I samband med läkemedelsreformen fattade riskdagen beslut om att inrätta ett läkemedelsregister. Frågan om förskrivningsorsak skulle anges på receptet vållade intensiv och kritisk debatt vilket resulterade i att dessa delar av förslaget sköts upp. Socialstyrelsen fick i uppdrag att testa några olika modeller som nu körs i en försöksverksamhet och resultaten väntas först efter halvårsskiftet 1998.
Måns Rosén, chef för epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen tycker att det var olyckligt att förslaget inte diskuterades mer innan beslut fattades. De diskussioner som nu pågår i ett antal arbetsgrupper på Socialstyrelsen med olika intressenter om hur ett framtida läkemedelsregister skall se ut är konstruktiva och han är optimistisk till att man skall kunna komma fram till ett beslut som alla är nöjda med. Det är möjligt att ett sådant förslag kräver att riksdagen fattar ett nytt beslut.
? Jag är tveksam till att förskrivningsorsaken kommer att registreras, säger Måns Rosén. I ett centralt register skall det inte vara någon merinformation som man inte behöver på lokal nivå, säger han. Det är visserligen viktigt med förskrivningsorsak, men eventuellt kan man begränsa ett angivande av indikationen.
Det system som man använder i Danmark kan vara en modell. Där har man ett nationellt läkemedelsregister utan någon form av informerat samtycke som är envägskrypterat. Det är ett förslag som Måns Rosén vill arbeta för.
Ulf Bergman, Huddinge sjukhus, har erfarenhet från det danska systemet. Han samarbetar med de läkemedelsdatabaser som finns i Århus och Fyn. I bägge dessa databaser har man ungefär en halv miljon danska läkemedelsutköp. Registren är personidentifierade och all information som går till central databas för hela Danmark är avidentifierade.
? Lokalt har man haft en politisk diskussionen och fått acceptans för en total registrering som sjukvården har tillgång till. Det är ett utmärkt exempel på hur man kan följa upp kvalitén i den vardagliga verksamheten.
? Det viktigaste med bra epidemiologiska studier är att undvika att skapa massmediala hysterier utifrån alldeles för prematura data, säger han.
Läkarkritiken har varit hård
Kritiken från läkarhåll har främst gällt att allt som kan störa i mötet mellan läkare och patient bör undvikas.
? Man skall skilja på två saker som man inte gjorde när debatten började, sade Björn Olsson, ordförande i SVAM. Doktorers förskrivningsvanor är en sak och patienters läkemedelskonsumtion är en annan sak. Man kan inte använda samma metodik för att studera båda sakerna på en gång.
Ett av försöksprojekten med läkemedelsregistret har nyligen avslutats. Läkarnas inställning var att informerat samtycke tar två minuter och stör patientrelationen, berättade en projektansvarig. En annan läkare hade beräknat att det tar en besökstid per allmänläkare och dag. Hur skall sjukvården ersättas för detta merarbete, frågade han.
Någon bland åhörarna menade att man centralt borde försöka samordna de chohort-studier som redan finns runt om i landet för läkemedelsepidemiologisk forskning. Där finns mycket mer information än man kan få via receptregistret och samtycket från patienterna finns redan.
Ingemar Persson, Karolinska Institutet menade att diagnosen inte är så viktig för att genomföra läkemedelsepidemiologiska undersökningar.
? En fullskalig epidemiologisk studie kräver mycket mer information om andra riskfaktorer, sade han.