Annons

Njurstudier ger bättre behandling till diabetiker

Två nya studier visar att angiotensin II-antagonisterna irbesartan och losartan är njurskyddande hos patienter med hypertoni och diabetes. Men det är osäkert om de är bättre än ACE-hämmarna.

19 jun 2001, kl 18:30
0

Den 19 maj presenterades IDNT- och Renaal-studierna på det amerikanska hypertonisällskapets (ASH) möte i San Fransisco. Studierna visade att de båda angiotensin II-antagonisterna irbesartan och losartan bromsar försämringen av njursjukdom hos patienter med typ 2-diabetes och hypertoni, med samtidig njurpåverkan i form av kreatininstegring och proteinuri.
Irbesartan och losartan jämfördes mot placebo och läkemedlen lades ovanpå konventionell blodtryckssänkande terapi. I IDNT-studien inkluderades även en arm där patienterna fick amlodipin.

Studierna visade liknande resultat. Båda minskade risken för primär endpoint, vilken var en kombination av fördubblat serumkreatinin, dialyskrävande uremi och död. I Renaal minskade den relativa risken med 16 procent. I IDNT minskade den relativa risken med 20 procent jämfört med placebo och med 23 procent mot amlodipin. Dessutom visade Renaal-studien att losartan bromsade försämringen till dialyskrävande uremi. Alla skillnader var signifikanta.

Viktig patientgrupp
Båda studierna är accepterade för publicering i New England Journal of Medicine till hösten och det är först då som studierna verkligen kan bedömas. Men vid presentationen i San Fransisco var de flesta röster positiva.

? För patienter med typ 2-diabetes och proteinuri är det givna läkemedelsvalet en AII-blockerare, sa Michael Weber, från University of New York Downstate Medical Center i Brooklyn i New York, som satt i panelen när studierna presenterades.
Att det är en viktig patientgrupp råder inga tvivel om. Runt 30 procent av diabetikerna råkar ut för komplikationer på grund av sin diabetes och i HOT-studien som presenterades för några år sedan visades att just diabetiker vinner på ett lågt blodtryck.

? Det viktigaste hos den här patientgruppen är att hålla trycket nere. IDNT och Renaal stärker tesen att vi ska behandla diabetiker ännu tuffare än vi gör i dag, säger Stig Attvall, docent vid Diabetescentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Nådde inte målblodtrycken
Båda studierna var liknande i sina upplägg, nästan lika många patienter, 1 715 i IDNT och 1 513 i Renaal, och samma primära endpoint. I Renaal följdes patienterna i medeltal 3,4 år, i IDNT 2,6 år.

? Skillnaden i studierna är hur länge patienterna följdes upp, att Renaal bara jämfördes mot placebo men att IDNT även jämfördes mot amlodopin och att det var färre patienter i Renaal. Men jag vill se de publicerade studierna innan jag kan uttala mig hur det kan ha påverkat resultaten, säger Lars Weiss, överläkare vid Centralsjukhuset i Karlstad.

? Värt att notera är också att man inte riktigt kom ner i de målblodtryck man hade satt upp.

Han tycker ändå att studierna ger övertygande dokumentation som stärker AII-antagonisternas effekter över ACE-hämmarnas för hypertoniker med samtidig diabetes och begynnande njursjukdom. När studierna väl publiceras ser han det som troligt att riktlinjerna för hur dessa patienter ska behandlas skrivs om.

? Här har vi starka resultat från 3 200 patienter med etablerad njursjukdom, det finns inga andra studier som visar det. Den dokumentation som finns för ACE-hämmarna är från 400 patienter.

? Det är lite intressant att notera att studierna egentligen är kopior av Lewis studie på captopril från 1993 som till stor del ligger till grund för ACE-hämmarnas dokumentation.

Kritik mot studierna
Bland den kritik som redan har riktats mot studierna är att jämförelsen inte gjordes mot ACE-hämmare. De har viss dokumentation inom området men framför allt stor klinisk användning.

? Men det finns ju ingen inom industrin som vill sponsra en studie som jämför med ett preparat vars patent snart går ut, säger Lars Weiss.