Bilar, glass och mjölk beskrivs som konsumtion och definieras därmed också som konsumentfrågor, däremot inte läkemedel. Läkemedel är en hälsofråga och en utgiftsfråga, då i första hand för staten, landstingen och socialministern.
Konsumentfrågorna sköts av Konsumentverket och läkemedelsfrågorna av Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och det statliga Apoteket. Dessa förutsätts företräda medborgarnas intresse gentemot producenterna.
På så sätt skiljer sig Sverige från många andra länder där konsumentrörelser ofta engagerar sig också i läkemedelsfrågorna.
Health Which?
Consumers Association i Storbritannien är ett sådant exempel. Det är en stor frivilligorganisation med över 200 anställda. Organisationen tar inte emot några bidrag från stat eller industri utan lever på donationer och medlemsavgifter. Organisationen arbetar med rådgivning, tester och kampanjer av olika slag på konsumentområdet.
En avdelning i Consumers Association har hand om hälsofrågor och ger ut en tidning Health Which? sex gånger om året.
Det är en konsumenttidning som skriver brett om olika hälsofrågor. Nu senast har man bland annat granskat om råden och informationen man får som kund på apoteket är relevant. Det visade sig vara si och så.
En kampanj som Consumers Association driver gäller säkrare läkemedel till barn.
Consumers Association ingår i det europeiska nätverket av konsumentorganisationer BEUC, Bureau Europén des Unions de Consommateurs, med säte i Bryssel.
Sverige representeras där av Sveriges konsumentråd som, säger rådets internationella sekreterare, Marie Sälmark, inte har någon kunskap på läkemedelsområdet. Rådet bildades också som en direkt följd av EU-inträdet. BEUC har bara organisationer, inte myndigheter, som medlemmar. Konsumentverket kunde alltså inte företräda konsumentintressena i det nätverket.
BEUC driver en kampanj gentemot EU och medlemsregeringarna för en restriktivare antibiotikaanvändning.
Läkemedelsanvändning är dock inte någon stor fråga inom BEUC. Under tio år har man bara gjort en egen studie rörande läkemedel som behandlade prissättning och lagstiftning inom den dåvarande unionen. Studien gjordes 1989. Läkemedelsfrågor är inte heller de som står högst på dagordningen för medlemsorganisationerna i BEUC. Men i motsats till Sverige är läkemedel för många av dem en, om än liten, konsumentfråga.
Viktigt kontrollorgan
Bland konsumentrörelser som arbetar enbart med läkemedelsanvändning är HAI, Health Action International den mest kända.
HAI riktar främst sitt intresse mot läkemedelsförsäljning och hantering i tredje världen. Tillsammans med en tysk organisation, BUKO gjorde man för en tid sedan en undersökning av företag som producerade läkemedel man inte ens försökte saluföra i Europa utan som direkt gick ut på tredje världens marknad.
? HAI har en viktig funktion som kontrollorgan. Man kan se organisationen som att den har ett sorts revisoruppdrag, beskriver Sten Olsson på WHOs biverkningsregister i Uppsala (WHO Collaborating Center for International Drug Monitoring) organisationens uppgift.
? Den är marknadens öron och ögon, och den organisation som läkemedelsföretagen räds mest.
Sten Olsson är själv just hemkommen från en resa till Vietnam och har ett exempel på ett sådant typiskt läkemedel, som bara säljs i tredje världen med sig:
? Ett lite österrikiskt företag marknadsför där ett medel mot det mesta; trötthet nedstämdhet osv kallat Cerebrosylin, enligt reklamen gjort av ?upplösta hjärnor?.
? Ett stort företag som Roche skulle knappast ge sig på att försöka sälja något sådant. Man har ett rykte att försvara. Men det här lilla företaget ser till att sälja ut till sista pillret.
Ifrågasätter reklamen
MaLAM (Medical Lobby for Appropiate Marketing) är en konsumentorganisation i Australien bildad av läkare och som på strikt vetenskapliga kriterier bevakar företagen och främst marknadsföringen. När något saluförs med påståenden som MaLAM finner tvivelaktiga skriver man till företaget, ber om dokumentation på de påstådda effekterna.
Effekten blir, inte så sällan, att företaget ber om ursäkt och drar tillbaka annonseringen.
Worst Pills, Best Pills heter en bok utgiven av Public Citizen Health Research Group i USA. Boken ska vara en ?guide i den minerade läkemedelsdjungeln?, säger organisationens ordförande, läkare Sidney M. Wolfe. Organisationen kritiserar den subjektiva och ensidiga marknadsföringen i USA som företagen spenderar 12 miljarder om året på. Man kritiserar också FDA för att godkänna alltför många tveksamma och farliga läkemedel. Tre läkemedel (Duract, Redux och Posicor) som FDA godkänt de senaste åren har fått dras tillbaka på grund av allvarliga biverkningar och dödsfall. I boken kritiseras också förskrivningen av antibiotika och man citerar en undersökning som visar att 23 miljoner recept på antibiotika skrivs ut mot virusinfektioner. Det är ungefär en femtedel av förskrivningen.
Svenska myndigheter öppnare
Man drunknar snart i information när man ger sig ut på Internet för att söka efter organisationer som utifrån ett användarperspektiv är engagerade i läkemedelsfrågor. Detta är bara några av de namnkunnigaste. Bara i Nederländerna finns till exempel ett femtiotal olika konsument och patientorganisationer.
Att konsumentintresset för läkemedelsanvändning förefaller större i många andra länder jämfört med Sverige, behöver ju inte innebära att konsument/patientperspektivet är sämre i Sverige.
Kanske är det istället tillgodosett genom våra myndigheter?
? Jämför man till exempel Läkemedelsverket i Sverige med många andra länders så är det en helt annan öppenhet här, säger Sten Olsson på WHO.
I Storbritannien är man till exempel betydligt mer sluten. Där bedriver Charles Medawar sedan länge en kampanj kallad Social Audit (social granskning) för bättre information. Charles Medawar är en känd debattör inom konsumentområdet och rätten till information om läkemedel. På Internet finns The Antidepressent Web. Här kan man bl a läsa brevväxlingen mellan honom och myndigheterna för att få ut information om de antidepressiva medlen.
? Läkemedelsverket redovisar skälen till sin bedömning. Det gör man inte i England, säger Sten Olsson.
?Vi är konsumenter?
Cecilia Claesson chef för läkemedelsenheten på Socialstyrelsen tror att ett osedvanligt välordnat apoteksväsende och sjukvård är en annan förklaring. Konsumenternas/patienternas behov tillgodoses av andra instanser.
? Vi ser oss ju inte heller som konsumenter utan som vårdtagare när det gäller de här frågorna.
? Skulle vi vinkla över det här till att bli en konsumentfråga skulle det allt mer komma att handla om pengar. Vi vill ju hellre tala om medicinsk kvalitet.
I Sverige har engagemanget i läkemedelsfrågor främst rört beroende av psykofarmaka ? främst bensodiazepiner. Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare, RFHL, har sedan mitten av 70-talet drivit frågan om beroende och missbruk av medlen. Ofta på kollisionskurs med det medicinska etablissemanget.
Lena Westin, idag verksam inom Kilen ? ett konsumentinstitut som arbetar med frågor som rör läkemedelsberoende ? har också arbetat med de här frågorna sedan slutet av 70-talet.
? Man kan tycka vad man vill om konsumentbegreppet när det gäller sjuk- och hälsovård. Men faktum är att vi redan är konsumenter, vare sig vi vill eller inte, säger hon.
? Vi lever ju i en tid nu när konkurrens och affärsmässighet har blivit styrande också inom vården. Läkemedelsindustrin riktar mycket av sin marknadsföring direkt till oss, konsumenter. Allt fler läkemedel blir dessutom receptfria. Genom media lyckas industrin ofta förmedla information om någon ny folksjukdom som behöver behandlas osv.
Vill kompetentförklara användarna
Inom Kilen har man därför nu också bildat en konsumentförening, som ska tillvarata användarnas erfarenhet och intressen. Men också för att bättre kunna verka på den europeiska scenen, inom EU. Än är föreningen dock bara ett embryo.
? Men det är hög tid att vi börjar intressera oss för läkemedelsfrågor inte bara som patienter utan också när vi är friska. Vi behöver ta vara på våra egna kunskaper och ta vara på oss själva.
En fråga hon nämner är till exempel de som hon idag menar mycket moderata ersättningsnivåerna vid behandlingsskador.
? Landstingen skyddar sig genom patientförsäkringen och läkemedelsindustrin genom läkemedelsförsäkringen, men konsumenten kan leta förgäves i sina försäkringar efter möjligheten till ersättning för behandlingsskador.
? Idag genomsyras läkemedelsinformationen ofta av en gammal patriarkal inställning; att vi som användare inte är kompetenta att tillgodogöra oss fakta, att det därför i vissa sammanhang är bättre att undanhålla den.