Receptfritt poppis när kostnader stiger

Många av aktörerna på läkemedelsområdet vill att fler receptbelagda läkemedel ska bli receptfria. Argumenten tillgänglighet, patienters valfrihet och allt kunnigare patienter används ofta samtidigt som fler receptfria läkemedel givetvis skulle innebära en minskad läkemedelsnota. Ändå händer nästan ingenting. På de senaste åren har endast en handfull läkemedel fått ändrad receptstatus.

21 okt 2002, kl 16:34
0

Trycket är stort för att fler receptbelagda läkemedel ska bli receptfria. Apoteket AB, Läkemedelsindustriföreningen och Landstingsförbundet vill gärna få över fler läkemedel på den receptfria sidan. Men även regeringen i december 2001, Sveriges pensionärsförbund, de farmaceutiska fackföreningarna och flera patientorganisationer anser att Läkemedelsverket ska se över receptstatusen för befintliga läkemedel. G10-gruppen inom EU har också uttryckt en vilja för att fler läkemedel ska bli receptfria.


Tillgänglighet och en ökad kunskap om läkemedel hos befolkningen nämns ofta som argument för en ökad receptfrihet. Men att det är den ökade belastningen på primärvården och läkemedelsnotan som ligger bakom flera av aktörernas positiva inställning till receptfria läkemedel råder det ingen tvekan om. Läkemedelsindustriföreningen, LIF, vill skapa utrymme för nya innovativa läkemedel inom subventionen genom att göra några av de äldre och billigare preparaten till receptfria istället för receptbelagda, en så kallade switch.


? Det blir allt dyrare att ta fram nya läkemedel och därför behöver de mer plats i subventionssystemet, förklarar Olle Hagberg från LIF.


Karin Sandström, utredare på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, menar att det på längre sikt är fråga om att prioritera sjukvårdens resurser. HSO vill underlätta för de som är svårt sjuka att få vård genom att de som är mindre sjuka och kan egenvårda sig besöker apoteket istället för doktorn.


För landstingen kan fler receptfria läkemedel innebära en dubbel besparing genom färre läkarbesök och färre subventionerade läkemedel. Men enligt Mikael Svensson på Landstingsförbundet är detta inte huvudargumentet till att förbundet försöker få över fler läkemedel på den receptfria sidan.


? Det är mot bakgrund av att det finns en ökad vilja att ta eget ansvar för sin hälsa som vi är för en ökad receptfrihet, säger han.



Intensifiering av arbetet


Redan 1999 presenterade Landstingsförbundet en lista för Läkemedelsverket på läkemedel som de ansåg vara lämpliga att omvandla till receptfria. Den fick dock ingen större framgång. Idag är endast ett fåtal av de femton föreslagna läkemedlen receptfria. Förbundet planerar att överlämna en ny lista till Läkemedelsverket i höst. Landstingsförbundet vill också ha en förändring av Läkemedelsverkets befogenheter i sammanhanget. Enligt förbundet skulle verket behöva ha en lagstadgad rätt att kräva att läkemedelsföretagen tar fram förpackningar som är anpassade för receptfri försäljning.


Även Läkemedelsverket ligger i startgroparna för att intensifiera arbetet med att se över om fler läkemedel kan omvandlas (switchas). Jan Liliemark, professor på Läkemedelsverket, menar dock att detta är något som verket sköter kontinuerligt.


Trots detta går utvecklingen mycket långsamt för att göra fler receptbelagda läkemedel receptfria.


? De senaste tre-fyra åren är det mindre än tio receptbelagda läkemedel som har blivit receptfria och några av dem finns på veterinärsidan, säger Anita Finne-Grahnén, direktör på Läkemedelsverket.


Även internationellt sett ligger Sverige långt efter flera andra europeiska länder när det gäller andelen receptfria läkemedel. Enligt siffror som LIF presenterade 1999 är andelen receptfria läkemedel av den totala läkemedelsförsäljningen omkring 10 procent i Sverige. I Finland ligger motsvarande siffra på 15 procent medan Danmark har 16 procent. Schweiz ligger i topp av de undersökta länderna på 34 procent. Anita Finne-Grahnén menar dock att det är svårt att göra dessa jämförelser.


? Vi har ett väldigt litet sortiment i Sverige. Här rör det sig om 5000 produkter och ett land som Tyskland har omkring 40 000 produkter. Ofta finns inte ens den beredning här som är receptfri utomlands. Dessutom kan den vara godkänd för en indikation utomlands som den inte är godkänd för över huvud taget i Sverige, säger hon.



Traditioner påverkar inställning


Bjarne Bjurström, marknadsdirektör på Schering-Plough, anser ändå att det är värt att fundera över varför utvecklingen mot receptfrihet har gått snabbare i andra länder.


? Det har en historisk förklaring. Genom att läkarbesök var i princip gratis i Sverige från 1960- till 1980-talet skapades inget behov av egenvård här. Så var det inte i den övriga delen av Europa. Nu har förhållandena förändrats men inställningen finns kvar, säger han.


Han riktar också kritik mot Läkemedelsverkets restriktiva hållning till att omvandla läkemedel och menar att processen att få läkemedel överförda till receptfrihet både är komplex och dyr.


?Det finns en del regulatoriska hinder som känns lite ålderstigna. Ett exempel är att ett receptfritt läkemedel helst inte får användas för mer än 14 dagars behandling. Det är obegripligt. Om man är på det klara med vad man behandlar finns det inget skäl till att man inte ska få behandla i mer än 14 dagar.


Läkemedelsindustrin bär också en del av ansvaret för att det inte blir fler switchar av läkemedel. För trots att LIF är för en ökad receptfrihet driver inte de enskilda företagen frågan tillräckligt hårt enligt Bjurström.


? I det subventionssystem som vi har haft har det varit mer lönsamt att behålla ett läkemedel som receptbelagt än att investera pengar i att få det receptfritt, menar han.


Han tror inte heller att detta kommer att ändras eftersom en ökad generikaanvändning stimuleras vilket kommer att göra det svårare för företagen att investera i varumärken. Däremot menar han att andra företag än de som framställt läkemedlet kommer att driva fram fler receptfria läkemedel i framtiden.



Alternativ till iterering


Även Jan-Olof Brånstad, nyligen pensionerad kvalitetschef på Apoteket AB, tror att antalet receptfria läkemedel kommer att öka. Enligt honom kan också läkemedel för åkommor som hypertoni och diabetes komma att bli receptfria för patienter som har haft läkemedlen tidigare. Om patienten själv kan mäta blodtrycket och det inte finns skäl att för övrigt besöka läkaren kan det vara värt att diskutera om det behövs ett recept för att få ut läkemedlet, menar han.


? Om man ser på hur det fungerar praktiskt idag så är det många patienter som redan står under en lång behandling som bara ringer till läkaren för att få ett förnyat recept. De får då ofta det förnyat för ett år i taget.


I en sådan utveckling kommer man snart in på försäkringsfrågor eftersom receptfria läkemedel endast täcks av förmånen om de är utskriva på recept för långvarigt bruk. Men Jan-Olof Brånstad menar att det är en teknisk fråga som kan lösas.


Hur som helst kommer frågan om att switcha läkemedel snarare att bli internationell än svensk. För läkemedel som godkänts enligt den centrala proceduren, däribland Xenical och Viagra, är det EU-kommissionen och inte Läkemedelsverket som avgör frågan om receptfrihet. Fler och fler läkemedel går denna väg men enligt Jan Liliemark vet man ännu inte hur restriktiv EU-kommissionen kommer att vara till receptfrihet.


? Ett kriterium för att släppa ett läkemedel receptfritt är att man har långvarig erfarenhet av det på marknaden. För de flesta läkemedel som är centralt godkända har vi inte sett detta än, säger Liliemark.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng