Kräver ursprungsmärkning mot utsläpp av antibiotika

Kräver ursprungsmärkning mot utsläpp av antibiotika

Det finns 33 olika typer av aktörer som skulle kunna bidra till minskade utsläpp av antibiotika, visar en analys.

20 jan 2020, kl 06:56
0

Utsläpp av antibiotika från tillverkningsanläggningar är en global miljö- och hälsofara som riskerar att bidra till ökningen av antibiotikaresistens. Forskare vid Göteborgs universitet har kartlagt den politiska och marknadsmässiga spelplanen kring dessa utsläpp.

I en ny studie identifierar de 33 typer av aktörer som skulle ha möjlighet att bidra till minskning av utsläppen. De analyserar också vad som kan motivera respektive hindra dessa aktörer från att göra något. Studien har publicerats i Environmental health.

Utsläpp av antibiotika i tvärvetenskaplig analys

Kartläggningen är resultatet av ett lite annorlunda samarbete mellan forskare inom naturvetenskap och humaniora. Naturvetenskapen representeras av professor Joakim Larsson, chef för Centrum för antibiotikaresistensforskning (Care) vid Göteborgs universitet. Han har samarbetat med två filosofer vid samma universitet och centrumbildning – professor Christian Munthe och Niels Nijsingh, post doc.

– Det är ett givande samarbete som ger mig större förståelse för den form av mer diskuterande forskning som filosofer ägnar sig åt, säger Joakim Larsson.

– Jag tror den här typen av forskningssamarbete har mycket att tillföra. Många naturvetare letar efter lösningar på olika problem. Men för att genomföra dessa lösningar och få forskningsresultaten att leda till samhällsförändringar behöver vi samarbeta med andra forskningsfält.

Konsumenter har liten makt

Bland de 33 aktörer som forskarna lyfter fram i analysen finns bland andra forskningsbaserade läkemedelsföretag, generikatillverkare, underleverantörer som tillverkar aktiva substanser, reningsverk, branschorganisationer, läkemedelsmyndigheter, medborgare i de producentländer där utsläppen sker, medborgare i de länder där merparten av läkemedlen används, regeringar, konsumentorganisationer och folkhälsomyndigheter.

Forskarna pekar bland annat på att den individuella konsumenten av läkemedel i dag har små möjligheter att påverka antibiotikatillverkningen.

– Användare av läkemedel kan inte ta reda på var och hur läkemedlen har tillverkats. Då finns det inga reella val vi kan göra för att påverka.

Däremot lägger forskarna ett stort ansvar för att minska utsläppen på regeringar och andra beslutsfattare i de ofta rikare länder som använder läkemedlen.

– De har stor ekonomisk makt och har därför ofta större möjlighet att göra något än de fattiga länder där de aktiva substanserna tillverkas och där utsläppen sker, säger Joakim Larsson.

Ökad transparens en nyckel

En av de viktigaste åtgärderna är, enligt Joakim Larsson, att öka öppenheten kring tillverkningen av läkemedel. Det handlar inte minst om att ge konsumenter, media och beslutsfattare möjlighet att ta reda på var och under vilka förhållanden läkemedel tillverkas. Det skulle i sin tur, menar han, göra det viktigt för läkemedelsföretag att kunna visa upp en miljömässigt hållbar produktionskedja.

– Jag skulle vilja se någon typ av ursprungsmärkning. Det bör kanske inte stå direkt på förpackningen var den aktiva substansen är tillverkad. Detta eftersom det i värsta fall skulle kunna avskräcka patienter från att ta läkemedel som de behöver. Men förpackningen skulle exempelvis kunna ha en kod. Koden skulle den som vill kunna skriva in på en hemsida för att få fram vilken eller vilka fabriker produkten och den aktiva substansen kommer ifrån.

En annan viktig åtgärd är, anser han, att föra in miljökriterier i de system som styr vilka läkemedel ett land väljer att använda. För svensk del handlar det dels om systemen för slutenvårdens läkemedelsupphandling och dels om systemet för generiskt utbyte av läkemedel på apotek.

– Vi behöver ett utbytessystem som inte enbart gynnar det billigaste läkemedlet i alla lägen. Det lite dyrare bör kunna slå ett billigare om det är mer miljövänligt tillverkat.

Fortsatt höga utsläpp

Joakim Larsson har intresserat sig för antibiotika i miljön sedan 2006. Läkemedelsvärlden har uppmärksammat hans arbete i många sammanhang, bland annat vid flera möten om kampen mot antibiotikaresistens.

År 2007 publicerade han tillsammans med sina kollegor den första av flera studier om utsläpp från läkemedelstillverkning. De hade mätt utsläpp från indiska fabriker som tillverkar antibiotika. Mätningarna visade att avloppsvatten och förorenade vattendrag  innehöll högre halter antibiotika än halterna i blodet hos under antibiotikabehandling.

Resultaten väckte stor internationell uppmärksamhet och flera liknande forskningsrapporter har kommit sedan dess. Aktuella mätningar visar att utsläppen fortfarande är lika stora.

– Det är svårt att komma framåt. Allt fler har börjat diskutera problemet, men det går mycket sakta att få till några åtgärder, säger han.

Nu hoppas han att den nya studien ska bidra till att en del aktörer bättre förstår sitt ansvar och att fler åtgärder kommer i gång.

– Min syn på ansvarsfrågan är att den som kan göra något också bör göra det.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng