Forskare i Storbritannien rapporterar resultat från en öppen randomiserad studie av behandling med konvalescentplasma för sjukhuspatienter med covid-19. Forskarna randomiserade 11 558 covidpatienter till plasmabehandling eller enbart standardvård. Resultaten visade inga skillnader beträffande överlevnad eller klinisk förbättring mellan plasmagruppen och kontrollgruppen. Studien har publicerats i the Lancet.
Konvalescentplasma från sjuka som tillfrisknat
Behandling med konvalescentplasma – plasma från personer som tillfrisknat från covid-19 – har prövats både inom och utanför studier på många håll runt om i världen under coronapandemin, även i Sverige. Blodplasma från personer som gått igenom en infektion innehåller vanligen antikroppar mot sjukdomen. Tanken är att infusioner av sådan plasma ska kunna hjälpa sjuka att bekämpa infektionen.
Resultaten har dock hittills varit något av en besvikelse eftersom forskare och läkare inte sett den nytta av behandlingen som de hoppats på. Och den nu aktuella brittiska studien, som är den hittills största som gjorts om konvalescentplasma mot någon infektion, förstärker den bilden. Studien ingår i forskningsprojektet Recovery (Randomized evaluation of covid-19 therapy) där kliniker runt om i Storbritannien utvärderar olika covid-19-terapier under ledning av forskare vid Oxford university.
I plasmastudien randomiserades 5 795 patienter till behandling med konvalescentplasma och 5 763 till enbart standardvård. Primärt utfallsmått var dödligheten 28 dagar efter inskrivning. I båda grupperna låg denna dödlighet på 24 procent. Det var heller ingen skillnad mellan grupperna när det gällde vårdtid eller risken för försämring.
Saknas vetenskapligt stöd
Forskarna bakom studien konstaterar att det saknas vetenskapliga bevis för att konvalescentplasma kan förbättra överlevnaden för sjukhuspatienter med covid-19.
Ibland har det sagts att bristen på effekt av den här typen av behandling kan bero på att den plasma som använts inte haft tillräckligt höga nivåer av antikroppar. Men den förklaringen håller inte i det här fallet, menar de brittiska forskarna, eftersom enbart konvalescentplasma med mycket höga antikroppsnivåer användes i Recovery-studien.
En annan hypotes som brukar föras fram är att konvalescentplasma enbart gör nytta om behandlingen sätts in tidigt i sjukdomsförloppet. Men forskarna framhåller att bristen på effekt i deras studie även gällde patienter som fick behandlingen så kort som fyra dagar eller mindre efter insjuknandet.
Däremot skulle det, skriver de, fortfarande kunna vara så att plasmabehandling kan göra nytta ännu tidigare, innan personen blivit riktigt sjuk och hamnat på sjukhus.
