Lovande ryskt aidsläkemedel testas i Sverige

Ryska forskare har med höga doser av en naturlig peptid framgångsrikt behandlat svårt sjuka aidspatienter.? Om resultaten är riktiga har det ryska medlet gett den hittills starkaste kliniska effekt som man har fått av ett immunmodulerande läkemedel, säger professor Sven Britton vid Huddinge sjukhus, som planerar att starta svenska försök med det ryska medlet.

20 jul 2002, kl 03:43
0

Ryska forskare har lyckats ta fram ett nytt läkemedel mot aids som stärker kroppens eget immunförsvar. I en liten studie var överlevnaden två gånger större hos de som fick medlet än i kontrollgruppen. Substansen har i första hand använts på cytostatikabehandlade patienter och på något sätt har benmärgen kunnat svara på peptiden så att de har kunnat tolerera högre doser av cytostatika.


På svårt sjuka patienter
Medlet har testats i en studie på 120 svårt aidssjuka patienter vid universitetssjukhuset i Abidjan, Elfenbenskusten. De 120 patienterna, som var i ett mycket sent stadium av sjukdomen, delades in i två grupper där den ena fick preparatet och hälften placebo. Överlevnaden var två gånger så stor i gruppen som fick läkemedlet och de klarade också infektioner bättre.
I Abidjan har 80 procent av patienterna på infektionskliniken aids. Av landets fjorton miljoner invånare är en miljon hivpositiva. Varken staten eller enskilda patienter kan betala de dyrbara antivirala bromsmedel som aidspatienter i västvärlden behandlas med. Den desperata situationen gör att man måste få fram ett billigare preparat. Därför har man av de etiska kommittéerna fått tillstånd att testa oprövade preparat.
Den ryska substansen heter Glutamed och är en peptid som består av sex aminosyror. De ryska forskarna har observerat substansen i kroppsvätskor och har syntetiserat den själva med vanlig peptidsyntes.


Testas i Sverige
På Huddinge sjukhus undersöker man nu substansen i provröret.
? Jag har ingen anledning att betvivla de ryska försöken, säger Sven Britton. De har ganska noggranna toxikologiska data som vi har fått tillgång till, men innan vi sätter igång vill vi helst kontrollera några av de funktioner som är angivna, som att det skall påverka cytokinfrisättningen från blodlymfocyter i olika konstellationer


Mest lovande.
Sven Britton menar att om in vitro försöken stöder de ryska resultaten så innehåller den kliniska studien så pass anmärkningsvärt goda resultat att de motiverar en uppföljning på ett likartat men ändå lite annorlunda patientmaterial.
? Om vi beslutar att det räcker för att starta en studie kommer den att göras på sena HIV-patienter där det ryska medlet kombineras med något antiviralt läkemedel. Ryssarna har använt det isolerat men det kan inte vi göra. Sedan får vi se om Läkemedelsverket kräver ytterligare information.
Genom att kombinera olika HIV-läkemedel har man på senare år lyckats hålla sjukdomen i schack under ganska lång tid. Förutom läkemedel med samma angreppsmekanismer som AZT och proteashämmare har man också testat ett antal immunmodulatorer. I USA pågår kontrollerade studier med Interleukin II, det tillväxtstimulerande cytokinet, man har prövat CD4 receptorn samt receptorantikroppar, men sammantaget är det ingen som har givit så goda resultat som man hade hoppats.
? Om resultaten är riktiga har det ryska medlet gett den hittills starkaste kliniska effekt som man har fått av ett immunmodulerande medel, säger Sven Britton.


Billigt
Behovet att ta fram billigare HIV-läkemedel är stort. U-länderna kommer att få mindre och mindre resurser att betala en mångårig behandling med dyrbara läkemedel.
? Ryssarna räknade fram en kostnad som vi tyckte var otroligt lågt ? en dollar om dagen. Det är kanske en hundradel av vad kemoterapevtiska preparat kostar. Men då är inte kostnader för att administrera läkemedlet med, det skall ges intramuskulärt.
Den ryska studien kommer att publiceras inom kort. Forskarna har lämnat in patentansökan för sitt medel i 60 länder plus att de har fått patent i Ryssland.