Annons
Var sjätte fri från depression med magnetstimulering
Nästan var sjätte med svår depression blir botad och nästan varannan blir bättre med modern magnetstimulering-metod mot svår depression, visar en ny studie. Patienten är statist. Foto: Akademiska universitetssjukhuset

Var sjätte fri från depression med magnetstimulering

Lovande klinisk studie av modern metod: Snabbare, enklare och fler som är drabbade kan få hjälp.

6 mar 2023, kl 22:32
0

Annons
Robert Bodén

Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.
Foto: Akademiska universitetssjukhuset

Magnetstimulering av hjärnan är idag rutin för patienter med svårbehandlad depression.

Tidigare användes en form av högfrekvent stimulering av patientens hjärna som kallades för repetetiv transkraniell magnetisk stimulering, förkortat rTMS. Idag finns en modernare variant av magnetstimulering, så kallad intermittent thetaburst-stimulering, förkortad iTBS. Den innebär att patienter får högfrekventa skurar av magnetimpulser.

Patienterna har inte fått tillräcklig effekt av läkemedel och samtalsterapi och har återkommande depressioner. Detta kallas behandlingsresistens.

Patienterna är både sådana som har “vanliga” återkommande depressioner och patienter med bipolär sjukdom som lider av upprepade depressiva episoder.

– Många av våra patienter har provat fem-sex olika antidepressiva läkemedel som inte har haft effekt. De flesta är sjukskrivna. En del av dem är så svårt sjuka att de inte kan klara av att sköta sin föräldraroll och ibland inte ens sin personliga hygien, som att borsta tänderna eller duscha, berättar Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.

Nästan var sjätte blev fri från depression

Nu har den nyare metoden, testats av forskare på Akademiska sjukhuset, Karolinska institutet och Örebro universitet.

Totalt ingick 542 patienter som tidigare behandlats med den äldre magnetstimuleringsmetoden, enligt ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

Drygt 42 procent av patienterna svarade bra eller mycket bra på behandlingen. Hos 16 procent försvann den aktuella depressionen helt. Nästan var sjätte blev alltså fri från sin svåra depression.

Resultaten är överraskande positiva, enligt Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.

– Det är ett mycket positivt resultat i en grupp av patienter med svårbehandlad depression. Det är så fantastiskt roligt att kunna hjälpa de här patienterna, många har gått länge med återkommande svåra depressioner och gett upp hoppet, säger han.

Professorn själv positivt överraskad

Forskarna såg också att vuxna, över 25 år, fick bättre effekt. Även de som inte var svårast drabbade av depression fick bättre resultat.

– Egentligen kanske det inte är så konstigt att det fungerar bäst på de som inte är allra svårast drabbade, inte heller att det inte tycks fungera på deprimerade unga. Vi vet att hjärnan mognat färdigt först vid 25-årsåldern, säger Robert Bodén.

Professorn själv hade inte förväntat sig riktigt så bra resultat. När en metod studeras på vanliga patienter, jämfört i en kontrollerad studie med noga utvalda försökspersoner, brukar resultaten oftast bli lite sämre.

– Nej, jag blev lite förvånad. Jag hade inte riktigt väntat mig att den skulle ha lika bra effekt i den vanliga sjukvården som i de vetenskapliga studierna, säger han.

Få och milda biverkningar

Få patienter får biverkningar av magnetstimulering. En procent mådde sämre och inga allvarliga biverkningar har rapporterats.

– Det kan göra ont i skalpen och man kan bli trött några timmar efteråt och lite yr. Biverkningarna är milda och hanterbara. De går dessutom över efter de första veckorna.

Tidigare forskning har både visat på lindriga korttidseffekter och inga allvarliga långtidseffekter av magnetstimulering.

Detta till skillnad mot elbehandling, ETC. Det är effektivare mot mycket svåra depressioner men kan ge besvärliga biverkningar, som minnesluckor under behandlingsperioden.

– Patientgrupperna överlappar varandra lite, men vid riktigt djup depression hade jag själv absolut valt ECT eftersom det är effektivast, säger Robert Bodén.

Antalet behandlingar exploderat

2017 rekommenderade Socialstyrelsen den modernare magnetstimuleringen mot medelsvår till svår depression.

De senaste åren har den blivit den vanligaste metoden för magnetstimulering av svår depression. Förra året behandlades 500 patienter i riket.

– För svenska förhållanden har utvecklingen gått fort, antalet behandlingar har exploderat. Hjälpbehovet är enormt, idag är det 15-20 centra som utför behandlingen och jag tror och hoppas att det kommer att startas fler, säger Robert Bodén.

Efter behandlingen kan patienten behöva få skyddande behandling med läkemedel så att hen inte drabbas av en ny depression.

– Visst händer det, och då kan man behöva en ny behandlingsomgång. Men min kliniska erfarenhet är att många patienter inte kommer tillbaka.

Fler kan få hjälp

Den nya magnetstimuleringen tar tre minuter istället för den äldre som tog 34 minuter. Den ges som en kur varje vardag i fyra till sex veckor.

– Det är en kort behandling, och att det är varje vardag gör att det blir en rutin. Patienterna är väldigt motiverade, bara var tionde hoppar av. Att behandlingen går så snabbt gör att vi hinner hjälpa fler, säger han.

Idag remitteras patienterna i regel från psykiatrin. Robert Bodén är övertygad om att fler kunde blir hjälpta – och exempelvis remitteras från primärvården.

Patientorganisationerna ligger också på om att metoden bör spridas. Idag finns den bara i hälften av landets regioner, enligt den senaste registerrapporten.

Robert Bodén och kollegor arbetar med att utbilda fler psykiater.

– Det finns ett jättebehov. Särskilt i glesbygdslän saknas behandling.

Ungefär var tredje deprimerad patient svarar inte på ordinarie behandling. Det handlar om 100 000-tals personer som skulle kunna bli hjälpta.

– Man ska komma ihåg att depression är en dödlig sjukdom. Självmord är den vanligaste dödsorsaken för personer mellan 20 och 40 år, säger Robert Bodén.

FAKTA: Så går magnetstimulering mot depression till

Vid depressionen förändras nervcellernas normala funktioner.

Behandling med magnetstimulering mot depression innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet, mitt över pannan.

Magneten producerar också ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken.

Detta leder till att nervcellerna i hjärnan som ligger strax under spolen antingen får lättare eller svårare att signalera. Detta påverkar även andra delar av hjärnan.

Exakt varför det hjälper vet forskarna inte.

Men enkelt förklarat kan man säga att behandlingen får en svårt deprimerad hjärnas nervceller att fungera på ett friskare sätt.

Källa: Akademiska sjukuset, professor Robert Bodén.

Föregående artikel Ögondroppar kan bromsa kraftig närsynthet hos barn
Nästa artikel Första patienten har fått stamceller mot Parkinsons