Huvudrollen omdefinierad

ASA ses idag främst som ett läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdomASA:s ?nya vår? inleddes på 1980-talet när medlet slog igenom som förebyggande behandling efter hjärtinfarkt. Idag har expertisen omdefinierat ASA till ett läkemedel som i första hand förebygger hjärtkärlsjukdomar.

19 jul 2002, kl 04:07
0

Stig Persson är chefsöverläkare och kardiolog på universitetssjukhuset MAS i Malmö. Han är en av dem som med intresse följt ASA:s utveckling till ett läkemedel som används i låg dos mot hjärtkärlsjukdomar.
? När jag i yngre år tjänstgjorde som bataljonsläkare stod jag och öste ut Magnecyl i flergramsdoser till förkylda bassar. Ett gram tre gånger om dagen var en vanlig dosering. Om jag hade påstått att jag många år senare skulle skriva ut en bråkdel av de doserna av samma läkemedel mot hjärtinfarkt skulle jag förmodligen förlorat legitimationen, säger han.
Genombrottet för ASA sekundärpreventivt mot hjärtkärlsjukdom kom i samband med ett antal stora studier på 1980-talet, exempelvis den stora ISIS-2-studien som publicerades i Lancet 1988.
Idag finns dokumentation från hundratals studier som undersökt effekterna av ASA:s hämning av trombocyternas aggregation och därmed blodets koagulation. Jättelika metaanalyser omfattande över 100 000 patienter med olika hjärtsjukdomar har bekräftat ASA:s skyddande egenskaper mot hjärtkärlkomplikationer.
Sammanfattningsvis ger ASA-behandling vid vaskulär sjukdom en 15-procentig minskning av dödligheten i hjärtkärlsjukdomar, och en minskad risk för nya icke-dödliga hjärtinfarkter eller stroke med omkring 30 procent. Dessutom tycks fördelarna öka med längre behandlingstid.
Stig Persson har själv sett förändringen till det bättre sedan ASA slog igenom på indikationen hjärtinfarkt. Han kan jämföra hur patienterna klarar sig efter en infarkt idag med hjälp av ASA jämfört med tiden innan ASA:s genombrott.
? Visst kan man se en skillnad och de resultat vi sett här på kliniken står i paritet med resultaten från de stora studierna, säger Stig Persson.


ASA ohotad
Idag ger man ASA så fort man misstänker en hjärtinfarkt, och den stora majoriteten av dem som överlever sin infarkt ordineras sedan ASA sekundärpreventivt.
? Visst finns det vissa patienter som har kontraindikationer av olika slag men det rör sig om ensiffriga procenttal, säger Stig Persson.
Om infarktpatienten bedöms ha en fördelaktig prognos och fortfarande har en god vänsterkammarfunktion är ASA normalt den enda förebyggande farmakologiska behandlingen.
Är vänsterkammarens förmåga att pumpa ut blod ordentligt nedsatt brukar ytterligare läkemedel, exempelvis ACE-hämmare, tillgripas.
Åtskilliga studier och många års klinisk praxis har också visat att ASA i lågdos har fördelaktiga sekundärpreventiva effekter vid angina pectoris och efter hjärtkirurgiska ingrepp som bypass-operationer.
Stig Persson ser inget större hot mot ASA:s särställning på hjärt- och kärlområdet inom den närmaste framtiden.
? I förebyggandet av hjärt- och kärlsjukdomar kommer ASA antagligen att finnas kvar länge. ASA är väldokumenterat och enkelt, relativt biverkningsfritt i lågdos, och inte minst billigt.


ASA mot stroke kan ersättas
Behandlingen av stroke, slaganfall, är en av läkemedelsforskningens stora kvarvarande utmaningar. Flera nya läkemedel är under utveckling och väntas komma inom de närmaste åren. Inga enskilda läkemedel väntas dock förändra strokevården radikalt inom överskådlig tid (se Läkemedelsvärlden 3/98).
Uppemot 85 procent av alla fall av stroke är hjärninfarkter, det vill säga har trombotisk bakgrund och kan behandlas med ASA. ASA utgör i första hand sekundärpreventiv profylax men man strävar efter att sätta in behandlingen redan i akutskedet.
? ASA i akutskedet kan egentligen ses som akut insatt profylax. De sekundärpreventiva effekterna är väldokumenterade och det är rimligt att anta att ASA har motsvarande fördelaktiga effekter i akutfasen, säger Bengt Nilsson, överläkare på neurologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund.
ASA har dock inte samma ohotade position som sekundärprofylax efter stroke som efter hjärtinfarkt.
? Mer specifika läkemedel som sannolikt kan ersätta ASA är under utveckling. Dessutom har det på senare tid kommit ett effektmässigt bättre läkemedel än ASA, tiklopidin. Där begränsas dock användningen av biverkningar och därför har tiklopidin inte ersatt ASA, säger Bengt Nilsson.
? Samtidigt lär det inte bli lätt för nya läkemedel att över en natt matcha den massiva dokumentation som bekräftar ASA:s sekundärpreventiva effekter vid stroke. Förutom att medlet är så beprövat är det också billigt, säger Bengt Nilsson.


ASA hjälper diabetiker och blivande mödrar 
ASA:s förmåga att förbättra cirkulationen i små blodkärl kan också utnyttjas för att förhindra utvecklingen av de kärlskador, inte minst i ögonbottnen, som ofta förekommer hos diabetiker.
Diabetiker löper också större risk än andra för hjärt- och kärlsjukdomar i allmänhet. Studier har visat att både tablett- och insulinbehandlade diabetiker som fått ASA uppvisar färre kärlmissbildningar i ögonen.
Gravida mödrar som är i riskzonen för havandeskapsförgiftning eller dålig tillväxt hos fostret har också visat sig kunna dra nytta av ASA:s cirkulationsbefrämjande egenskaper. Både för mamman och fostret är det viktigt med en bra mikrocirkulation i livmodern.
Resultaten från den hittills största internationella studien på området, CLASP, som kom för några år sedan var dock en besvikelse. Studien involverade nästan 10 000 mödrar. ASA-behandlingen gav 12 procent färre fall av pre-eklampsi (ett tillstånd som i värsta fall kan ge havandeskapsförgiftning), men antalet allvarliga tillväxthämningar hos fostren var inte signifikant lägre i gruppen gravida kvinnor som fått ASA. 
 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng