Kunskapen om läkemedel som kan orsaka konfusion, förvirring, speciellt hos äldre har fortfarande inte nått ut till stora grupper av läkare. Det menar Ingvar Karlsson, överläkare i psykiatri vid Mölndals sjukhus, som är en av de som engagerat sig i frågan och som var pådrivande för den workshop som Läkemedelsverket anordnade 1994.
? Situationen för de äldre är kanske något bättre nu än vad den var då, men den är långt ifrån bra, säger han.
Det beror mycket på att det är svårt att nå ut med informationen till landets allmänläkare, som är de som skriver ut flest läkemedel.
? Det är svårt att få allmänläkare att komma till informationsmöten, säger Ingvar Karlsson. Och det beror inte på bristande intresse utan främst på allmänläkarnas pressade arbetssituation. De har helt enkelt inte tid att gå på möten för att få utbildning. Och det är sannolikt de som har störst behov av vidareutbildning.
Den lista över läkemedel som ökar risken för konfusion hos äldre som var ett av resultaten av Läkemedelsverkets workshop 1994 börjar dessutom bli gammal. Det har kommit nya preparat som nu sätts in på äldre utan att läkaren har en möjlighet att ta reda på de negativa effekterna.
? Det nya inkontinensläkemedlet Detrusitol lanserades stort när det kom och då fick vi in många patienter till oss med konfusion, säger Ingvar Karlsson. Ett annat nytt preparat som har orsakat ett par konfusionella tillstånd är depressionsläkemedlet Edronax, vilket är oförklarligt eftersom den ska vara en selektiv noradrenalin-aktiverare.
Små läkemedelsförbättringar
Men det har också tillkommit läkemedel som fungerar bättre än de tidigare, främst på neuroleptika-området, men det är förbättringar med en del komplikationer.
? Risperdal är ett sådant läkemedel som fungerar mindre dåligt än Haldol, när det gäller oroliga äldre, säger Ingvar Karlsson. Det är fortfarande inte ett bra läkemedel eftersom det har en del biverkningar, men det är bättre än Haldol. Även Zyprexa fungerar inom vissa dosramar, men vid högre doser kan också det orsaka konfusion.
Problemet med Risperdal är istället att det ännu inte är godkänt av Läkemedelsverket för behandling av oro och aggressivitet vid demens och är därför omöjligt för företagen att rekommendera på den indikationen. Ingvar Karlsson är därför kritisk till Läkemedelsverket som har tagit långt över ett år på sig utan att ännu fattat något beslut.
? Betänker man att mellan 20 och 30 procent av alla dementa på sjukhem får neuroleptika av något slag, så borde man agera snabbare även om preparatet inte är perfekt. Får patienterna inte Risperdal så får de något som fungerar sämre, säger han. N