?ASA skulle inte godkänts idag?

Smärtexperter  spår en tynande framtid för ASA som smärtstillare för svåra biverkningarPå grund av sina välkända magbiverkningar ligger ASA:s potential inför 2000-talet inte främst på smärtområdet. Knappast överraskande med tanke på preparatets ålder och de belopp som läggs ner på att utveckla nya läkemedel. Men vid vissa typer av smärta, till exempel migrän, är ASA fortfarande ett oomtvistat förstahandsmedel.

19 jul 2002, kl 04:10
0

Annons

Idag är ASA på väg bort från smärtområdet, och de flesta experter ser inte längre ASA som ett förstahandsmedel mot lindrig och medelsvår smärta.
? Utvecklingen har att göra med magbiverkningarna, varje år avlider som bekant ett antal patienter i landet av ASA-relaterade magblödningar, säger Jörgen Boivie, överläkare vid Linköpings universitetssjukhus.
? Men även om smärtexperternas inställning nu förändras lever det förstås kvar en stark folklig tradition att medicinera med ASA i olika former.
Staffan Arnér, överläkare och docent vid smärtkliniken vid Karolinska sjukhuset, har inte skrivit ut ASA på många år.
? Jag slutade skriva ut ASA för länge sedan på grund av dess biverkningsprofil. Det råder en allt större konsensus om att ASA inte längre bör ses som förstahandspreparat vid smärtbehandling.


Paracetamol i första hand
Staffan Arnér vill dock långt ifrån döma ut hundraåringen inför millennieskiftet.
? Under 2000-talet kommer ASA säkerligen att bibehålla sin roll som ett intressant läkemedel på grund av sina mångfaldiga effekter. På smärtområdet ligger dock potentialen främst inom NSAID-gruppen som helhet, säger Staffan Arnér.
Valet mellan ASA och paracetamol för egenvård är ofta traditionsbetingat, och preferenserna skiljer sig på olika håll i världen. ASA har traditionellt varit populärt i USA medan paracetamol dominerar på många andra håll.
? Visst ligger det en bättre pedagogik i att i första hand rekommendera paracetamol i egenvården, med tanke på ASA:s magbiverkningar, säger Staffan Arnér.


?Skulle inte godkännas?
ASA:s välkända biverkningsprofil omfattar förutom magbesvär och ökad blödningsbenägenhet också en något ökad risk för Reyes syndrom hos barn.
Magbiverkningarna är dock onekligen ASA:s ?svaga punkt? i jämförelse med nyare analgetika, och med tanke på de allt större krav som ställs på nya läkemedel nuförtiden är det frågan om dagens omfattande användning av ASA som smärtstillare är rationell.
? ASA skulle sannolikt inte godkännas som smärtstillande läkemedel om en ansökan lämnades in idag. Nu har vi bättre smärtstillande läkemedel med mindre magbiverkningar. Däremot skulle ASA naturligtvis godkännas på andra indikationsområden, säger docent Bengt-Erik Wiholm på Läkemedelsverket.


Inte förstaval mot reumatism
Magskyddande tablettformuleringar av ASA har inte visat minskade mag-tarmeffekter i den utsträckning man förväntat sig.
Nya studier tyder på att NSAID-medlens retande effekt på slemhinnan i mag-tarmkanalen har mindre praktisk betydelse för biverkningarna. Istället är serumkoncentrationerna av läkemedel som tagits upp från tarmen av avgörande betydelse för mag-tarmeffekterna.
Tillbakagången för ASA gäller sedan länge också inflammatoriska sjukdomar som reumatoid artrit (RA). För att få antiinflammatoriska effekter av ASA krävs en högre dosering, vilket ger en större risk för biverkningar.
Vid RA-behandling får man testa sig fram till gränsen för vad patienten tolererar och ofta landar man på dygnsdoser uppemot fem gram. NSAID-medel med mildare gastrointestinal biverkningsprofil finns idag och används i regel i första hand.


Magnecyl mot metastassmärtor
ASA:s tillbakagång gäller dock inte hela smärtområdet. ASA har exempelvis en central roll i migränterapin. Ett annat område där NSAID-medlens användning är väletablerad, åtminstone i vår del av världen, är vid kraftig metastasrelaterad smärta i samband med exempelvis bröst- och prostatacancer. Sålunda inte den milda värk som man vanligtvis förknippar med ASA.
Mot stark smärta har opioider av tradition en stor användning, men genom att använda NSAID-medel kan man använda lägre doser morfin och ibland undvika den förvirring som orsakas av höga morfindoser.
? Jag fick upp ögonen för prostaglandinhämningens betydelse vid metastassmärta i början av 1980-talet, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Linköpings universitetssjukhus.
? En patient med prostatacancer som stod på metadon och paracetamol hade våldsamma smärtor och dessutom självmordstankar. Som ett sista alternativ skrev jag ut vanlig magnecyl fem gånger om dagen till honom. Överraskande och glädjande nog blev han snart helt smärtfri, säger Peter Strang.
Ett område där ASA försvarar sin position som förstahandsmedel är i behandlingen av migränanfall.
? I migränbehandlingen finns det ingen anledning att ta fram de stora kanonerna när ASA kan fungera, säger Lars Edvinsson, professor vid universitetssjukhuset i Lund och ordförande i Svenska migränsällskapet.


Mot migrän hos unga patienter
? ASA kan främst användas ?tidigt i karriären?, det vill säga hos unga patienter, eller vid relativt lindriga attacker. Oftast har emellertid patienterna redan prövat ASA på egen hand när de söker läkarhjälp, och då får man börja tänka på andra alternativ. Men ASA:s roll i migränbehandlingen är fortfarande självklar även om en viss minskning nu sker till förmån för magvänligare NSAID-medel, säger Lars Edvinsson.
En uppmärksammad studie som publicerades i Lancet 1995 visade att ASA i kombination med ett antiemetikum som idag används när ASA inte är tillräckligt, metoklopramid (Primperan), har en jämförbar effekt med betydligt dyrare sumatriptan (Imigran). Ett kombinationsläkemedel innehållande ASA och metoklopramid, Migpriv, är aktuellt för den svenska marknaden (se Läkemedelsvärlden 5/98).
? Lancetstudien är intressant, men ASA-kombinationen verkar tyvärr bara lika effektiv som sumatriptan vid den första migränattacken, säger Lars Edvinsson.


Förebyggande effekt av ASA
Förutom ASA:s roll som förstahandsmedel i anfallsbehandlingen, har studier också visat att ASA kan användas i förebyggande syfte mot migrän.
Förebyggande läkemedel mot migrän brukar användas under en eller några månaders tid för att avbryta de perioder då migränanfallen blir så många att patienten inte hinner hämta sig förrän nästa kommer.
Betablockerare och dihydroergotamin (Orstanorm) är de läkemedel som idag oftast används som migränprofylax. I en tysk studie som publicerades i fjol jämfördes ASA, 300 mg en gång om dagen, med betablockeraren metoprolol i en studiegrupp på 270 migränpatienter.
Metoprolol visade sig effektivare och gav en större genomsnittlig minskning av antalet migränattacker (en halvering av antalet attacker jämfört med en minskning på 30 procent i ASA-gruppen).
Men för mer än 40 procent av patienterna i ASA-gruppen åtminstone halverades antalet migränattacker. Och ASA (som i studien gavs i magskyddande form) tolererades betydligt bättre än metoprolol. 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng