Allt oftare lägger läkemedelsföretagen ut information om sina produkter på Internet. GlaxoWellcome, Organon och Lilly är bara tre exempel. Dessa tre har det gemensamt att Nämnden för bedömning av läkemedel, NBL, nyligen klandrat hemsidor i deras regi. Det var Läkemedelsverket som anmälde hemsidor med information om influensamedlet Relenza (GlaxoWellcome), Remeron mot depression och Livial mot östrogenbrist (Organon) samt Fontex mot depression (Lilly) (se Läkemedelsvärlden nr 12/1999 sidan 7). I samtliga fall ledde länkar från startsidor till information om dessa receptbelagda läkemedel som ej är avsedd för allmänheten ? vilket strider mot bestämmelserna i läkemedelsindustrins reklamregler. Tydlighet krävs Information som finns på Internet har jämförts med den som finns i bibliotek. Allmänheten kan aktivt gå in på ett bibliotek, leta upp Läkartidningen och läsa annonser för receptbelagda läkemedel. Detta kan inte företagen klandras för. På Lillys hemsida låg en särskild länk för läkare, men Fontexinformationen låg inte under denna. Dessutom handlade sidan om indikationer som inte godkänts för Fontex, vilket är ett avsteg från informationsreglerna. GlaxoWellcome och Organon påpekade att information från deras hemsida även fanns på Läkemedelsverkets hemsida. NBL poängterar att enbart kommersiell information som har ett läkemedelsföretag eller Apoteket AB som avsändare omfattas av reglerna. Samtliga företag ålades att betala 50 000 kronor i NBL-avgift.
Sten Erik Jensen