?Rådet har inte förstått vad det handlar om? - LäkemedelsVärlden

?Rådet har inte förstått vad det handlar om?

Statens medicinsk-etiska råd gick till angrepp mot patent på gener i februari. Men de patentexperter Läkemedelsvärlden pratat med avfärdar kritiken som dåligt underbyggd.

21 mar 2002, kl 13:41
0

Idag kan man patentera gensekvenser och proteiner som förekommer i naturen. För läkemedelsbranschen har det inte fått några stora följder än, men det kommer förmodligen ändras i framtiden. Mot reumatism (se LMV 3/02) används redan idag läkemedel som består av delar av proteiner som förekommer hos människan. Det pågår också forskning kring genterapi, där molekyler kan riktas mot en viss gensekvens och hindra tillverkningen av skadliga proteiner.

Ett tredje intressant område är de proteiner som är måltavlor för läkemedelssubstanserna. Det står i och för sig varje forskare fritt att framställa ett protein för den egna forskningen. Men vill de slippa det jobbet och köpa in proteinet måste de vända sig till en eventuell patentinnehavare, som kan ha patent på både proteinet och den gensekvens som kodar för det.

Tredubbel kritik

EU:s regeringar och Europaparlamentet beslöt 1998 att tillåta patent på gener. Detta var redan då praxis vid Europeiska Patentverket, men man ville ha en formell överenskommelse. Det bioteknikdirektiv som skrevs ska nu, kraftigt försenat, införlivas med svensk lag (se faktaruta). Ett antal remissinstanser har fått lämna sina åsikter inför lagändringen. En av dem är Statens medicinsk-etiska råd (SMER), där bland annat Jan Wahlström, professor i klinisk genetik, och P C Jersild, läkare och författare, är sakkunniga.

Den 19 februari kritiserade Jan Wahlström EU-direktivet i en debattartikel i DN. Fyra dagar senare skrev P C Jersild en liknande kolumn på DN:s ledarsida, och ytterligare fyra dagar senare kom SMER:s kritik, i princip densamma som Wahlströms och Jersilds, ut i tidningarna.

Bengt Domeij, lektor i industriell ekonomi och organisation på Kungliga Tekniska Högskolan, är en av Sveriges ledande experter på patentfrågor. Han tycker att den svenska debatten kommer lite sent. I Europa har debatten

pågått i tio år och lett till en rad begränsningar som skrivits in i bioteknikdirektivet. I december var han inbjuden som gäst på SMER:s sammanträde, men han tycker inte att rådet tog till sig den information de fick.

? Jag tycker att de inte riktigt har förstått vad det här med patent handlar om.

Patent på egenskaper

Artikelförfattarna och rådet som helhet vänder sig mot att någon skulle kunna patentera det som vi alla bär inom oss, som är skapat av naturen och inte människan. Jan Wahlström poängterar särskilt det problem som kan uppstå om en gen som är inblandad i en sjukdom också skulle visa sig ha betydelse för en individs personliga egenskaper.

? Det känns inte så behagligt att en firma har patent på en egenskap. Jag förstår inte vilken nytta det kan göra.

Bengt Domeij beskriver patent på gener på ett annat sätt:

? Det är inte så att man kan ha patent på något som finns i allas celler. Man har aldrig patent på en fysisk sak, utan på det yrkesmässiga utnyttjandet av informationen.

? Vanliga privatpersoner påverkas aldrig av patent. Det är viktigt att

folk känner till, då tror jag att den etiska diskussionen skulle se annorlunda ut.

Människovärdet

Bioteknikdirektivet skiljer på upptäckten av en gensekvens i kroppen, vilket inte kan patenteras, och en gensekvens som har isolerats från kroppen, vilket kan patenteras. SMER skriver i sitt yttrande att det inte går ihop, och att formuleringen sätter grundläggande etiska värden på spel, som människovärde, integritet och rättvisa.

Holland försökte med liknande kritik slippa ifrån bioteknikdirektivet men fick bakläxa i EG-domstolen. Domaren menade att direktivets första stycke skyddar människovärdet, och att det är klart att det bara är uppfinningar som kombinerar ett naturligt element med en industriell användning som kan patenteras. Hampus Rystedt, enhetschef på Patent- och Registreringsverket i Sverige, menar att vissa formuleringar finns där för att tillfredsställa opinionen.

? Det ser ut som det gör av politiska skäl. Det första stycket säger att du inte får ta patent på gener, det andra säger att du får ta patent på gener om du har en industriell tillämpning.

Breda patent

En annan kritik mot genpatenten är att de kan täcka för mycket på en gång. En gen kan visa sig ha flera olika funktioner och tillämpningar.

? Risken finns att en gen som har betydelse för en sjukdom också

har det för en annan, säger Jan Wahlström. Patentet blir ju väldigt brett.

? Det blir ett problem för samhället, risken blir att du får patent där ett företag äger rätten till väldigt mycket. Man kan tycka att det blir en orättvis fördelning av patenten, att de skulle utnyttjas bättre om de var fördelade på fler.

Men risken att patent blockerar tillämpningar är liten, menar Hampus Rystedt.

? Om någon har patent på en gen och någon annan hittar en annan tillämpning av genen så får de licensiera det ursprungliga patentet. De som har det ursprungliga patentet kan inte neka dem det.

Skräckscenario

Det finns många som känner obehag inför mycket av den medicinska forskningen idag. Oroliga röster har höjts mot det som ibland kallas ?patent på liv?. Det ser Jan Wahlström som en anledning att stoppa genpatenten.

? Risken som jag ser det är att det blir kontraproduktivt, att människor börjar ifrågasätta patentfrågor över huvud taget. Jag är uppriktigt orolig för att det ska få samma följder som när det gäller biobanker. Det här är en motsvarande situation, om man inte föregriper oron.

Jan Wahlström kopplar ihop genpatenten med stamcellsforskning

och genterapi, och menar att framtiden kan bjuda på både en mycket positiv utveckling och ett skräckscenario.

? Man får se det i kloningsperspektivet, om man styr generna kan det innebära att föräldrar bestämmer sig

för att deras barn ska ha vissa egenskaper.

Hampus Rystedt på Patent- och Registreringsverket menar att sådana perspektiv inte har med patenträtt att göra.

? Patent är en ensamrätt att göra något, inte en rätt att göra något.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng