Vår kropp håller igång medan vi sover

En sovande människa kan ge ett intryck av stillhet. Men skenet bedrar. Sömnen är långt ifrån ett passivt stadium ? i själva verket är sömnen en livsviktig nödvändighet för att vi ska fungera under dygnets vakna timmar.Många av kroppens funktioner behöver ?rundsmörjning? och service ? något som lämpligast utförs medan vi ligger stilla i vår säng. Och i huvudkontoret, hjärnan, sker en intensiv verksamhet när alla de intryck vi samlat på oss under den vakna perioden ska bearbetas, förädlas, arkiveras eller slängas.Redan efter några dygn av dålig sömn kan vi se effekterna ? våra fysiska och psykiska prestationer försämras kraftigt. Och nyligen visades att sömnbrist efter några dygn leder till sådana förändringar i metabolism och hormonutsöndring hos unga män som man annars ser vid diabetes eller ålderdom.

13 jul 2002, kl 21:58
0

En sovande människa kan vid första anblicken ge intrycket av domning, kanske rent av medvetslöshet eller dvala. Men en sådan syn rimmar dåligt med en modern uppfattning om tillståndet sömn. Även om sömnen innebär vila, så är sömn definitivt inte lika med stillastående.
? Den nattliga sömnen är ett aktivt tillstånd, snarare än en paus i livet mellan två dagar i full fart, säger Peter Nilsson. Han är allmänmedicinare och docent vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Peter Nilssons forskning går bland annat ut på kartläggning av sociala och biologiska faktorer som är inblandade i sjukdomar som ingår i komplexet metabola syndromet, typ-2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och förtida åldrande etc.
Han drar paralleller mellan synen på sömn och synen på ett hjärtslag. Det sekundsnabba hjärtslaget består grovt sett av två faser; systole och diastole. Länge ansågs systole vara den viktiga komponenten och diastole bara vila mellan två systoliska pulser.
? Numera anser man att även diastole är en aktiv fas, som är oumbärlig för att systole ska fungera.


Cykler av motkrafter
Beskrivningen av hur delarna i hjärtslagets cykel hänger ihop och är beroende av varandra, kan också användas på andra cykler i vår kropp. Fysiologiska, kemiska och mekaniska processer etc ? alla cykliska förlopp består av motverkande krafter som i normaltillståndet balanserar varandra. Men tar den ena överhanden kan allvarliga effekter snabbt uppstå.
Vår sårbarhet framstår tydligt om vi inte får sova regelbundet och i tillräcklig omfattning.
? Det mest effektiva sättet att bryta ner en människas psykiska motståndskraft är att störa sömnrytmen. Det har förhörsledare känt till i åtskilliga sekler, säger Peter Nilsson.
Men inte bara psyket tar stryk om sömnbehovet inte tillfredsställs.
? Immunsystemet bryts ned med allvarliga konsekvenser som följd. I laboratorieförsök dör råttor inom några dygn när de inte får sova. Alla organfunktioner påverkas av sömnstörningar, säger Peter Nilsson.


Varför behöver vi sova?
Själva sömnbehovet kan av en del människor upplevas som något onödigt: ?det är att slösa bort en tredjedel av dygnet?. Men även den mest rastlöse tvingas acceptera att sömnen är livsnödvändig.  Den som tvivlar kan frivilligt utsätta sig för sömnbrist och notera de förändringar som raskt inträffar.
Det finns olika hypoteser som försöker förklara varför vi måste sova. De snarare kompletterar varandra än står i motsättning till varandra.
Den så kallade restitutionshypotesen, behovet av återhämtning, är den mest grundläggande biologiska förklaringen. Under dagens aktiviteter utsätts våra muskler, leder, organ ? ja alla celler i kroppen för påfrestningar som gör dem utmattade och utslitna. Både kroppens fysiska komponenter och vårt psyke behöver ?rundsmörjas?, precis som en maskin. Vi ?lämnar in? våra celler och organ till ?Verkstaden för reparation och rekonditionering?.


Dålig sömn drabbar tillväxten
Halterna av tillväxthormon är högst under sömnen, vilket talar för hög aktivitet hos reparerande krafter. Det är logiskt att celler och organ repareras medan kroppen vilar ? det vore inte lika logiskt om reparation av muskler och skelett skedde under dagens aktiviteter.
Att tillväxthormonets effekt är större under natten framgår också av att barn med sömnstörningar kan drabbas av kortväxthet. Sömnstörningen kan ha en social bakgrund, men leda till att utsöndringen av tillväxthormon försämras, vilket i sin tur kan orsaka fördröjd eller utebliven tillväxt (?failure to thrive?).
Fysisk aktivitet leder bland annat till att fria syreradikaler bildas och för att de inte ska skada exempelvis vår arvsmassa behöver de omhändertas, vilket sker nattetid. Utöver andra egenskaper så har ?natthormonet? melatonin antioxidativa egenskaper.
Men det är långt ifrån bara den fysiska kroppen och som behöver återhämtning. Lika viktigt, som att ?Verkstaden för reparation och rekonditionering? gör sitt jobb, är att ?Enheten för psykologisk friskvård? får värdera och sotera dagens erfarenheter av relationer i skola, arbete, familjen etc.
? Den vakna tiden ställer höga krav på att vi ska klara av att kommunicera med varandra. Det sociala livet kräver mycket energi och vi förmår inte att vara pigga och alerta om inte storhjärnan, centrum för vårt sociala agerande, får tid för återhämtning, säger Peter Nilsson.


Förgiftad till sömns
Ett inriktning inom medicinsk forskning går ut på att hitta ?kemiska? förklaringar på företeelser som i förstone knappast uppfattas som så jordnära. På sömnforskningens område är den så kallade hypnotoxinhypotesen ett exempel.
Hypotesen går ut på att vi under vakenhetsperioden ackumulerar peptider/proteiner i kroppen som så småningom ?förgiftar? oss så att vi får allt svårare att hålla oss vakna. Hypotesen stammar ur det faktum att man har funnit att dålig sömn kan ha en genetisk grund ? precis som en god vederkvickande sömn.
Genetiken verkar genom DNA-RNA. Dessa kodar i sin tur för peptider och proteiner. Mot bakgrund av att man funnit genetiska kopplingar till sömnkvalitet är det logiskt att anta att det finns särskilda sömnpeptider.
? Det kan mycket väl finnas peptider/proteiner som får oss att somna och andra som får oss att vakna. Kunskap om dessa, deras receptorer och kinetik kan få enorm betydelse för förståelsen av sömnens roll för vår hälsa, säger Peter Nilsson.


Våra minnen förädlas
En tredje hypotes om varför sömnen är nödvändig är den så kallade minneshypotesen. Under REM-sömnen sker en omlagring och utsortering av de intryck vi samlat på oss under den vakna perioden.
? Med en analogi kan vi beskriva hypotesen som att vi sätter in det vi behöver i framtiden i en pärm som sedan ställs åtkomlig på en hylla. När vi behöver informationen vet vi var vi ska leta, säger Peter Nilsson.
Inte minst utsortering av onödig information är viktig. Vi får svårt att hantera vårt liv om detta inte fungerar. Schizofrena individer har sådana brister ? de har svårt att skilja mellan information som är viktig och den som är oväsentlig.


Aktiv glömska
? Förmåga att glömma bort det oväsentliga är en aktiv mekanism som måste fungera. Störningar kan leda till en rad olika sjukdomar; så kallade autistiska genier har en störd minnesfunktion. De kan exempelvis demonstrera överlägsna kunskaper om primtal samtidigt som de saknar elementär förmåga till socialt liv, säger Peter Nilsson.
En fungerande minnesfunktion är en förutsättning för en social individ. Kommer vi inte ihåg andra människor och vilka de är tappar vi fotfästet i tillvaron.
Men minnet får inte bli överfullt. Man kan dra en parallell till datorer. När hårddisken, minnet,  är full avstannar utvecklingen ? ingen ny information får plats. Först när man rensat bort gammal information kan någon ny lagras ? vårt minne fungerar åtminstone delvis på ett liknande vis.
Vårt kortidsminne antas finnas lagrat i elektriska kretsar. Men en elektrisk krets kan utsättas för störningar och är därför olämpligt för långtidsminnen. Dessa anses finnas i särskilda minnesproteiner som ?tillagas? under REM-sömnen.


Att fly in i sömnen
Det är definitivt inte hälsosamt att sova för lite, kronisk sömnbrist kan leda till allvarlig sjukdom och kanske till och med ett för tidigt åldrande.
Sambandet mellan antal timmar av sömn och förekomst av sjukdom kan beskrivas med en så kallad badkarskurva. Lite sömn ? hög sjuklighet, lagom sömn ? låg sjuklighet, mycket sömn ? hög sjuklighet.
En regelbunden daglig sömn på mer än tolv timmar är ofta uttryck för sjukdom. Sömnen kan användas av deprimerade som inte orkar vara vakna. Alkoholister och andra missbrukare kan fly från sina problem till rusets dvala och sänkt vakenhet.


Olika nivåer av sömnbehov
De olika hypoteserna om vårt sömnbehov berör olika nivåer. På det grundläggande biologiska planet handlar det om individens dagliga överlevnad; sover man bra är man bättre rustad inför dagens utmaningar.
Trötta muskler och leder måste vila för att klara av dagens fysiska belastning. I ett evolutionsperspektiv hade individer med eftersatta anabola, uppbyggande, krafter svårare att klara kampen för överlevnad. Är man utvilad ökar sannolikheten för att jakten efter föda blir lyckosam.
På en mer intellektuell nivå finns behovet att bearbeta information och skapa erfarenheter av det man varit med om. Här handlar det mer om det långsiktiga överlevandet. Den som hade förmåga att omforma erfarenheter från jakten, minnen av detaljer som ökade jaktlyckan gynnades.
Sammanfattningsvis var god sömn sannolikt en stark överlevnadsfaktor bland stenåldersmänniskor. Evolutionsbiologiskt utvecklade människan goda sömnvanor ? men frågan är vad vi gör med dessa idag?
För 100 år sedan, i jordbrukssamhället, sov vi nio timmar per natt. Numera är sömnen ett par timmar kortare. Enligt en nyligen presenterad enkät, där 1 500 uppsalakvinnor över 50 år deltog, ville nästan alla sova en halv till en timme längre ? även de som inte led av sömnstörningar.


Sömnstörning och hjärtbesvär
Ett otillfredsställt sömnbehov kan få medicinska konsekvenser. En majoritet hjärtinfarktpatienter har rapporterat besvär av sömnstörningar månaderna före infarkten. Men i sådana fallstudier är det komplicerat att reda ut orsakssambanden.
? Antingen är dålig sömn en riskfaktor för sjuklighet och död, eller så är dålig sömn en markör på subklinisk sjukdom. Därför har sådana studier ett svagt vetenskapligt bevisvärde. Däremot kan de ge underlag för hypoteser, säger Peter Nilsson.
Det finns också andra studier där man följer befolkningsgrupper under lång tid, flera decennier. I Malmö har man i en studie följt mer än 33 000 medelålders friska män och kvinnor i 20 år. De som själva uppgav låg frekvens av sömnbesvär och samtidigt hade en låg uppmätt vilopuls när studien inleddes hade en lägre risk att dö.
Personerna delades in i grupper med avseende på sömnbesvär och vilopuls. Risken att dö bland dem med de svåraste sömnproblemen och högsta vilopulsen var tre gånger högre jämfört med dem utan sömnbesvär och låg vilopuls.
Sömnproblem avspeglar en försämrad återhämtning hos individen. Hög vilopuls är en effekt av ökad sympatikusaktivering. Båda kan i sin tur vara en effekt av en stressfylld vardag.
? Vår slutsats är att kombinationen dålig sömn och hög vilopuls är en förelöpare till förtida död. Inslag i livsstilen och stress leder till sämre sömn som via centralnervösa processer leder till sjukdom och död, säger Peter Nilsson.


Optimister sover bättre
Generellt sett sover optimister bättre än pessimister.
? Det beror sannolikt på att optimistiskt lagda individer är mer aktiva, både fysiskt och psykiskt. De har en väl utvecklad REM-sömn, förmåga att bearbeta och sortera intryck. De får mer uträttat och är mer sunt uttröttade, en trötthet som underlättar sömnen. För pessimister gäller det omvända; särskilt om de grubblar och närmar sig gränsen för depression, säger Peter Nilsson.
Att unga människor sover bättre kan bero på att REM-sömnen fungerar bättre. Framför allt är REM-sömnen viktig för barnen. De utsätts dagligen för nya intryck som måste värderas varje natt. Äldre som mindre ofta är med om något nytt ?tränar? därför inte sin REM-sömnsfunktion lika mycket.
Unga personer är generellt sett mer optimistiskt lagda och nöjda med sin hälsa än äldre individer. Den tilltagande pessimismen kan hänga samman med hormonförändringar eller att vår förmåga att rensa bort ovidkommande intryck blir sämre med stigande ålder. 
 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng