Till redaktionerna kommer en strid ström av kartläggningar och opinionsundersökningar. Inte sällan handlar de om hälso- och sjukvårdsfrågor, inte sällan gjorda på uppdrag av läkemedelsindustrin.
Vare sig undersökningen gäller svenska folkets problem med förstoppning (Sifo på uppdrag av Pharmacia) eller åsikt om ofrivillig barnlöshet (Temo på uppdrag av Organon) så finns det förstås alltid en läkemedelsbehandling i bakgrunden. Via kartläggningen/opinionsundersökningen kan man få upp problemet till diskussion i media, något som sedan kan påverka försäljningsresultaten positivt.
Hälsa/ohälsa är också frågor som i högsta grad intresserar allmänheten visar ? just det ? undersökningar.
? Opinionsundersökningar är ju det sätt vi har att få reda på vad folk faktiskt tycker, säger Douglas Skalin, utredningschef på Landstingsförbundet och som på hemsidan nyligen publicerade en undersökning som visar att 89 procent anser att hälsa tillhör de centrala värdena i livet och 39 procent bedömer sjukvården som det viktigaste området.
Små och stora
Det finns ett 70-tal undersökningsföretag, alltifrån små enmansföretag till stora och välkända som Temo och Sifo. Tolv av de största har ungefär 50 procent av omsättningen.
? Men det mesta vi gör syns aldrig i media. Främst handlar det om interna marknadsundersökningar, säger Toivo Sjörén på Sifo.
Läkemedelsföretagens intresse har hittills främst varit riktat mot förskrivarna. Några företag, till exempel Navigare Medical Marketing Research AB och Medical Radar kallar sig medicinska undersökningsföretag och är främst specialiserade på marknadsundersökningar riktade just mot läkarna.
När läkemedelsföretagen anlitar Sifo eller Temo handlar det främst om undersökningar riktade mot allmänheten.
? Vi hjälper helt enkelt kunden att ställa frågorna så att folk förstår, beskriver Toivo Sjörén uppgiften.
Som exempel ger han skillnaden mellan appendicit och blindtarmsinflammation. I en undersökning till allmänheten är det betydligt färre som skulle svara att de opererats för den förra…
? Kunden drar naturligtvis sina slutsatser utifrån undersökningen. Det är inte vår sak om ett läkemedelsföretag till exempel anser att den visar på en underbehandling och anser sig kunna uppmana till ökad läkemedelsbehandling.
Ibland kan också resultaten från samma undersökningsföretag te sig lite förvillande. Som när Temo först på uppdrag av Nicorette det vill säga Pharmacia och Cancerfonden kommer fram till att 15 procent av dem som slutat röka gjort det med hjälp av nikotinläkemedel och senare i en annan undersökning finner att det är sju procent som använt läkemedel när de slutat. Den senare gjordes dock på uppdrag av Swedish Match. I den fann man också att 17 procent slutat med hjälp av snus.
Ingen av undersökningarna är förstås felaktig. Frågorna är något olika, liksom underlag, åldersgrupper, vilka som räknas som slutare och så vidare.
Arenan har flyttat
Opinionsmätningar rörande vård och behandling handlade för några år sedan mycket om vårdköer. På senare tid har inställningen till privatiseringen och läkemedelsanvändningen blivit intressantare.
I och med att kostnaderna för läkemedlen hamnat i fokus har arenan kommit att flyttas från läkarens avgörande till politikerna. Därmed har det också blivit viktigt vad allmänheten tycker och att ha opinionen med sig:
?75 procent av de som drabbas av impotens har en bakomliggande sjukdom som till exempel diabetes eller olika hjärtsjukdomar.
Känner du till detta?
Av de män som drabbas av diabetes drabbas varannan av impotens efter fem år oavsett ålder.
Känner du till detta?
Med den vetskapen, tycker du då att den statliga subventionen för läkemedel som är hjälpmedel mot impotens ska vara kvar eller upphöra?? undrade Sifo på uppdrag av Pfizer förra våren när regeringen drog in subventionen.
Med den vetskapen ansåg en majoritet av de dryga tusentalet intervjuade att subventionen skulle vara kvar. Vilket var annorlunda än vad folk svarat i andra mätningar utan de inledande frågorna.
? Ställer man en rak fråga kollar man opinionsläget just nu. Väljer man att göra så här förändras inte det. Man kan istället se det som en kampanjmätning. Förutsatt att människor får veta det här så tycker man så här, förklarar Toivo Sjörén.
? Men det förutsätter förstås att de intervjuade upplever påståendena som trovärdiga.
Att de är det i det här fallet går Pfizer och Sifo tillsammans i god för, säger han.
Det var nämligen en majoritet som på de två inledande frågorna svarade att de inte kände till detta.
? Undersökningen visade på den okunskap som fanns hos allmänheten och som det är vår plikt att informera bort, säger Maria Lindkvist på Pfizer.
I och med den här undersökningen fick företaget en fingervisning om två argument som så att säga skulle ?bita på? allmänheten.
Richard Wahlund, professor i ekonomisk psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm, tycker att det också är ett exempel på manipulering av svaret.
? All information påverkar ju svaren och då beror det naturligtvis på vilken information du ger.
Med andra inledande frågor hade attityden förstås kunnat bli en annan.
Det vill säga man kan få de svar man vill ha genom att ställa frågan ?rätt?.
Men det säger inget om det aktuella opinionsläget, däremot något om hur man kan förändra det.
Opinionsläget när det gäller läkemedelsanknutna frågor är Läkemedelsindustriföreningen, Lif, intresserat av när man en gång om året låter Sifo göra en attitydundersökning med ett 25?tal frågor. Den gör man bland annat för att, som Håkan Mandahl på Lif beskriver det, upptäcka uppstickande stenar. Det vill säga attityder som inte är i Lifs intresse.
? När missuppfattningar som att läkemedel skulle vara dyra i Sverige eller att vi käkar så oerhört mycket läkemedel blir synliga, försöker vi ändra på den attityden genom informationsinsatser om att priserna håller ett europeiskt genomsnitt och att vi i norden äter förhållandevis lite läkemedel jämfört med övriga Europa.
Då handlar det om att slåss om utrymmet i media. En eller annan undersökning eller kartläggning brukar vara inträdesbiljetten till det offentliga samtalsrummet.
Tillsammans är de starka
Ett ofta oslagbart koncept är att patienter och företag gör gemensam sak.
?Migrän påverkar de drabbade i långt högre utsträckning än vad som tidigare varit känt. Det visar en undersökning som Navigare Medical Marketing Research AB gjort på 400 migränpatienter i Sverige på uppdrag av Svenska Migränförbundet.?
Så stod det i en pressinbjudan från patientföreningen i slutet av förra året.
Media kom, refererade undersökningen, intervjuade patienter och experter. Svea Olofsdotter på Migränförbundet är nöjd med genomslaget.
Det är Jonas Karlsson på Astrazeneca också.
? Vi tyckte det var lämpligt i tiden och gjorde det därför möjligt för föreningen att göra enkäten.
Att det var företaget som betalat undersökningen stod det däremot inget om i pressmaterialet.
? Genom att den gjordes av ett undersökningsföretag uppfattas den som trovärdigare än om vi hade gjort den själva, säger Svea Olofsdotter.
Egentligen står det inget i rapporten som man inte kände till inom patientföreningen, men för att få utrymme i media och för att få ett underlag som man kan använda i diskussion med politikerna behöver man ett material att presentera, säger Svea Olofsdotter.
Men själva har de inga ekonomiska möjligheter att betala ett företag att göra en sådan här undersökning.
Enkäten som har ett bortfall på drygt 30 procent, 261 personer svarade, innehåller också en mängd frågor om medlemmarnas läkemedelsanvändning. Vilka läkemedel de använder, deras uppfattning om dessa, vad de önskar av sina läkemedel och så vidare.
Samtidigt med publiceringen av enkäten började Astrazeneca också marknadsföringen av sitt migränspray.
