Annons

Många nya angreppsätt prövas

Amerikanska forskare har utvecklat ett vaccin som kan användas både för att behandla och förebygga Alzheimers sjukdom. Där har det nyligen startats kliniska försök.
Andra nya sätt att angripa sjukdomen är att ?rena? hjärnan från plack.

19 nov 2001, kl 10:02
0

Om ny behandling kunde fördröja sjukdomsdebuten med åtminstone fem år skulle antalet människor med Alzheimers sjukdom och de kostnader det för med sig halveras. Det visar en ny rapport av den engelska läkemedelsindustriföreingen ABPI. Det finns många olika sätt att angripa Alzheimers sjukdom vilket avspeglas i att närmare 40 nya produkter är under utveckling.

Vaccin i kliniska prövningar
Idag står det största hoppet till ett immunoterapevtiskt medel som utvecklats av Elan Pharmaceuticals i samarbete med American Home Products. Medlet, AN-1792, är ett vaccin som både behandlar och förebygger sjukdomen.
AN-1792 har varit i fokus för intresset sedan 1999 när de första studierna presenterades. Nyckeln till utvecklingen av vaccinet är ett experiment där man fått möss att uttrycka en muterad variant av APP-proteinet. Därmed fick man dem att utveckla alzheimerlika symtom. Immuniseringen av mössen skedde genom att man injicerade upprenat, syntetiskt beta-amyloid för att öka antikroppsproduktionen. Hos mössen observerades relativt fort en avsevärd minskning av amyloidinlagringen och efter upprepade immuniseringar var amyloidförekomsten i princip noll.
Även hos transgena möss som immuniserades först efter att stora mängder amyloid redan inlagrats, lyckades man nästan eliminera placken helt.

Vaccinet har sedan dess testats i speciella djurmodeller där man har kunnat visa att det förbättrar kognitiva funktioner och minnesfunktioner.
Men den viktigaste frågan återstår att besvara, om det kan förbättra alzheimerpatienternas dagliga liv och minnesstörningar.
Innan Elan kan svara på den frågan måste AN-1792 genomgå kliniska studier och produkten testa nu i fas II studier på cirka 100 patienter i USA och Storbritannien. Resultaten av dessa väntas om två år. Fas I studier har tidigare visat att AN-1792 tolereras väl och teoretiskt kan den nya behandlingen finnas på marknaden inom fem år.

Försök att rena hjärnan från plack
Andra försök att bota sjukdomen presenteras av japanska forskare som har hittat ett enzym, neprilysin, som i djurförsök har kunnat ?rena? hjärnan från beta-amyloid. I en studie som publicerades i somras presenterade de bevis från djurförsök som tyder på att neprilysin kan vara ett naturligt nedbrytningsenzym för beta-amyloid.
Neprilysin är inte den enda kandidaten som antas ha den här funktionen. Förra året publicerade forskare i Boston en studie på ett protein, kallat insulin degrading enzyme, som kunde bryta ner beta-amyloid i cellkultur. Om en defekt i någon ? eller båda ? av dessa enzym visar sig bidra till sjukdomen kan de utgöra nya mål för läkemedelsterapi.
De japanska forskarna siktar nu på två nya mål ? att kunna demonstrera att brist på neprilysin ökar plackbildning i musmodell samt att bekräfta den genetiska kopplingen mellan neprilysin och Alzheimers sjukdom på människa.

Nya symtomlindrande medel
Mycket talar för att en kombination av olika angreppssätt skulle kunna förbättra behandlingen. Men kombinationsstudier har inte prövats i någon större utsträckning ? varje läkemedelsföretag gör studier på sitt preparat. Forskarna sitter inne med mycket kunskap om tänkbara kombinationer, men finansieringsmöjligheter saknas.

Ett sätt att angripa sjukdomens symtom på flera plan utgör ReGen Therapeutics medel Colostrinin. Det är ett medel som isolerats från kolostrum, en speciell typ av bröstmjölk som utsöndras i graviditetens slutskede och de första dagarna efter förlossningen och som är rik på bland annat immunoglobuliner. In vitro-studier tyder på att det kan lösa upp amyloidplack och att det har en antioxidantisk och antiinflammatorisk effekt. Resultat väntas inom kort från en fas II studie på 90 patienter med mild till måttligt svår Alzheimer i Polen.

Nästa år kommer en NMDA (N-metyl-D-aspartat) receptorantagonist, Memantine. Läkemedlet erbjuder symtomatisk lindring genom att blockera NMDA receptorer och därmed påverka frisättningen av neurotransmittorn glutamat. Det är en av få nya produkter som har visat lovande resultat även på patienter med svårare grad av sjukdomen.

Ytterligare mål för läkemedelsterapi kommer att kunna identifieras när genetiker klarlägger mer om bakgrunden till sjukdomen. Vid familjär Alzheimers sjukdom har man identifierat mutationer på amyloidprekursorproteingenen på kromosom 21 samt på presenilin 1- och 2-generna på kromosom 1 och 14.

Tidig diagnos viktig
I den tidigaste fasen av Alzheimers sjukdom är symtomen vaga och diffusa och kan vara svåra att skilja från normalt åldrande eller depression. För att planera vård och läkemedelsbehandling är en tidig diagnos viktig. För många av de nya läkemedlen under utveckling är det också avgörande att kunna behandla tidigt i sjukdomsprocessen eftersom amyloidinlagringen i hjärnan pågår under många år innan symtomen visar sig.
Biokemiska undersökningar blir därför allt viktigare. Det finns biokemiska markörer för ApoE samt en kombination av tau och beta-amyloid. Säkerheten i diagnostiken är dock fortfarande låg och den har bara värde i kombination med andra undersökningsfynd.
För forskningen är det också avgörande att det finns bra djurmodeller. Forskare i USA har nyligen lyckats framställa en musmodell som både uttrycker neurofibrillära nystan och senila plack. Tidigare har det bara funnits djurmodeller som har en av dessa förändringar.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng