De svenska läkemedelskostnaderna ökar mest i Europa med i genomsnitt
12 procent per år mot 8 procent för övriga europeiska länder. Förra året såldes läkemedel för drygt 20 miljarder kronor i Sverige och om ökningen fortsätter i samma takt som idag kommer kostnaden om tio år att ligga runt 80 miljarder kronor.
? Vi måste bromsa kostnadsökningen, säger professor J Lars G Nilsson, NEPI vid en konferens om läkemedelskostnaderna som Apoteket AB höll i samband med utgivningen av Läkemedelsboken 1999/2000.
? Att de svenska läkemedelskostnaderna skenar iväg beror till stor del på att svenska läkare är mer generösa med att skriva ut nya och dyra läkemedel, säger han. För att läkarna ska bli mer kostnadsmedvetna krävs en aktivare producentobunden läkemedelsinformation.
I Läkemedelsboken 1999/2000 ingår ett nytt kapitel ?Läkemedelsinformation till läkare?. Avsikten med kapitlet är att kortfattat beskriva utbudet av producentbunden och producentobunden information samt att peka på hur den enskilde läkaren på bästa sätt kan utnyttja den och var man kan hitta den.
Ny behandling
Den största delen av kostnadsökningarna ligger på de läkemedel som kommit under 90-talet. Bland dessa finns det många där det tidigare inte har funnits några läkemedel och som det inte finns några alternativ till. Det gäller till exempel hiv-läkemedel, bromsmediciner mot Alzheimers sjukdom, ß-interferon vid MS och bisfosfonater mot osteoporos.
? Många av dessa läkemedel innebär också stora besparingar för samhället, säger professor Rune Dahlqvist, Umeå, som skrivit kapitlet ?Att värdera, välja och dosera läkemedel?.
Där sammanfattas hur man som läkemedelskommitté eller enskild förskrivare kritiskt kan se på ny information inför läkemedelsval för att kunna rekommendera en kostnadseffektiv och säker behandling. Här tar man också upp viktiga orsaker till att effekten av läkemedel kan variera och hur dosen skall anpassas till den enskilde individen.
? Ökade läkemedelsbiverkningar är också något som påverkar kostnaderna, säger Rune Dahlqvist. I Umeå har vi gjort en undersökning som visar att läkemedelsbiverkningar är orsak eller bidragande orsak till 11 procent av inläggningarna på sjukhus. Det är mer än tidigare undersökningar visat. En anledning kan vara att primärvården inte hinner övervaka patienterna tillräckligt.
Livsstilsläkemedel måste värderas
I samband med ökade läkemedelskostnader diskuteras de så kallade livsstilsläkemedlen allt mer. Allt fler företag satsar på att hitta en effektiv fetmabehandling och listan på nya substanser under utveckling är imponerande.
? När det gäller farmakologisk behandling av fetma befinner vi oss idag i ungefär samma situation som för hypertoninbehandlingen i början på 60-talet, säger professor Stephan Rössner. Vi kan snart vänta oss effektiva, skräddarsydda och relativt biverkningsfria läkemedel och kommer med största sannolikhet att uppnå betydligt större behandlingsinsatser än tidigare, säger han.
Det är viktigt att redan tidigt engagera hälsoekonomer för att få en uppfattning om vilka vinster behandlingen kan ge. Om man med ett läkemedel mot fetma kan ersätta insulin, perorala antidiabetika, antihypertensiva och lipidsänkande läkemedel har man gjort en god samhällsekonomisk affär, menar han. Dessutom har man gett ett stort antal människor en betydligt ökad livskvalitét.
Dålig följsamhet är dyr
Låg följsamhet till läkemedelsbehandling är ett betydande problem som orsakar stora kostnader. Man räknar med att mellan hälften och en tredjedel av patienterna tar läkemedlet som läkaren har ordinerat det. Mats Foldevi, läkare i Linköping, som har skrivit kapitlet ?Följer patienten läkemedelsordinationen?? menar att bästa sättet att öka följsamheten är att göra patienten mer delaktig i terapin.
? Begreppet följsamhet är egentligen förlegat idag, säger han. Det handlar inte om att läkaren talar om vad patienten skall göra. En bra behandling bygger på samarbete mellan läkare, patient och apotek.
Läkemedelsboken syftar till att ge läkaren underlag för ett optimalt läkemedelsval ur ekonomisk synvinkel. I nya Läkemedelsboken finns kostnadsjämförelser för femton indikationer som i öppen vård kan ha höga läkemedelskostnader. Nyheter i årets upplaga är kostnadsjämförelser vid osteoporos och tillfällig smärta.
Ett växande antal parallellimporterade läkemedel är nu tillgängliga och där det finns har detta markerats med en fotnot i graferna.
Det finns även andra hjälpmedel för att få bättre kontroll över förskrivningen. I den nya utgåvan ingår ett nytt kapitel ?Läkemedelsstatistik som hjälpmedel till god läkemedelsanvändning?.
Andra nya kapitel i nya Läkemedelsboken är; Vitaminer, mineraler och spårämnen, Pallativ vård samt Läkemedel och miljö.