkemedelsindustrin har att ta fram nya innovativa läkemedel som kan ge en god vinst. Antibiotika ges ofta under kort tid och inom slutenvård där kostnaderna är tydliga. Det är samhällets ansvar att viktiga nya läkemedel tas fram. Det gäller såväl ?orphan drugs? som läkemedel mot tropiksjukdomar och nu också antibiotika. Samhällets grundforskning kring nya angreppsätt för antibiotika måste stärkas för att på sikt ge nya kommersiellt intressanta alternativ för läkemedelsindustrin att utveckla.
Jane Ahlqvist Rastad, informationsläkare, Läkemedelsverket
Sjukvården måste tydliggöra för industrin behovet av dessa läkemedel som åtminstone i framtiden kanske kan bli ekonomiskt bärkraftiga. Om preparaten inte kan bli tillräckligt stora för att vara intressanta för läkemedelsindustrin så skulle stimulansåtgärder motsvarande ?orphan drug? kunna övervägas. Det är förstås också viktigt att sjukvården i denna situation utnyttjar befintliga antibiotika optimalt så att resistenssituationen inte förvärras.
Cecilia Bernsten, Socialstyrelsen
Varför ett visst läkemedelsområde får resurser och utvecklas beror av många saker, men grunden är alltid ett uppmärksammat behov. När det gäller infektionssjukdomar är det just medvetenheten och uppmärksamheten som fallerar, inte behovet i sig. Det krävs många och bra studier av användningen och av behoven eftersom man på det sättet kan få ny kunskap, samt att medier, politiker och forskningsfinansiärer uppmärksammar området. Här behövs en seriös offentlig diskussion grundad på god forskning.
VI TYCKER: Läkemedelsutvecklingen och antibiotika
Richard Bergström, vd, Läkemedelsindustriföreningen
Enligt den amerikanska industriföreningens databas (http:// www.phrma. org/newmedicines/) pågår just nu 256 projekt mot infektionssjukdomar, varav 32 är antibiotika. Men Norrby har rätt i att det forskas för lite på detta område. Vi har varit så duktiga på att begränsa användningen av nya antibiotika att det inte ens går att få tillbaka forskningskostnaden under patenttiden. Det krävs nya incitament, till exempel förlängd patenttid, för att stimulera forskning på detta område.
Anders Hernborg, allmänläkare, Halmstad
Marknadsekonomin löser inte alla problem och läkemedelföretag är inga välgörenhetsinrättningar. Miljardsatsningar på nya preparat ger högre vinst om det gäller obotliga tillstånd med livslång behandling: hypertonimedel, blodfettsänkare, medel mot refluxesofagit. En tredagarskur mot blåskatarr ter sig mindre lönsam. Det krävs kreativitet, internationellt samarbete genom WHO och solidarisk finansiering från rika länder som Sverige.
Mikael Hoffman, chef, läkemedelsenheten, Östergötland
Läkemedelsindustrin har att ta fram nya innovativa läkemedel som kan ge en god vinst. Antibiotika ges ofta under kort tid och inom slutenvård där kostnaderna är tydliga. Det är samhällets ansvar att viktiga nya läkemedel tas fram. Det gäller såväl ?orphan drugs? som läkemedel mot tropiksjukdomar och nu också antibiotika. Samhällets grundforskning kring nya angreppsätt för antibiotika måste stärkas för att på sikt ge nya kommersiellt intressanta alternativ för läkemedelsindustrin att utveckla.
Jane Ahlqvist Rastad, informationsläkare, Läkemedelsverket
Sjukvården måste tydliggöra för industrin behovet av dessa läkemedel som åtminstone i framtiden kanske kan bli ekonomiskt bärkraftiga. Om preparaten inte kan bli tillräckligt stora för att vara intressanta för läkemedelsindustrin så skulle stimulansåtgärder motsvarande ?orphan drug? kunna övervägas. Det är förstås också viktigt att sjukvården i denna situation utnyttjar befintliga antibiotika optimalt så att resistenssituationen inte förvärras.
Cecilia Bernsten, Socialstyrelsen
Varför ett visst läkemedelsområde får resurser och utvecklas beror av många saker, men grunden är alltid ett uppmärksammat behov. När det gäller infektionssjukdomar är det just medvetenheten och uppmärksamheten som fallerar, inte behovet i sig. Det krävs många och bra studier av användningen och av behoven eftersom man på det sättet kan få ny kunskap, samt att medier, politiker och forskningsfinansiärer uppmärksammar området. Här behövs en seriös offentlig diskussion grundad på god forskning.
VI TYCKER: Läkemedelsutvecklingen och antibiotika
Richard Bergström, vd, Läkemedelsindustriföreningen
Enligt den amerikanska industriföreningens databas (http:// www.phrma. org/newmedicines/) pågår just nu 256 projekt mot infektionssjukdomar, varav 32 är antibiotika. Men Norrby har rätt i att det forskas för lite på detta område. Vi har varit så duktiga på att begränsa användningen av nya antibiotika att det inte ens går att få tillbaka forskningskostnaden under patenttiden. Det krävs nya incitament, till exempel förlängd patenttid, för att stimulera forskning på detta område.
Anders Hernborg, allmänläkare, Halmstad
Marknadsekonomin löser inte alla problem och läkemedelföretag är inga välgörenhetsinrättningar. Miljardsatsningar på nya preparat ger högre vinst om det gäller obotliga tillstånd med livslång behandling: hypertonimedel, blodfettsänkare, medel mot refluxesofagit. En tredagarskur mot blåskatarr ter sig mindre lönsam. Det krävs kreativitet, internationellt samarbete genom WHO och solidarisk finansiering från rika länder som Sverige.
Mikael Hoffman, chef, läkemedelsenheten, Östergötland
Läkemedelsindustrin har att ta fram nya innovativa läkemedel som kan ge en god vinst. Antibiotika ges ofta under kort tid och inom slutenvård där kostnaderna är tydliga. Det är samhällets ansvar att viktiga nya läkemedel tas fram. Det gäller såväl ?orphan drugs? som läkemedel mot tropiksjukdomar och nu också antibiotika. Samhällets grundforskning kring nya angreppsätt för antibiotika måste stärkas för att på sikt ge nya kommersiellt intressanta alternativ för läkemedelsindustrin att utveckla.
Jane Ahlqvist Rastad, informationsläkare, Läkemedelsverket
Sjukvården måste tydliggöra för industrin behovet av dessa läkemedel som åtminstone i framtiden kanske kan bli ekonomiskt bärkraftiga. Om preparaten inte kan bli tillräckligt stora för att vara intressanta för läkemedelsindustrin så skulle stimulansåtgärder motsvarande ?orphan drug? kunna övervägas. Det är förstås också viktigt att sjukvården i denna situation utnyttjar befintliga antibiotika optimalt så att resistenssituationen inte förvärras.
Cecilia Bernsten, Socialstyrelsen
Varför ett visst läkemedelsområde får resurser och utvecklas beror av många saker, men grunden är alltid ett uppmärksammat behov. När det gäller infektionssjukdomar är det just medvetenheten och uppmärksamheten som fallerar, inte behovet i sig. Det krävs många och bra studier av användningen och av behoven eftersom man på det sättet kan få ny kunskap, samt att medier, politiker och forskningsfinansiärer uppmärksammar området. Här behövs en seriös offentlig diskussion grundad på god forskning.
Förmånsnämnden startar genomgång av alla läkemedel
Under hösten ska Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, börja med den systematiska genomgången av alla befintliga läkemedel. Det är sammanlagt omkring 6 000 läkemedel som LFN ska ta ställning till om de även fortsättningsvis ska ingå i läkemedelsförmånen. Man räknar med att det kommer att ta åtskilliga år.
Enligt förslaget ska genomgångarna starta med två grupper av läkemedel. Där vill LFN ha hjälp med förslag på grupper från remissinstanserna, något som dock få tagit ställning till.
Tanken är att genomgången av de två första grupperna ska utgöra modell för det fortsatta arbetet.
LFN föreslår att man i arbetet använder ATC-systemets terapeutiska undergrupper för att dela in läkemedlen.
Problem med ATC-koder
Apoteket påpekar i sitt remisssvar att ATC-systemet är ett tekniskt klassifikationssystem som inte alltid är relevant ur terapeutiska och kliniska aspekter. De tycker att LFN ska prioritera läkemedelsgrupper där det skett ändringar och glidningar i indikationerna snarare än försäljningsvolym när man bestämmer i vilken ordning läkemedelsgrupperna ska värderas.
Apoteket påpekar att det är viktigt att i god tid informera om genomgångarna leder till viktiga förändringar av subventioneringen så att man kan undvika hamstring.
Läkemedelsverket påpekar i sitt svar att det finns många begränsningar med att använda ATC-systemet. Vissa läkemedel kan saknas i en terapeutisk undergrupp eftersom den dominerande användningen internationellt avgör klassificeringen.
Risk för godtycke
De tycker att det är bäst att försäljningsvolymen ska styra i vilken turordning genomgångarna ska ske ? för att undvika debatt om godtycke. De påpekar att det är svårt att bedöma läkemedlens nytta och kostnadseffektivitet på gruppnivå, eftersom det i vissa fall finns stora skillnader i godkända indikationer.
Läkemedelsverket tycker inte att det räcker med att publicera rapporterna på LFN:s hemsida.
Landstingsförbundet undrar i sitt svar hur nämnden ska hantera de nya läkemedel som kontinuerligt ska prövas parallellt med den stora genomgången. Prejudicerande effekter av enskilda subventionsbeslut är också viktigt att ta hänsyn till samt att man måste ha beredskap att ändra turordningen beroende på eventuella nya, dyra läkemedelsgrupper.
Apotekarsocieteten föreslår att man som första områden för genomgång väljer förebyggande vård. Ett problem uppstår dock om man börjar med villkorande begränsningar inom vissa terapiområden men inte andra, påpekar man.
Socialstyrelsen tillstyrker förslaget utan kommentarer. Läkemedelsindustriföreningen har fått några dagars uppskov. Sveriges Farmacevtförbund fanns inte med bland remissinstanserna, men har ändå lämnat synpunkter i en skrivelse.
Förmånsnämnden startar genomgång av alla läkemedel
Under hösten ska Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, börja med den systematiska genomgången av alla befintliga läkemedel. Det är sammanlagt omkring 6 000 läkemedel som LFN ska ta ställning till om de även fortsättningsvis ska ingå i läkemedelsförmånen. Man räknar med att det kommer att ta åtskilliga år.
Enligt förslaget ska genomgångarna starta med två grupper av läkemedel. Där vill LFN ha hjälp med förslag på grupper från remissinstanserna, något som dock få tagit ställning till.
Tanken är att genomgången av de två första grupperna ska utgöra modell för det fortsatta arbetet.
LFN föreslår att man i arbetet använder ATC-systemets terapeutiska undergrupper för att dela in läkemedlen.
Problem med ATC-koder
Apoteket påpekar i sitt remisssvar att ATC-systemet är ett tekniskt klassifikationssystem som inte alltid är relevant ur terapeutiska och kliniska aspekter. De tycker att LFN ska prioritera läkemedelsgrupper där det skett ändringar och glidningar i indikationerna snarare än försäljningsvolym när man bestämmer i vilken ordning läkemedelsgrupperna ska värderas.
Apoteket påpekar att det är viktigt att i god tid informera om genomgångarna leder till viktiga förändringar av subventioneringen så att man kan undvika hamstring.
Läkemedelsverket påpekar i sitt svar att det finns många begränsningar med att använda ATC-systemet. Vissa läkemedel kan saknas i en terapeutisk undergrupp eftersom den dominerande användningen internationellt avgör klassificeringen.
Risk för godtycke
De tycker att det är bäst att försäljningsvolymen ska styra i vilken turordning genomgångarna ska ske ? för att undvika debatt om godtycke. De påpekar att det är svårt att bedöma läkemedlens nytta och kostnadseffektivitet på gruppnivå, eftersom det i vissa fall finns stora skillnader i godkända indikationer.
Läkemedelsverket tycker inte att det räcker med att publicera rapporterna på LFN:s hemsida.
Landstingsförbundet undrar i sitt svar hur nämnden ska hantera de nya läkemedel som kontinuerligt ska prövas parallellt med den stora genomgången. Prejudicerande effekter av enskilda subventionsbeslut är också viktigt att ta hänsyn till samt att man måste ha beredskap att ändra turordningen beroende på eventuella nya, dyra läkemedelsgrupper.
Apotekarsocieteten föreslår att man som första områden för genomgång väljer förebyggande vård. Ett problem uppstår dock om man börjar med villkorande begränsningar inom vissa terapiområden men inte andra, påpekar man.
Socialstyrelsen tillstyrker förslaget utan kommentarer. Läkemedelsindustriföreningen har fått några dagars uppskov. Sveriges Farmacevtförbund fanns inte med bland remissinstanserna, men har ändå lämnat synpunkter i en skrivelse.
Förmånsnämnden startar genomgång av alla läkemedel
Under hösten ska Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, börja med den systematiska genomgången av alla befintliga läkemedel. Det är sammanlagt omkring 6 000 läkemedel som LFN ska ta ställning till om de även fortsättningsvis ska ingå i läkemedelsförmånen. Man räknar med att det kommer att ta åtskilliga år.
Enligt förslaget ska genomgångarna starta med två grupper av läkemedel. Där vill LFN ha hjälp med förslag på grupper från remissinstanserna, något som dock få tagit ställning till.
Tanken är att genomgången av de två första grupperna ska utgöra modell för det fortsatta arbetet.
LFN föreslår att man i arbetet använder ATC-systemets terapeutiska undergrupper för att dela in läkemedlen.
Problem med ATC-koder
Apoteket påpekar i sitt remisssvar att ATC-systemet är ett tekniskt klassifikationssystem som inte alltid är relevant ur terapeutiska och kliniska aspekter. De tycker att LFN ska prioritera läkemedelsgrupper där det skett ändringar och glidningar i indikationerna snarare än försäljningsvolym när man bestämmer i vilken ordning läkemedelsgrupperna ska värderas.
Apoteket påpekar att det är viktigt att i god tid informera om genomgångarna leder till viktiga förändringar av subventioneringen så att man kan undvika hamstring.
Läkemedelsverket påpekar i sitt svar att det finns många begränsningar med att använda ATC-systemet. Vissa läkemedel kan saknas i en terapeutisk undergrupp eftersom den dominerande användningen internationellt avgör klassificeringen.
Risk för godtycke
De tycker att det är bäst att försäljningsvolymen ska styra i vilken turordning genomgångarna ska ske ? för att undvika debatt om godtycke. De påpekar att det är svårt att bedöma läkemedlens nytta och kostnadseffektivitet på gruppnivå, eftersom det i vissa fall finns stora skillnader i godkända indikationer.
Läkemedelsverket tycker inte att det räcker med att publicera rapporterna på LFN:s hemsida.
Landstingsförbundet undrar i sitt svar hur nämnden ska hantera de nya läkemedel som kontinuerligt ska prövas parallellt med den stora genomgången. Prejudicerande effekter av enskilda subventionsbeslut är också viktigt att ta hänsyn till samt att man måste ha beredskap att ändra turordningen beroende på eventuella nya, dyra läkemedelsgrupper.
Apotekarsocieteten föreslår att man som första områden för genomgång väljer förebyggande vård. Ett problem uppstår dock om man börjar med villkorande begränsningar inom vissa terapiområden men inte andra, påpekar man.
Socialstyrelsen tillstyrker förslaget utan kommentarer. Läkemedelsindustriföreningen har fått några dagars uppskov. Sveriges Farmacevtförbund fanns inte med bland remissinstanserna, men har ändå lämnat synpunkter i en skrivelse.
Hälften tog ut läkemedlen inom stipulerad tid
I stora drag är resultatet det förväntade, följsamheten brukar i olika studier ligga på cirka 50 procent, säger Kristin Andersson som i sin magisterexamen gjort kartläggningen.
En grupp med dålig följsamhet som Kristin Andersson speciellt noterat var de astmamedel, kortikosteroider, som ska tas regelbundet. För dessa låg följsamheten på 34 procent och underanvändningen på 40 procent.
? Vi vet att om patienten tar dem regelbundet, slipper de stoppa i sig Bricanyl. Men tydligen är patienterna, vad det verkar, dåligt informerade om detta.
Kristin Anderssons slutsats av kartläggningen är att den dåliga följsamheten leder till onödigt lidande för patienterna.
Studien är ett mått på hur stor del av recipen som togs ut under stipulerad tid, men säger inget om vad som sedan händer.
? Jag har tittat på uttagen under ett år. Patienter kan ju ha bunkrat upp året innan, vilket gör att det i min studie ser ut som en underanvändning. Andra kan ha tagit ut mycket under den period jag tittat vilket ser ut som överanvändning, men jag vet ju inte om patienten konsumerat läkemedlen.
Hälften tog ut läkemedlen inom stipulerad tid
I stora drag är resultatet det förväntade, följsamheten brukar i olika studier ligga på cirka 50 procent, säger Kristin Andersson som i sin magisterexamen gjort kartläggningen.
En grupp med dålig följsamhet som Kristin Andersson speciellt noterat var de astmamedel, kortikosteroider, som ska tas regelbundet. För dessa låg följsamheten på 34 procent och underanvändningen på 40 procent.
? Vi vet att om patienten tar dem regelbundet, slipper de stoppa i sig Bricanyl. Men tydligen är patienterna, vad det verkar, dåligt informerade om detta.
Kristin Anderssons slutsats av kartläggningen är att den dåliga följsamheten leder till onödigt lidande för patienterna.
Studien är ett mått på hur stor del av recipen som togs ut under stipulerad tid, men säger inget om vad som sedan händer.
? Jag har tittat på uttagen under ett år. Patienter kan ju ha bunkrat upp året innan, vilket gör att det i min studie ser ut som en underanvändning. Andra kan ha tagit ut mycket under den period jag tittat vilket ser ut som överanvändning, men jag vet ju inte om patienten konsumerat läkemedlen.
Hälften tog ut läkemedlen inom stipulerad tid
I stora drag är resultatet det förväntade, följsamheten brukar i olika studier ligga på cirka 50 procent, säger Kristin Andersson som i sin magisterexamen gjort kartläggningen.
En grupp med dålig följsamhet som Kristin Andersson speciellt noterat var de astmamedel, kortikosteroider, som ska tas regelbundet. För dessa låg följsamheten på 34 procent och underanvändningen på 40 procent.
? Vi vet att om patienten tar dem regelbundet, slipper de stoppa i sig Bricanyl. Men tydligen är patienterna, vad det verkar, dåligt informerade om detta.
Kristin Anderssons slutsats av kartläggningen är att den dåliga följsamheten leder till onödigt lidande för patienterna.
Studien är ett mått på hur stor del av recipen som togs ut under stipulerad tid, men säger inget om vad som sedan händer.
? Jag har tittat på uttagen under ett år. Patienter kan ju ha bunkrat upp året innan, vilket gör att det i min studie ser ut som en underanvändning. Andra kan ha tagit ut mycket under den period jag tittat vilket ser ut som överanvändning, men jag vet ju inte om patienten konsumerat läkemedlen.
Kostnaderna sjunker och förbrukningen ökar
I och med patentutgångarna av stora läkemedel har läkemedelskostnaderna sjunkit de senaste halvåret.
Men förbrukningen har fortsatt att öka, speciellt för substanser där generika finns att tillgå. Samtidigt som kostnaden för simvastatin minskat med cirka 75 procent första halvåret ökade förbrukningen från april i år då patentet gick ut till och med juni med drygt 730 000 DDD.
Generisk förskrivning testas i Sverige
Vid ett möte i augusti enades en expertgrupp med representanter från läkemedelskommittéer, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteket, Landstingsförbundet, Läkemedelsförmånsnämnden och Landstingsförbundet att man ska göra ett försök med generisk förskrivning. Representanterna tycker att det är ett naturligt steg efter reformen som införde generisk substitution den första oktober förra året.
Testet kommer att genomföras i Västra Götalandsregionen, som kan komma att starta redan i höst. Till en början handlar det om fem vårdcentraler och fem apotek.
Fördelarna som lyfts fram med generisk förskrivning är att systemet effektiviseras då man kommer bort ifrån kravet på återrapportering av byte till förskrivande läkare, något som skapat ett administrativt merarbete. Dessutom kan läkemedelsnotan komma att sänkas ytterligare.
Generisk förskrivning testas i Sverige
Vid ett möte i augusti enades en expertgrupp med representanter från läkemedelskommittéer, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteket, Landstingsförbundet, Läkemedelsförmånsnämnden och Landstingsförbundet att man ska göra ett försök med generisk förskrivning. Representanterna tycker att det är ett naturligt steg efter reformen som införde generisk substitution den första oktober förra året.
Testet kommer att genomföras i Västra Götalandsregionen, som kan komma att starta redan i höst. Till en början handlar det om fem vårdcentraler och fem apotek.
Fördelarna som lyfts fram med generisk förskrivning är att systemet effektiviseras då man kommer bort ifrån kravet på återrapportering av byte till förskrivande läkare, något som skapat ett administrativt merarbete. Dessutom kan läkemedelsnotan komma att sänkas ytterligare.
Generisk förskrivning testas i Sverige
Vid ett möte i augusti enades en expertgrupp med representanter från läkemedelskommittéer, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteket, Landstingsförbundet, Läkemedelsförmånsnämnden och Landstingsförbundet att man ska göra ett försök med generisk förskrivning. Representanterna tycker att det är ett naturligt steg efter reformen som införde generisk substitution den första oktober förra året.
Testet kommer att genomföras i Västra Götalandsregionen, som kan komma att starta redan i höst. Till en början handlar det om fem vårdcentraler och fem apotek.
Fördelarna som lyfts fram med generisk förskrivning är att systemet effektiviseras då man kommer bort ifrån kravet på återrapportering av byte till förskrivande läkare, något som skapat ett administrativt merarbete. Dessutom kan läkemedelsnotan komma att sänkas ytterligare.
Kunder med kredit bara ökar på apoteken
I slutet av augusti var det 103000 kreditkunder som var uppsatta på Apotekets spärrlista. Det är tvåtusen fler än i mitten av juni då kreditstoppet infördes.
Magnus Lind, som ansvarar för krediten i Apotekets ekonomigrupp, vill inte lämna ut den dagsaktuella siffran, men säger att den är ungefär densamma.
? Det tar tid innan processen vänder, innan kunderna förstår att de inte får ut mer läkemedel på kredit om de är spärrade. Dessutom har vi inga verktyg att tvinga dem att betala tillbaka, säger Magnus Lind.
Apoteket har bestämt sig för en mjuk och öppen kreditpolicy. Det betyder att ingen kreditprövning görs.
? Det tar tid, skapar mer administration och kostar pengar. Det enda verktyg vi har mot de spärrade kunderna är att lämna över ärendet till Kronofogden.
Under hösten kommer Apoteket internt att utvärdera kreditsystemet och dess utveckling.