Stockholms läns landsting (SLL) har under flera år aktivt engagerat sig i hur man minskar miljöeffekter av läkemedel bland annat genom att införa ett system för miljöklassificering. Att Läkemedelsverket i sin utredning fann att EU:s regelverk inte medger en central miljöklassificering i Sverige gör landstingens miljösatsning ännu mer påkallad, menar Åke Wennmalm, miljödirektör på SLL.
? Att Läkemedelsverket av juridiska skäl inte kan ta på sig huvudrollen hindrar inte att vi fortsätter på den inslagna linjen med det påbörjade klassificeringsarbetet, säger han.
En diskussion om miljöklassificering har också startat mellan Läkemedelsverket, Landstingsförbundet och Lif. Man har haft ett första möte för att försöka komma fram till en gemensam lösning.
? Det finns en möjlig öppning för ett gemensamt system, säger Åke Wennmalm.
Lif har också lovat att de ska föra in miljödata i FASS så snart som man har kommit fram till en modell som alla tycker är bra, man hoppas kunna börja redan nästa år.
? Sverige är lite pionjärer på området. Det kan därför vara svårt för en del företag, främst amerikanska, att få med sina huvudmän på spåret, säger han.
Samarbete med övriga landsting
I det kommande klassificeringsarbetet strävar SLL efter att engagera övriga landsting så mycket som möjligt och man vill så småningom skapa ett aktivt organiserat samarbete. Åke Wennmalm berättar att de allra flesta landsting, utom tre norrländska, har varit intresserade och kommer att börja med miljöklassificering.
I Stockholm har man valt att ställa krav på uppgifter om miljöpåverkan i anslutning till upphandlingen av läkemedel i slutenvården. I den pågående omgången ställer man frågor som gäller ATC-kod C, kardiovaskulära preparat. Där har SLL i år gjort en gemensam upphandling med Uppsala, Gävleborg, Västmanland och Dalarna. Region Skåne valde i stället att ta del av de uppgifter om miljön som SLL kommer fram till.
En annan gruppering som gjort en gemensam upphandling är landstingen i Halland. Jönköping, Kalmar, Blekinge. Kronoberg och Östergötland. Där ställer man samma frågor som i SLL:s undersökning.
? Det finns alltså ett väl påbörjat samarbete, säger Åke Wennmalm.
Läkemedlen poängsätts
Stockholms miljöklassificering av läkemedel påbörjades förra året med ett pilotprojekt som gällde 22 substanser. I upphandlingen för 2003 ombads företagen att redovisa miljöinformation om antibiotika och virushämmande läkemedel. Landstinget miljöklassade sedan läkemedlen enligt ett system som liknar det som används för att bedöma miljöfarlighet hos kemiska produkter i allmänhet. Det gällde bland annat läkemedlens ekotoxicitet, nedbrytningsförmåga och bioackumulation (hur mycket rester som stannar kvar i ekosystemen). Nio av tjugosex företag lämnade miljöinformation.
Av 22 bedömda läkemedel hade tolv måttlig, hög eller mycket hög ekotoxicitet. Tjugo läkemedel var svårnedbrytbara och endast två var bioackumulerande. Tolv av läkemedlen be- dömdes ha ringa eller måttlig miljöpåverkan.
? Dessa fick en särskild markering som visar att de har liten påverkan på miljön, säger Åke Wennmalm.
Resultatet av årets miljöklassificering blir offentlig i slutet av november då den nu pågående upphandlingen av läkemedel till slutenvården avslutas.
Utsläpp kontrollerades
Förutom miljöklassificeringen har SLL genomfört en analys av nivåerna av långlivade antibiotika i utsläpp från de tre stora reningsverken i Bromma, Henriksdal och Käppala i Stockholm. Det är den första rutinmässiga utsläppsanalys som något landsting gjort och den kommer att följas av årligen återkommande provtagningar där fler och fler typer av läkemedelsrester analyseras.
Analysen visade att nivåerna i Mälaren och Saltsjön var mycket låga eller ej mätbara.
? Det är ett positivt resultat som visar att läget inte är lika allvarligt här som i USA, säger Åke Wennmalm.
I reningsverken påvisades dock mätbara nivåer av kinoloner som är långlivade antibiotika för urinvägsinfektion samt sulfapreparat.
Även i år har man tagit prover men resultaten är inte klara. I första hand gäller det samma läkemedelsgrupper men man har även bett analysföretaget att titta på en del kardiovaskulära preparat.
? På det här sättet kan fabrikanterna stimuleras att göra fler egna undersökningar av produkternas miljökonsekvenser, hoppas Åke Wennmalm.