Nytt biologiskt läkemedel mot reumatism i sen utvecklingsfas

Genom att blockera T-celler motverkar läkemedlet abatacept ledgångsreumatism (RA). Bristol-Myers Squibb satsar på en ny mekanism som kan bli ett komplement till de idag befintliga läkemedlen.

27 sep 2005, kl 20:01
0

Preparatet abatacept har prövats i fas III på patienter med RA som inte svarar på behandling med metotrexat. Wiveca Blomqvist, medicinskt ansvarig inom immunologi på Bristol-Myers Squibb Skandinavien, berättar att det är fråga om en helt ny och unik mekanism.

? Effektnivåerna ligger i jämförelse med andra biologiska läkemedel mot reumatoid artrit, säger hon apropå resultaten av de senaste studierna.

Grundidén är att dämpa den autoimmuna reaktion som förstör brosk och ben i leder vid reumatoid artrit. Det gör abatacept genom att blockera aktiveringen av T-cellerna.

Före TNF

För att de antigenpresenterande cellerna, till exempel makrofager, ska aktivera T-celler krävs att vissa bindningar uppstår, bland annat mellan ytmolekylerna CD80 eller CD86 på den antigenpresenterande cellen och ytmolekylen CD28 på T-cellen. Efter att det skett startar den antiinflammatoriska processen bland annat med att signalproteinet TNF-alfa frisätts.
Förutom så kallade DMARD:s som metotrexat används också de nya TNF-alfa-hämmarna mot ledgångsreumatism. Dessa binder upp TNF-alfa och bromsar på så sätt den inflammatoriska reaktionen.

Abatacept slår alltså till redan innan TNF-alfa har bildats.
Substansen är ett fusionsprotein bestående av cytotoxiskt T-lymfocytassocierat antigen (CTL-A4), och humant IgG varav det förstnämnda binder CD80 och CD86.

? CTLA4 binder bättre till CD80 och CD86 än CD28. Det är därför man får effekt, säger Wiveca Blomqvist.

Ronald van Vollenhoven, forskare och reumatolog på Karolinska Universitetssjukhuset, har medverkat i en stor internationell studie för att utvärdera abatacept. Han anser att resultaten är intressanta.

? På flera patienter har det fungerat mycket väl, men det är inte så många som prövat det hos oss. Rent allmänt så svarar ju en del patienter bra på de läkemedel som redan finns, medan det för andra finns ett klart behov av utökade behandlingsmöjligheter, säger han.

? En annan studie, gjord i USA, har dessutom visat att patienter som inte har nytta av TNF-alfa-hämmarna kan ha nytta av det här preparatet.

Ronald van Vollenhoven hyser förhoppningar om att denna patientgrupp ska bli hjälpt.

? I och med att den här substansen verkar på ett lite annorlunda sätt än TNF-alfa-hämmarna finns det förutsättningar att det lyckas.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng