Nytt förslag från sjukvårdsutredare: ?Låt staten finansiera vården?

Avskaffa landstingens beskattningsrätt. Tydliggör sjukvårdspolitikernas roll. Slå ihop kassorna för sjukvård, sjukersättning, arbetsskador och förtidspensionering. Ge vården bättre ledare med ett tydligare mandat.

20 jul 2002, kl 03:42
0

Central offentlig finansiering och vårdproducenter fristående från finansiären. Det är grundprincipen för ett nytt förslag om hur svensk sjukvård bör bedrivas i framtiden. Åtvärderna i ingressen ovan är några av de enskilda förslagspunkterna.
Förslaget presenterades som en slutrapport från det omfattande projektet om ?nya spelregler för hälso- och sjukvården?, i slutet av januari. Projektet har, under ledning av Göran Arvidsson och ekonomiprofessorn Bengt Jönsson, bedrivits inom Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS. Slutrapporten ?Politik och marknad i framtidens sjukvård? är den fjortonde boken som givits ut i projektet sedan starten 1990.
Enligt utredarna finns det ingen sjukvårdskris. Kostnaden för sjukvården är i dag ungefär densamma som 1990. Sjukvården har inte mindre resurser; däremot har fördelningen mellan olika slags kostnader förändrats. Läkemedel och öppenvård har ökat på bekostnad av akut slutenvård.


Mer pengar till vården?
? Mer pengar löser inte i sig sjukvårdens problem. Och höjd skatt är ingen väg att skaffa fram mer resurser till vården. En internationell jämförelse visar ett tydligt samband mellan storleken på bruttonationalprodukten, BNP, och hur mycket pengar som satsas på vård, säger Göran Arvidsson, docent och projektledare på SNS.
Kostnader för läkemedel ökar, vilket kan uttryckas på flera olika sätt. Kostnaden per individ har fördubblats sedan 1980, räknat i fast penningvärde, se diagram.
Läkemedel tar en ökande andel av landstingens sjukvårdskostnader och BNP. Ökningen har varit markant under 1990-talet. 1980 svarade läkemedelskostnader för 8,0 procent av vårdkostnaderna och 0,71 procent av BNP. 1990 hade andelen ökat något till 9,1 respektive 0,75 procent. 1995 har andelen ökat till 14,8 procent av vårdkostnaderna och 1,06 procent av BNP. (Läkemedelsandelen av vårdkostnaden hade blivit cirka 1,5 procentenheter lägre om inte Ädelreformen hade flyttat kostnader från landstingen till kommunerna).
Rapportförfattarna skriver att ökade läkemedelskostnader i sig inte behöver vara negativt, ?Det finns många exempel på framgångsrik användning av nya läkemedel som inneburit både bättre behandlingsresultat och lägre behandlingskostnader.?


Bra samla kostnaderna
Men de anger också att användningen av läkemedel inte alltid är rationell och exemplifierar med förhållandet att förskrivningen av antibiotika och blodtryckssänkande medel varierar i landet.
Men beslutet att föra över kostnadsansvaret för läkemedel till landstingen är ett steg i rätt riktning.
? Det är bra att olika kostnader samlas. Däremot har vi inte tagit ställning till hur priserna bör sättas. Det finns både för- och nackdelar med exempelvis nationella prislistor, säger Göran Arvidsson.
Ansvaret för forskning, utbildning och utveckling måste ligga på ett nationellt plan, anser utredarna. De pengarna plockas bort från den samlade kakan innan resurser fördelas ut på regionerna. Göran Arvidsson tror inte att deras förslag skulle vara till någon nackdel för den forskande läkemedelsindustrin.


Staten tar över
SNS-utredarna föreslår att alla resurser för sjukvård och vissa socialförsäkringar: ersättningar vid sjukdom, arbetsskador och förtidspension, slås samman i en och samma fond. Alla pengar ska gå via statsbudgeten och landstingsskatten avskaffas.
Utredarna vill förändra politikernas roll. De ska inte längre ?gå in och peta? i detaljfrågor. De ska göra övergripande prioriteringar, ställa vård mot andra offentliga åtaganden. Detaljerna ska överlämnas till professionen.
Från den centrala fonden fördelas pengarna enligt förslaget ut till regionala enheter; dagens landsting eller större enheter. Dessa ska ha beställarfunktioner, som bygger på de som redan praktiseras på olika håll.
Beställarna ska skriva vårdavtal med vårdproducenter som kan vara offentligt eller privat ägda.
? Det är viktigt att dessa avtal blir civilrättsligt bindande kontrakt. Beställarna ska inte i efterhand kunna förändra villkor och ersättningar för producenterna, så som sker i dag, poängterar Göran Arvidsson.
Utredarna vill också förstärka utvärderingen av vården. Flera olika institutioner och myndigheter som socialstyrelsen, Läkemedelsverket, SBU, Institutet för hälsoekonomi, Spri med flera följer olika aspekter av vården.
? Vi föreslår att ett fristående institut får i uppgift att samla de i dag splittrade resurserna. Ett aktiebolag är sannolikt en bättre form för detta än en myndighet, säger Göran Arvidsson.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng