Foto: Istockphoto

Osäkert om mätningar på apotek

Nu diskuteras indikatorer för apotekens verksamhet men frågan är för vem man ska mäta.

28 april 2015, klockan 09:57
3

"Det är tveksamt om dessa indikatorer driver utveckling av kvalitet på apoteken."

I början av 2013 fick Läkemedelsverket i uppdrag av den dåvarande regeringen att i samverkan med Socialstyrelsen och i samråd med bransch–, fack– och patientorganisationer ta fram och utveckla nationella indikatorer för god patientsäkerhet, tillgänglighet och kvalitet på apotek.
Målsättningen, enligt regeringsuppdraget, är att allmänheten ska få ett underlag som gör det möjligt att jämföra olika kedjors och apoteks kvalitet och säkerhet.

För en månad sedan var Läkemedelsverket färdigt med en första mätning utifrån de kvalitetsindikatorer som valts ut i en första omgång och ett underlag för jämförelser finns nu klart att användas.
Läkemedelsverkets förslag är att det publiceras på apotekskedjornas hemsidor och anslås på de enskilda apoteken. Men det är frivilligt och intresset verkar vara så där.

Flera av indikatorerna ger i princip full pott hos alla sju aktörer; kunder kan via telefonen förbeställa sina läkemedel hos i princip alla apotek och också få veta när man kan hämta dem. Däremot är det inte alla som byggt ut möjligheten att göra detsamma via webben. Av Apoteksgruppens apotek är det 33 procent, ännu lägre var andelen Cura– apotek, medan alla Lloyds apotek uppgav att det var möjligt. Möjligheten att boka tid för läkemedelsrådgivning skiljer sig också åt rejält.

Den indikator som fått mest kritik från apoteksbranschen, samtidigt som den var en av de högst prioriterade av andra organisationer är den som mäter andelen apotek som har rullstolsanpassat utrymme för enskild rådgivning. Där når inte ens Lloydskedjan upp till 100 procent.
– Det blev ett olyckligt fokuserande på särskilt utrymme, menar Erik Thorsell kvalitetsdirektör på Apoteket AB och med i branschföreningens kvalitetsråd.
Många apotek har lokaler där det inte är möjligt att avdela ett speciellt utrymme för samtal, men där man med skärmar eller genom att inte använda närliggande receptkanal kan möjliggöra att samtalet förs ostörda, var apoteksbranschens argument. Iden med indikatorer är att de ska göra en utveckling möjlig, men har man inte ett extra utrymme så har man inte, argumenterade apoteksbranschen.
– Nej de ville inte ha den indikatorn med hänvisning till att det finns apotek som aldrig kommer att kunna uppfylla det, konstaterar Cecilia Bernsten vid Läkemedelsverket som varit projektledare för arbetet med indikatorerna.
– De vill ju förstås att apoteken ska framstå som väldigt bra. Men jag ser det egentligen inte som ett kvalitetsmått utan mer som konsumentupplysning. Är jag intresserad av ett apotek med utrymme för enskild rådgivning då ska jag kunna söka på det.

Det var vid en revidering av den nationella läkemedelsstrategin 2012 man upptäckte att apotekens roll i strategin var obefintlig och iden om såväl apoteksindikatorer som strukturerade läkemedelssamtal på apotek kläcktes.

Från apoteksbranschen är den genomgående kritiken att man haft för lite inflytande över arbetet med indikatorerna.
– De här är inte framtagna för apoteken, utan främst för patienter och kunder så att de ska kunna välja apotek, säger Annika Nordén– Hägg ordförande i branschföreningens kvalitetsråd och kvalitetschef på Cura– apoteken.
– Det är tveksamt om dessa indikatorer driver utveckling av kvalitet på apoteken, menar hon och jämför med indikatorer för Öppna jämförelser inom vården som Socialstyrelsen tar fram.

Medan Öppna jämförelser främst riktar sig till profession och ansvariga politiker har apoteksindikatorerna främst patienter och kunder som målgrupp.
– Vår del har fram för allt varit det metodologiska. Vi har tittat på indikatorerna så att de går att mäta och säger något, säger Bengt Danielsson från Socialstyrelsen.
Bengt Danielsson har inte några synpunkter på frågeställningarna, men konstaterar att det är mycket som skiljer mot ”vanlig” sjukvård eftersom man har många kommersiella aktörer.
– Hur det påverkar får vi väl se när det här ska implementeras. Från början uppfattade jag det som att branschen var positiv, kanske för att man såg en möjlighet att knyta ihop apoteken mer med hälso– och sjukvården. Men när man sedan ska leva upp till saker och ting får man kanske lite kalla fötter, spår Bengt Danielsson.

Om systemet med apoteksindikatorer kommer att implementeras och i så fall hur är idag mycket oklart. Idag finns ingen plattform och Socialstyrelsen avvisar bestämt tanken på att jämförelserna skulle publiceras hos dem.
Regeringen kommer knappast att yttra sig om indikatorernas eller de strukturerade samtalens eventuella framtid förrän i höst då den ska tala om hur fortsättningen för den nationella läkemedelsstrategin ser ut.

Läkemedelsverket ser den här första mätningen som ett test på att det går att göra och vill ta fram fler och skarpare så kallade utvecklingsfaktorer, till exempel en indikator för andelen kunder vars recept kontrolleras avseende förskriven dos, interaktioner och till exempel dubbelsförskrivning.
– Vi hade velat ha med en indikator om elektroniskt receptkontrollsystem i första omgången. Men det är en svår fråga eftersom en del apotek som inte har tillgång till det menar att de kanske har många fler anställda apotekare istället. Så den indikatorn behöver vi utveckla, säger Cecilia Bernsten.

Även en indikator om antalet kompetensutvecklingstimmar för personal fick man inte med i första omgången.

Så länge inget är bestämt vare sig om en utveckling med fler indikatorer, vem som ska stå för kommande insamlingar och vem som ska stå för publiceringen, är den här mätningen bara en ögonblicksbild.

Apoteksverksamheten är å ena sidan en starkt reglerad marknad, finansierad med offentliga pengar via handelsmarginalen. Samtidigt är det en hårt konkurrensutsatt marknad med privata aktörer.
– Vi kan å ena sidan inte ha indikatorer som mäter sådant som regleras i lagen, men inte heller sådant som har med service och konkurrens att göra och inte heller sådana som man inte kan påverka. Så det är lite trixigt,  säger Johan Wallér, vd på Sveriges apoteksförening.
Frågan är om det då finns kvar något att mäta?

 

Den som är intresserad av resultaten från den första mätningen kan ta del av dem här.

3 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Vad menas med skriftliga instruktioner om rådgivning? Är det de gamla A7 foldrarna som fanns på Apoteket ABs tid om mage, klimakterie, svamp, smärta mm??

  2. Enligt rapporten syftar indikator 2 till användning av skriftliga, kvalitetssäkrade instruktioner för rådgivning om receptfria läkemedel och deras användning. Instruktionerna är inte tänkta att t.ex utgöras av en matris matris med diagnoser och läkemedel på respektive axel utan att vara av ett mer övergripande slag, står det bland annat.
    Ingert Nilsson

  3. Ok. Ganska luddigt om vilken omfattning dessa instruktioner skall ha. Går ju tolka att det räcker med de skriftliga instruktioner som står på en prislapp på hyllan då så länge texten är kvalitetskontrollerad vilket innebär enligt mig att den uppdateras och kontrolleras med jämna mellanrum enligt ett kvalitetssystem.
    Har jag tolkat det rätt så?