Myndigheterna som granskar läkemedlen blir inte fler

En myndighet, Riksförsäkringsverket, försvinner från läkemedelsområdet när den nya myndigheten, Läkemedelsförmånsnämnden, inrättas. Summan förblir alltså konstant. Men vad har de olika institutionerna för uppgift? Läkemedelsvärlden reder ut begreppen.

18 apr 2002, kl 15:19
0

Bevara oss för ännu en myndighet på läkemedelsområdet. Det räcker mer än väl med de som finns. Den åsikten har en del remissinstanser uttryckt, även om de var positiva till att staten ska pröva vilka läkemedel som ska ingå i subventionen.

Det behövs helt enkelt inte en myndighet till på läkemedelsområdet anser bland andra patientorganisationer och Läkarförbundet. Istället har man velat att uppgiften skulle läggas på en redan befintlig myndighet.

Så blev det nu inte.

En försvinner

Dock kommer Riksförsäkringsverkets uppgift som varit att prissätta läkemedel att läggas på Läkemedelsförmånsnämnden, som därmed tar hand om både prissättning och subventionsfrågor. Den enhet på RFV som handlagt prissättningen kommer i princip att flytta över till förmånsnämnden.

Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är de tre andra myndigheter som idag är engagerade i granskningen av läkemedel.
Läkemedelsverket väger tyngst när det gäller underlaget för de enskilda läkemedlen. SBU tar fram och värderar olika behandlingsmetoder och Socialstyrelsen jämför användningen i praktiken med de underlag som de två andra myndigheterna tagit fram. Så ser det ut i teorin.

Läkemedelsverket granskar och utvärderar de studier som ligger till underlag för ett eventuellt godkännande av ett läkemedel. Men man följer också användningen och biverkningar. Och man tar fram behandlingsrekommendationer. På hemsidan finns ett 50-tal.

? De baseras ofta på SBU-rapporterna. Man kan säga att vi konkretiserar dem, säger Björn Beerman på Läkemedelsverket.
Men medan SBU:s systematiska genomgångar av den vetenskapliga litteraturen ofta är ett tidskrävande arbete som kan sträcka sig över år, kan Läkemedelsverket jämförelsevis snabbt ta fram en behandlingsrekommendation om man anser det nödvändigt.

? Vi dammsuger ju inte, på samma sätt som SBU.

Det senaste exemplet är rekommendationerna för alzheimer/demens.

Tillsyn och prioritering

Förutom tillsynsuppgiften har Socialstyrelsen också regeringens uppdrag att ta fram kunskapsunderlag för prioriteringar inom sjukvården. I det arbetet tar man nu fram förslag på när och hur fem nya och dyra läkemedel ska användas.

Det första underlaget, om klopidogrel (Plavix) har varit ute på remiss. Arbetet med det här har fått en del kritik, bland annat från Landstingsförbundet och Läkarförbundet som menar att det inte kan vara Socialstyrelsens uppgift att titta på enskilda läkemedel och komma med underlag för hur de ska användas.

? Det behövs klarare snittytor mellan vad de två myndigheterna ska göra, säger till exempel Anders Milton på Läkarförbundet.

Marianne Boivie på Landstingsförbundet säger att hon tycker det är lite oroande om Socialstyrelsen börjar arbeta med enskilda läkemedel och hur de ska prioriteras i vården.

? Visserligen har jag sett att läkemedelskommittéerna välkomnar det här underlaget. Men för mig är det viktigt att Socialstyrelsen inte prioriterar ned sin roll som tillsynsmyndighet.

? Förmånsnämnden ska ju till exempel kunna begränsa subventionen av ett läkemedel till vissa indikationer. En viktig ny uppgift för Socialstyrelsen blir ju då att följa upp det.

Medan en del utomstående som Läkemedelsvärlden talat med antyder att det nog finns en maktkamp mellan främst Socialstyrelsen och Läkemedelsverket tillbakavisas det av företrädare på de två myndigheterna.

? Både vi och SBU ingår ju till exempel i arbetsgrupperna som arbetar med underlaget för hur de här fem läkemedlen ska användas. Det arbetet ingår i sin tur i framtagandet av nationella riktlinjer för vård av patienter med kroniska sjukdomar, säger Björn Beerman.

Några till engagerade

Förutom de statliga myndigheterna finns det ett antal andra myndighetsliknande eller offentliga institutioner som är engagerade i läkemedelsfrågorna. Apoteket AB ägs av staten och ska enligt avtalet, förutom att tillhandahålla läkemedel, också svara för producentobunden information till konsumenter och hälso- och sjukvården samt ha ett övergripande ansvar för läkemedelsstatistik.

IHE, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi är ett helägt dotterbolag till Apoteket AB, som på uppdrag gör analyser och utvärderingar rörande bland annat läkemedel.

Nepi, Nätverket för läkemedelsepidemiologi är en statlig stiftelse som har i uppdrag att genom forskning, utbildning och information bidra till en bättre användning av läkemedel.

Landstingsförbundet har sitt Läkemedelsprojekt som i sju år arbetat med läkemedelsfrågor utifrån att landstingen ska ta det fulla ansvaret för läkemedelskostnaderna.

Till sist finns även landstingens läkemedelskommittéer som utifrån det underlag man fått från de tidigare uppräknade aktörerna ska komma med råd till förskrivarna om vad som är en bra användning av läkemedel.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng