Lif hoppas att miljömodell ska bli vägledande

Lif hoppas att miljömodell ska bli vägledande

En ny modell ska göra det möjligt att jämföra läkemedel och se vilket som har minst påverkan på miljön.

26 nov 2020, kl 09:40
0

Bengt Mattson, Lif.

Läkemedelsindustriföreningen, Lif, kommer tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet med ett nytt inspel i diskussionen om hur vi ska minska miljöpåverkan av våra läkemedel. I en aktuell rapport presenterar de en ny miljömodell. Den beskriver vilken information som krävs för att man ska kunna jämföra två läkemedel med samma substans med varandra och se vilket som har minst påverkan på miljön.

Informationen om vilken miljöpåverkan ett läkemedel har ska kunna användas av regioner, apotek, myndigheter och läkemedelsföretag med syfte att minska läkemedlens miljöpåverkan längs hela produktionskedjan.

Till exempel ska regionerna kunna använda informationen för att välja mindre miljöbelastande alternativ vid offentlig upphandling, och apotek ska kunna använda den för att vägleda konsumenter vid val av receptfria läkemedel.

– Läkemedelsbranschen har ett stort ansvar för substanser som kommer ut i miljön. Vi hoppas att den här modellen ska kunna bli vägledande för olika aktörer på läkemedelsmarknaden, säger Bengt Mattson, hållbarhetsexpert på Lif.

Miljömodell som mäter klimatavtryck

Den så kallade miljöbedömningsmodellen består av två delar. Det ena handlar om miljörisker relaterade till utsläpp av API, det vill säga den aktiva läkemedelssubstansen, vid tillverkning och användning.

Den andra delen handlar om klimatavtryck, alltså hur mycket växthusgas som släpps ut under delar av, eller hela produktionskedjan av läkemedlet.

De bedömningar som görs i dessa två delar ska sedan användas för att kunna jämföra läkemedel med varandra och se vilken miljöpåverkan de har. I rapporten beskrivs att ett läkemedel kan visa bra resultat på miljöriskdelen, men samtidigt ha ett stort klimatavtryck. Det visar att avvägningar också måste göras mellan de två olika delarna av modellen, skriver rapportens författare.

Lif och IVL har tillsammans utvärderat vilka utmaningar och möjligheter det finns för att göra informationen tillgänglig för de olika aktörerna. I rapporten konstateras att det finns tre saker som behöver uppfyllas innan modellen kan börja användas i praktiken.

Dessa är att användarna behöver komma överens om hur man ska kunna sammanställa data på ett jämförbart sätt, att man behöver utveckla metoder för att kunna säkerställa trovärdighet i resultaten samt att man behöver utveckla hur man ska kommunicera resultaten på ett förståeligt sätt.

– Den största utmaningen har varit säkerställa att modellen är enkel nog för att kunna användas, men också tillräckligt robust och vetenskapligt grundad med säkra data för myndigheter att fatta beslut på. Det måste vara extremt tydligt att produkt A är bättre än produkt B om man ska kunna jämföra, säger Bengt Mattson.

Han tillägger också att läkemedelsföretag redan i dag använder andra modeller som till stor del liknar den nu aktuella modellen.

– Företagen använder resultatet från dessa bedömningar för att göra förbättringar i sina processer. Men för att övriga intressenter, som är placerade senare i värdekedjan såsom regioner i offentlig upphandling, ska kunna använda modellen och fatta myndighetsbeslut på resultaten är det vissa ytterligare saker som behöver komma på plats.

Upphandlingsmyndigheten har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, också nyligen tagit fram miljökriterier som regionerna kan använda vid upphandling av läkemedel. Enligt Bengt Mattson stämmer den nya modellen överens med myndighetens kriterier som gäller utsläpp av läkemedelssubstans från tillverkning.

– Delen om klimatavtryck som finns i modellen finns ännu inte med i Upphandlingsmyndighetens kriterier. Men jag misstänker att det kommer att komma med där också i ett längre perspektiv, säger han.

Marknadsincitament är en viktig del

Lif och IVL konstaterar att det behövs marknadsincitament för att modellen ska leda en reell minskning av miljöpåverkan från läkemedel. Dessa kan på kort sikt skapas genom regionernas upphandling av läkemedel tillsammans med apotekens hållbarhetsguide för receptfria läkemedel. På längre sikt kan detta ske genom läkemedelsförmånssystemet.

Vad är det som krävs för att företagen ska vilja arbeta för detta då det saknas ekonomiska fördelar?

– Vi kommer inte ifrån att det handlar om kommersiella företag. Jag tror att om först och främst regionerna visar att de vill ha mer miljöanpassade produkter vid offentliga upphandlingar, och kan tänka sig att betala mer, så kommer läkemedelsföretagen vara snabba på att möta kundefterfrågan, säger Bengt Mattson.

Han tillägger att det så småningom även kan handla om andra typer av kunder.

– Framöver kan det även komma att gälla det offentliga via en miljöpremie i förmånssystemet, och sedermera även en apotekskund som inhandlar en receptfri produkt. Det är i dag många kunder som är intresserade och ställer frågor, men de visar inte med sitt köpval att de menar allvar.

Enligt Bengt Mattson behövs en kombination av frivilliga insatser och lagstiftning för att komma framåt.

– Det behöver nödvändigtvis inte handla om ny lagstiftning. Den lagstiftning som redan finns, exempelvis Miljöbalken i Sverige, kan användas under förutsättning att man där ställer krav som säkerställer att det inte görs oacceptabla utsläpp till miljön. Detta gäller självklart även i resten av EU, och att motsvarande lagstiftningar som finns på många andra ställen i världen också används, säger han.

Lif och IVL vill nu börja använda modellen i praktiken genom att vidareutveckla och pilottesta miljöriskdelen av modellen i upphandling.

Vad kommer Lif aktivt att göra för att modellen ska bli verklighet?

– Nu har vi har gjort utvecklingsarbetet och kommer att ta ett steg tillbaka. Det är viktigt att aktörerna nu kommer med åsikter om vad som behövs göras. De behöver också berätta om informationen är tillräcklig, och vad som kan ändras. Vi kommer också att fortsätta jobba med arbetet kring miljöhänsyn. Vi vill att samma krav ska ställas i så många länder som möjligt, säger Bengt Mattson.

Miljöbedömningsmodellen

Miljöbedömningsmodellen består av två delar.

Den första delen är en miljöriskdel som avser utsläpp av aktiv läkemedelssubstans vid tillverkning och användning. Denna är i sin tur uppdelad i tre bedömningskriterier:

  • Det första är miljöriskhantering vilket innebär en kvalitativ utvärdering av hur företagen arbetar med riskhantering på ett systematiskt sätt när det gäller politik, förfaranden och uppföljning.
  • Det andra är en miljöriskbedömning av utsläpp av API till lokala vattenmottagare.
  • Det tredje baseras på miljöklassificering på fass.se vilket innebär en bedömning av frisättning av API från patientutsöndring hos svenska vattenmottagare.

Den andra delen av miljöbedömningsmodellen handlar om hur stort klimatavtryck ett läkemedel har i form av växthusgasutsläpp. Detta mäts antingen i en del av produktionskedjan från utvinning av råvaror till färdig produkt (”från vagga till grind”), eller i hela produktionskedjan från utvinning av råvaror till distribution, användning och slutförvaring (”från vagga till grav”).

Informationen som man får fram genom att jämföra läkemedel med hjälp av kriterierna i modellen ska kunna användas av olika användare på läkemedelsmarknaden och för olika tillämpningar.

Modellen har varit en del i arbetet med miljöhänsyn i nationella läkemedelstrategin.

Föregående artikel EU i avtal om covid-19-vaccin även från Moderna
Nästa artikel I coronatider kan det vara värt att minnas Tamiflu

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng