Undersökningar har visat att i de flesta fall är följsamheten till läkemedelsordination, compliance, bara cirka 50 procent. Medveten oföljsamhet står för den största delen.
Cecilia Endrell vid Uppsala universitet har gjort ett examensarbete där hon inventerat de nya metoder för att öka följsamhet som finns tillgängliga idag.
– Information är grunden för compliance. Är man inte motiverad att följa ordinationen så hjälper det inte hur många hjälpmedel man har, säger Cecilia Endrell.
Sune Petersson, som tidigare ingick i Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning (ABLA), poängterar att enbart information inte har visat resultat i några studier.
– Alla har någon grundinställning till läkemedel och vad det kan göra för nytta. Det som är viktigt är hur vårdpersonalen samtalar med patienten för att förändra attityder. Man måste vara överens om att behandling behövs, vilken behandling och vilket stöd som patienten vill ha.
Patienter vill veta mer
Peter Bláha och Mikael Nilsson samarbetade med företaget Merck Sharp & Dohme när de gjorde sitt examensarbete i affärsutveckling och medieteknik vid KTH i Stockholm.
De utgick från tre mål som skulle uppfyllas för att underlätta följsamhet; påminnelse, kunskap och registrering. Utifrån dessa tog de fram en grafisk modell av en tänkt smart läkemedelsförpackning med dessa funktioner, som de testade på två fokusgrupper.
– Ett av företagets önskemål var att kunna nå ut med information som snabbt går att uppdatera till alla användare. Dels om hur läkemedlet används men också till exempel om ett läkemedel snabbt måste dras in, säger Peter Bláha.
Patienterna i fokusgrupperna ville också ha mer kunskap om sina läkemedel. Men de var tveksamma till om det var läkemedelsföretaget som borde stå för informationen och om information via förpackningen bra.
I den grafiska modell som Peter Bláha och Mikael Nilsson tog fram skulle alla de tre målen, påminnelse, kunskap och registrering, kunna uppfyllas genom läkemedelsförpackningen. I sin slutsats kom de dock fram till att det skulle vara möjligt att tillverka en sådan läkemedelsförpackning först om 15 år.
Internet kan vara effektivt
Teknologi som redan används är bland annat mobiltelefoner och internet. Några av dem har testats i studier och används även av en del vårdcentraler och läkemedelsföretag.
Exempel på att webbaserade tekniker kan öka följsamheten sågs i en dansk studie där effekten av astmabehandling jämfördes i tre olika grupper. En grupp fick vanlig behandling på vårdcentral, en grupp fick träffa specialistläkare och en grupp använde ett internetbaserat behandlingsprogram som innehöll dagbok och behandlingsplan för patienterna. De fick fylla i symtom, PEF-värden och hur mycket läkemedel de behövt under dagen. I alla tre grupperna sågs förbättrad compliance, men internetgruppens förbättringar var signifikant högre än de övriga. Compliance hade ökat från 32 procent innan studien startade till 87 procent vid uppföljningen.
– När patienterna själva märker att de blir bättre och förstår varför så blir de mer motiverade att följa ordinationen, säger Cecilia Endrell.
Webbaserade tekniker använder exempelvis Pfizer, på en hemsida för depression där patienter som använder deras läkemedel kan logga in och få utbildning om sin sjukdom.
Läkarkontakt via e-post är ett sätt att underlätta kontakten mellan patient och läkare. Påminnelser via e-post eller sms till patienter förekommer också.
Registrering av om och när läkemedlen tas är läkemedelsföretagen intresserade. Men patienterna i fokusgrupperna i Peter Bláhas och Mikael Nilssons examensarbete är mer skeptiska till det. Läkemedelsförpackningar som kan registrera när ett piller tagits ur förpackningen finns redan idag. En del patienter i fokusgrupperna tyckte dock att det skulle kännas obehagligt att bli övervakade på det sättet och uttryckte att de inte litade på läkemedelsföretagen. De var mer positiva till att läkaren fick information om hur de tagit sina mediciner, även om de flesta inte kunde relatera det till någon direkt nytta för sig själva.
Förpackning övervakar patienten
Cypak är ett svenskt företag, grundat 1999, som har tagit fram läkemedelsförpackningar som kan registrera när patienten tagit läkemedel ur förpackningen.
Patienterna kan även genom att trycka på en ?knapp? på förpackningen svara på frågor som är tryckta på förpackningen. På förpackningen finns även en påminnelsefunktion.
Än så länge är dock Cypaks förpackningar dyra att tillverka.
– Det är elektroniken som kostar och ska våra förpackningar användas i sjukvården så måste mikrochipet kunna tas loss och återanvändas, säger Stina Ehrensvärd, en av Cypaks grundare.
I framtiden ser hon möjligheter med ny mobitelefonteknologi. Redan nu finns mobiltelefoner som har samma typ av avläsare som den Cypak använder till sina förpackningar. Om det blev mer utbrett i framtiden kunde patienten läsa av förpackningen var som helst och dessutom själv kunna se om man missat att ta sin medicin någon gång.
För att inte motverka följsamhet bör läkemedelsförpackningar vara så lättanvända som möjligt poängterar Peter Bláha och Mikael Nilsson i sitt examensarbete. De förpackningar som kan registrera information om läkemedelsanvändningen kräver ett visst arbete av patienten. Än finns ingen läkemedelsförpackning som utan att ha blivit ansluten till en avläsare kopplad till en dator kan rapportera insamlad information.
Cecilia Endrell tycker att registrering är ett steg tillbaka till ett gammalt synsätt.
– För att öka följsamheten försöker man komma ifrån det här med att läkaren sitter på all information och bestämmer allt. Man vill att patienten ska vara delaktig och känna att de själva kontrollerar sin behandling. Att läkaren då skulle kontrollera att och när man tagit sina läkemedel känns som ett steg tillbaka.
Sune Peterson håller med om att registrering har nackdelar. Samtidigt kan han se att det kan fungera som en hjälp eftersom det kan starta en diskussion när läkaren ser att patienten inte tagit sina läkemedel.
– Då kan läkaren följa upp med frågor om varför och vilket stöd patienten behöver.
Patienter uppskattar enkla hjälpmedel
På Strokeförbundet menar man att de enkla påminnelsehjälpmedlen, som exempelvis Dosis och Careousel, är det som har störst betydelse för många som är drabbade av stroke. Eftersom minnespåverkan är en vanlig följd av stroke och många patienter är äldre har anhöriga och drabbade upplevt att det kan hjälpa med en påminnelse.
Men för många strokedrabbade är det svårt att ta till sig påminnelser och information via exempelvis internet. Dels är de inte vana vid att använda sig av det och dels kan stroken ha påverkat deras förmåga att ta till sig informationen.
Dosis och Careousel är ett slags vidareutveckling av den vanliga Dosetten. De har klockor som kan ställas in så att de alarmerar när det är dags att ta läkemedlet. På Dosis display kan man se om man missat att ta läkemedel någon gång under dagen, och när det var. Careousel fungerar så att bara det fack som är aktuellt vid den tid man ställt in alarmet på går att öppna.
Kräver attitydförändring
I Peter Bláhas och Mikael Nilssons utvärdering i fokusgrupperna arbetade en del av patienterna i hemsjukvården. De tyckte att en förpackning med påminnelse och en funktion där man kunde se om någon tablett inte tagits under dagen skulle vara till hjälp i deras arbete.
– För den kategori äldre som tidigare bodde på särskilt boende och som har svårt att hantera sin läkemedelsbehandling själv kan en påminnelsefunktion vara till hjälp, säger Sune Petersson.
Han tror att smarta förpackningar med registrering kan vara en hjälp i framtiden. Men då som ett komplement till stöd från vårdpersonalen. För det krävs också en attitydförändring hos vårdpersonal.
– Inget har hänt med compliance sedan de första studierna gjordes i slutet på 1960-talet. Hade det varit lätt att lösa och kunnat göras med en enkel teknisk lösning hade det redan varit gjort, säger han.